”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Tommy Österberg och Bengt-Olov Innala har slagits för Seskarösågen sedan nedläggnings­beskedet 2007. Nu kan de hissa flaggan igen. Foto: Lisa Arfwidson

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

Revanschen För tolv år sedan lades sågen ner. Men Seskaröborna gav aldrig upp. Tillsammans har de kämpat för att väcka den till liv igen.

Många turer om sågen på Seskarö

 

Dagens Arbete april 2008.

Dagens Arbete maj 2009.

Här kan du läsa tidigare artiklar om Seskarö på vår sajt.

En bräda sticker ut över kanten på slipverkstans tak. Bengt-Olov Innala petar och lirkar med en träregel. Till slut glider den ner. Dammig och mörknad, men helt utan sprickor. Han drar med handen över brädan, som togs ut ur den allra sista stocken som sågades på Seskarö sågverk, då när det lades ned sommaren 2008.

Fram till dess hade de bjudit på ett sjuhelvetes slagsmål. Facken, sågverksanställda och ortsbefolkningen. Och det var knappast över bara för att sista stocken hade matats fram genom sågens klingor. Ledningen på Setra, som ägde sågen, fick lära sig att motstånd är något som finns nedärvt i Seskaröbornas gener.

Utan det hade maskinerna förmodligen sålts och skeppats iväg, och allt som stått kvar på den där ön längst upp i Bottenviken hade varit ett tomt skal. Men så blev det inte. Och nu ryker det ur skorstenen igen. Snart ska nya stockar sågas.

Vi ska berätta om hur det gick till, men först backar vi ett sekel. För att förstå var det där motståndet kommer ifrån behöver vi veta lite mer om Seskarö och dess invånare. Fram till slutet av 1800-talet bodde här bara några få fiskarfamiljer, men 1892 byggdes det första sågverket på ön och året därpå ännu ett. På några decennier växte befolkningen till 3 000.

Bristen på livsmedel under första världskriget ledde till hungerkravaller i hela landet, så även på Seskarö. Under hela maj månad 1917 var ön isolerad av is som varken bar eller brast. Maten tog slut och ransoneringskorten nådde inte de allt hungrigare sågverksarbetarna. De samlades i Folkets hus och bestämde att tvinga till sig knäckebröd, som de visste fanns hos bagarna. Den ena bagaren lämnade dörren olåst, men den andra gjorde motstånd. Arbetarna bröt sig in, tog bröd och lämnade pengar.

Polisen tillkallades, fyra män greps och förhördes, men lyckades smita. Med hot om strejk tvingade sågverksarbetarna polisen från ön, men de kom tillbaka dagen därpå. Arbetarna lämnade då över en lista med namnen på alla 300 som deltog i tvångsköpet av bröd, men skrivna i en cirkel så att inget namn skulle stå först. Polisen lovade att ingen skulle häktas, men kallade samtidigt 50 militärer till ön.

Utanför huset där förhören pågick samlades en folkmassa och spelade Arbetets söner på en grammofon om och om igen. När militären stängde av den sjöng folket själva i stället. Stämningen blev upprörd när de förhörda ändå häktades, och militären fick order om att skingra folkmassan. Hur det sedan gick till är inte helt klart, men militären lämnade ön utan sina vapen.

Dagen därpå kom 500 militärer till ön som ockuperades i flera dagar, innan landshövdingen kom med en skeppslast mat, vapnen återlämnades och de som anklagats för tvångsköp av bröd överlämnade sig. Så småningom benådades de av kungen.

1917 bröt sig arbetarna in och köpte bröd. Polis och militär kallades till ön. Foto: Lisa Arfwidson

Kanske var det den där grammofonskivan med Arbetets söner som inspirerade Tommy Österberg, Bengt-Olov Innala och de andra som ställde sig på balkongen till Setras gula kontorshus en onsdag i april 2008. Från en stereo spelades Internationalen, männen på balkongen tog varandras händer och höjde dem, folkmassan som samlats på marken nedanför sjöng och höll upp sina plakat.

Dagen för den allra sista förhandlingen om sågens nedläggning hade kommit. De som höll varandras händer där uppe på balkongen visste redan att det var kört. De hade försökt allt, och andra hade gjort ännu mer. Efter en förhandling hade en av bilarna som skulle köra tillbaka till flygplatsen fått punktering. Vem som gjorde det vet varken Bengt-Olov eller Tommy, som förhandlade för Unionens och Skogs- och Träfackets medlemmar på sågen.

– Vi höll oss utanför det där. Men de fick ju en bild av oss att vi var lite rabiata, säger Tommy.

De hade hoppats att löntagarkonsultens rapport på över hundra sidor skulle få Setra på andra tankar. Men av de förhandlingar som redan skett hade de förstått att Setra trots allt skulle lägga ner deras såg.

