Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

5 november, 2020

Skrivet av

Perspektiv LO har fått sin låglönesatsning men parterna är oense om vad den betyder, precis som för tre år sedan. Konflikt hotar. Hur kunde det bli så här – igen? Det frågar sig Dagens Arbetes Anna Julius.

Anna Julius, reporter.

Redan strax efter att de nya avtalen presenterades i söndags stod det klart: Frågan om låglönesatsningen i avtalet skulle bli en stridsfråga. För vad tusan innebär den egentligen?

Ställde man den frågan till fack och arbetsgivare var de överens om att alla med månadslön under 26 100 skulle bidra mer till potten. Parterna var också överens om att det var fullkomligt glasklart var pengarna skulle tas. Där slutar likheterna.

LO-facken slog fast att pengarna skulle tas utöver det överenskomna märket på 5,4 procent i löneökningar. Arbetsgivarna däremot förklarar att låglönesatsningen ska tas inom de 5,4 procenten, inte läggas ovanpå.

Kvällen innan hade de alltså suttit inpå småtimmarna för att hitta lösningar på en rad olika frågor. Låglönesatsningen verkar ha varit en av de sista att falla på plats. ”Vi sa, det blir ingenting utan den”, sa IF Metalls ordförande Marie Nilsson efteråt.

Man kom överens, men så, innan bläcket knappt hade torkat, så var man alltså oense om hur det hela skulle tolkas. Och det är ingen liten fråga.

Både i en demokrati och i avtal är det viktigt med tydliga regler. Hade det inte därför varit smart att formulera sig i avtalet på ett sätt som var… helt enkelt glasklart?

För GS del spelar det i princip ingen roll – deras avtal skulle inte omfattas eftersom löneläget är högre. Inom IF Metall kan satsningen ge mer pengar till tvätteriarbetare och lågbetalda anställda inom teknikavtalet. Men även där tjänar de allra flesta över gränsen, och jämfört med andra branscher blir kostnaden inte enorm för arbetsgivarna, i alla fall inte de som tecknade avtal i helgen.

Nej, det är andra fackförbund det framför allt handlar om. Industrin har satt märket och de andra ska följa efter, även med låglönesatsningen. Och i andra branscher, som Hotell och restaurang, Fastighets och handeln, finns betydligt fler som tjänar under 26 100. Låglönesatsningen får en helt avgörande betydelse, både för medlemmarna och för vad avtalet kostar för arbetsgivarna.

Så nu är vi i det läget som vi var i avtalsrörelsen för tre år sedan. Då hade industrifacken förhandlat fram en låglönesatsning med samma konstruktion, och parterna tvistade om tolkningen. Det varslades det i flera förbund, och IF Metall var berett att stänga ned flera stora fabriker för att stötta kamrater i förbund med lägre löneläge. Till slut gav arbetsgivarna, med Almega i spetsen, med sig. LO fick sin låglönesatsning.

I veckan har Handels varslat om konflikt bland annat för den här frågan. Det är inte omöjligt att fler varsel följer. Och även denna gång avser övriga LO att backa upp kraven, de ingår ju i samordningen. IF Metall, GS och andra förbund har uttryckt sitt stöd till Handels.

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä säger att att förbundet tänker stötta andra förbund. Han vill inte hota med konflikt… men det är det yttersta om arbetsgivarna inte lyssnar.

Rösträkningen i USA-valet drar ut på tiden, och samtidigt har den svenska avtalsrörelsen alltså sitt eget bråk om hur regler ska tolkas. Liksom i USA kan konflikten bli både segdragen och infekterad, om än, får erkännas, på en något lägre nivå i världspolitiken.

Både i en demokrati och i avtal är det viktigt med tydliga regler. Hade det inte därför varit smart att formulera sig i avtalet på ett sätt som var… helt enkelt glasklart?

Jo, säger IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä. Visst ville facket ha en tydligare formulering om att pengarna skulle tas utanför de 5,4 procenten. Men… Då krävde arbetsgivarna att det skulle finnas ett kostnadstak för låglönesatsningen. Och då hade många inte fått del av satsningen.

Arbetsgivarna, däremot, tycker att det redan är glasklart. Det finns en insamlingsmodell för låglönesatsningen, och märket på 5,4 procent är ett kostnadstak – även för den. ”Allt räknas”, säger Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf. Han vill inte kommentera om det fanns diskussioner om att formulera avtalet på annat sätt. ”Jag tycker att det är tydligt.”

En olöslig situation alltså? I princip, säger Irene Wennemo, chef för Medlingsinstitutet som får handskas med sådana här frågor nu när det varslas om konflikt. Men, understryker hon, frågan är inte olöslig i praktiken.

Till skillnad från när det ska avgöras hur ett val går till handlar det inte bara om att tolka paragrafer och bestämmelser. En avtalsrörelse handlar om att komma överens.

Irene Wennemo säger att det är klart att det hade varit bra om avtalet skrivits tydligare. Nu blev det inte så. För arbetsgivarna är det en helig princip att inga pengar får tas utanför märket. För facket är det viktigt att låglönesatsningen tas utöver den kostnaden. Men, säger hon, för tre år sedan lyckades man ändå lösa frågan, och komma överens om tolkningar som båda parter kunde acceptera – om än under hot om konflikt i vissa fall. Hon hoppas och tror att det ska gå nu också.

2017 hängde hotet om konflikt över parterna. Nu finns hotet där igen. Men läget i omvärlden är ett annat. Nyss avstod Pappers från att ta en konflikt med arbetsgivarna för högre löner – coronan hade gjort situationen för osäker. I dag utspelar sig kampen om de lägsta lönerna ofta i branscher som drabbats hårt av coronan. Vågar man sig på en konflikt? Samtidigt: Låglönesatsningen är verkligen en hjärtefråga för LO och det är svårt att vika ned sig.

Kraftmätningen fortsätter alltså, i avtalsrörelsen liksom i rostbältet.

En kommentar till “Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Det är vi som får Sverige att funka

Det är vi som får Sverige att funka

Det råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Enträget förhandlande gav extra i potten på Scania

Enträget förhandlande gav extra i potten på Scania

IF Metallklubbarna på Scania har förhandlat fram ett lönepåslag på 3,3 procent. 0,6 procentenheter mer än det centrala avtalet.

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Här är tio avtal inom IF Metalls avtalsområden som är färdiga. Dagens Arbete visar vad det innebär i procent och kronor.

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

Låglönesatsning, retroaktiva löner och arbetsskadeförsäkringen debatterades när IF Metalls avtalsråd skulle anta de nyligen tecknade avtalen.

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Avtalet landade ok utifrån omständigheterna. Det säger tre industriarbetare Dagens Arbete pratat med.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?