Ett sista motstånd ville de ändå bjuda på när vd:n kom med bilen över bron och ner mot samhället. Vägen blockerades av sjungande demonstranter och det tog en god halvtimme innan Setras ledning kunde bryta sig igenom.

”Det här är vårat sågverk. Gå härifrån!” Tommy Österberg skällde ut spekulanter som kom för att köpa sågens utrustning. Foto: Lisa Arfwidson

Dagen före midsommarafton 2008 sågades den sista stocken på Seskarö såg. Sen tystnade ön. Inga timmerbilar mer, inget oväsen från sågen. Man skulle kunna säga att Seskarös hjärta slutade att slå, men det gör inte Tommy.

– Hjärtat hamnade på laddning, säger han.

Snart kom representanter från Setra tillbaka med utländska spekulanter som ville köpa sågens utrustning. Varje gång ringde telefonerna hos både Tommy och Bengt-Olov. Larmade om att nu är det folk vid sågen igen.

Då gick Tommy dit.

– Det här är vårat sågverk. Gå härifrån!

De var beredda att låsa grindarna och sätta sig i vägen. Som en ”köttmur”, som Bengt-Olov Innala uttrycker det.

Så länge maskinerna fanns kvar, skulle sågen kunna starta igen, den tron tappade de aldrig. Och vetskapen om att det varit en lönsam och välinvesterad såg gjorde att de i flera år orkade ringa varenda människa och halmstrå som skulle kunna koppla in det där hjärtat igen.

Första segern kom när Setra till slut sålde sågverket till sitt eget moderbolag Sveaskog, som ville arrendera ut hela området till industriverksamhet. Sommaren 2011 kunde ett 20-tal personer gå till jobbet igen, när ett finskt bolag drog i gång sågen. Men glädjen blev kort. Hela sågverksnäringen gick ner i den djupaste svackan på 40 år och hösten därpå gick verksamheten i konkurs.

– Jag förstod vartåt det gick när vi inte fick något timmer efter semestern. Så vi satte i gång och rengjorde och smorde maskinerna så gott vi kunde, berättar Tommy.

Sedan konserverades de och lämnades i gott skick när hjärtat gick ner för laddning en andra gång.

Andra segern kom när Sveaskog sålde sågen till Stenvalls Trä 2015. Nu växte hoppet om en nystart.

Tredje segern kom med en bitter bismak. Strax innan Setra beslutade att lägga ner på Seskarö hade de köpt närliggande Rolfs såg i Kalix och satsade där i stället. Men i höstas lade Setra ned även det sågverket, och då kom äntligen beskedet från Stenvalls Trä: de investerar 70 miljoner och startar sågen på Seskarö igen.

 

Råsorteringen var delvis helt nybyggd när Seskarö­sågen lades ned 2008. Den är fortfarande i gott skick. Foto: Lisa Arfwidson
Kjell Lahti svänger in på sågen för att hälsa på. Han jobbade här i många år. Nu är han pensionär. Foto: Lisa Arfwidson
Spår av tidigare arbete finns överallt på sågen. En ordentlig städning kan behövas. Foto: Lisa Arfwidson

 

Tommy greppar en näve barkflis ur stacken, luktar och känner på den.

– Det här är rena dynamiten. Rena kanonbränslet. Lagom fuktigt och inga stora bitar.

Varje vinter sedan Stenvalls köpte sågen har han eldat i pannan för att hålla den i gott skick. Den här vintern är det han, Bengt-Olov och två till som hjälps åt.

– På hösten när jag startar brukar jag lägga ut det på Facebook, säger Tommy.

Genom en glugg kan man se eldslågor dansa över en glödbädd i ugnen.

– Nu puttrar det bara på lite. När vi kör för fullt är det som att titta in i ett eldhav.

Bengt-Olov Innala har jobbat som underhållsansvarig på Stenvalls Trä i flera år. Nu är han heltid på Seskarösågen. Foto: Lisa Arfwidson

Stenvalls Trä planerar att starta sågen i april. Mycket av den gamla maskinutrustningen kan användas, men de investerar också för att öka automatiseringen.

Till en början blir det ett skift med upp till tolv anställda. När anläggningen är inkörd det dubbla.

– Det känns bra med Stenvalls som ägare. De har visat att de kan såg och förädling och klarar att tjäna pengar även i sämre tider. De är ägare som brinner för att jobba. Det kunde inte ha blivit en bättre utgång än så här, säger Bengt-Olov.

Tolv jobb, kanske det dubbla, låter kanske inte så mycket, men för en ö längst upp i Bottenviken är de värdefulla.

– Och varje sånt här jobb skapar ju några till, säger Bengt-Olov.

Vad betyder det då inte när 60 jobb försvinner i ett slag, som de gjorde midsommaren 2008? Det sätter sina spår. Kiosken med lunchservering gick i konkurs och med den riskerade även bensinpumparna att försvinna. Närmsta mack finns i Haparanda två och en halv mil bort.

Men byborna gick ihop i ett kooperativ, köpte kiosken och drev den vidare. Sedan förra sommaren är det Erika Medström som driver den på uppdrag av kooperativet.

Kikar man ut genom kioskens fönster och förbi sågverket kan man se hennes barndomshem där på andra sidan. Hon minns hur hennes pappa brukade lukta sågverk när han kom hem från jobbet. Nu kommer dofterna tillbaka.

– När de började elda och värma upp allting. Flisen, den råa trälukten. Den är jag uppvuxen med. Det är jättehärligt.

Lite fler luncher tror hon att hon kommer att sälja när sågen drar i gång.

– Jag tror mest på lastbilschaufförer och entreprenörer som är här och fixar saker. De som jobbar på sågen går nog inte ut och äter varje dag.

Erika Medström är tjänstledig från lärarjobbet på öns skola för att driva kiosken vidare. Foto: Lisa Arfwidson

Många hade nog tappat tron på att den skulle starta igen tror hon, särskilt efter finländarnas konkurs.

– Men sen finns den där gräddklicken som inte ger sig. Det är fantastiskt.

Det är nog Seskaröandan, tror hon, den som kommer av att de alltid har varit tvungna att lösa saker själva. Som gör att de känner att sågverket är deras.

Nu badar det åter i ljuset från en strålkastare och röken stiger ur skorstenen. Det skramlar försiktigt från hjärtat ute på ön. Det slår.


Nya ägaren: ”Öborna har vaktat sågen”

Stenvalls Trä har väckt liv i nedlagda sågverk förut. Att de valde att köpa och starta på Seskarö är mycket öbornas förtjänst, säger vd Folke Stenvall.

Folke Stenvall, vd ­Stenvalls trä.

Redan 2015 köpte Stenvalls Trä Seskarö-sågen, men hade då inga planer på att öppna den igen. En del utrustning flyttades till sågen i Lövholmen, Piteå, som de köpt efter att Setra lagt ned den.

Även sågen och hyvleriet i Örarna utanför Luleå togs över av Stenvalls efter en konkurs.

När Setra lade ner Rolfs såg i Kalix öppnades möjligheten för Stenvalls att starta Seskarösågen igen, då det finns tillräckligt med virke i närområdet. Seskaröbornas eget engagemang för sågen har också stor betydelse, enligt Folke Stenvall.

– Sågen har stått obrukad i över tio år, men den är helt intakt. Det har inte varit någon skadegörelse eller stölder och det säger mycket om engagemanget som finns. Öborna har vaktat sågverket. Ett sånt engagemang ska man verkligen respektera, det finns inte alltid och det ska man vara rädd om.

Starten är planerad till april, med ett skift på tio till tolv anställda. Vid full drift blir det tvåskift med runt 24 anställda. När det blir beror på konjunkturen, världsmarknaden och råvarutillgången, enligt Folke Stenvall.

Läs mer: Reportage


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Inte nere för räkning

Sveriges mest kända skjutjärnsjournalist Janne Josefsson har provocerat och avslöjat i över 30 år. Nu berättar han om hoten, rädslan för att bli kär och hur han sagt nej till 750 000 kronor.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

2

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

Bygger ett tak i trä

ÖgonblicketFramför Jari Salmi och Juho Teppola ligger en sjättedel av det som ska bli taket till en grillstuga.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Krisstöd

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

1

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

1

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

Coronakrisen

Jesper Johansson är tjugosex år och har varit huvudskyddsombud i mer än två år. Foto: Åke Ericson

Sätter stopp för smittan

Nya risker.Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Coronakrisen – dag för dag

TidslinjeAllt hände så fort. Här kan du följa utvecklingen när det nya coronaviruset spreds över världen. Vilka konsekvenser det fick, och fortfarande får, med ett särskilt fokus på svensk industri.

”När jag spelar finns bara här och nu”

PROFILENFlöjten och orkestern tar Maina Bejefalk till platser och tillfällen som hon annars inte skulle få uppleva – som kronprinsessans bröllop.

Regionala skyddsombud

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

TillträdesrättRegeringens förslag om att ge regionala skyddsombud rätt att komma in på arbetsplatser där facket inte har några medlemmar kommer att röstas ner. Flera partier går i dag samman för att stoppa förslaget.

1

”Det är de små arbetsplatserna som behöver oss”

Regionala skyddsombud är oroliga över utvecklingen. Vad blir steg två, frågar de sig. Och kommer Arbetsmiljösverige monteras ner ytterligare?

Vad är prislappen för folkhälsa?

KRÖNIKAMarknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.