Oro och sorg när fabriken flyttar

16 mars, 2021

~~Nedläggning.~~ I hundra år har Marbodalkök tillverkats i Tidaholm. Hela familjer och flera generationer har jobbat i fabriken. När produktionen om några år försvinner till Jönköping sörjer en hel ort förlusten.

Ägs av Nobia

Sedan 1924 har Marbodalkök tillverkats i Tidaholm. Marbodal ägs av kökskoncernen Nobia.

Företaget är kommunens största privata arbetsgivare med drygt 600 anställda.

Den nya fabriken ska byggas på Torsvik – ett industriområde strax utanför Jönköping – och förväntas vara i gång 2024. En mindre fabrik med omkring 100 arbetstillfällen kommer att startas i Tidaholm.

Ingen på fabriken i Tidaholm visste vad som väntade när de kallades till mötet. De fick gå i omgångar, ett hundratal personer åt gången. Matsalen var inte tillräckligt stor för att inrymma alla samtidigt.

– När vi gick dit upp funderade vi på vad som väntade. Många trodde att varsel var på gång, minns operatören Ulrika Johansson.

Hon och de andra anställda i den första gruppen trängde ihop sig och väntade. Företagsledningen berättade att de planerade att bygga en ny fabrik i Jönköping. Flytten skulle ske redan 2024. Fabriken där Marbodalkök tillverkats i snart hundra år skulle därmed försvinna från orten om bara några år.

Här har flera generationer Tidaholmare arbetat med att tillverka Marbodalkök, och än i dag är företaget kommunens största privata arbetsgivare med drygt 600 anställda. Nu fick de höra att den tiden snart skulle vara förbi. Många var chockade och ledsna, andra arga.

Några grät.

– Eftersom det var först om några år kände jag inte fullständig panik med en gång. Men ändå … Man blev lite tom, säger Ulrika Johansson.

Ulrika Johansson vet inte hur framtiden blir. Hon funderar på att följa med till den nya fabriken, men har inte bestämt sig än. Foto: Joel Danell

Det var den 4 december 2019, ”den svartaste dagen i Tidaholms historia”, som GS-fackets ordförande Claes Schoultz uttrycker det.
Han hade fått beskedet i förväg, men var fortfarande uppriven där han stod i matsalen med de andra anställda.

– Jag tror inte att folk förstod vad ledningen sa. De stod bara och gapade. Första mötet var en chock, ingen visste någonting. Sedan spred sig ryktena, det blev inte mycket producerat den veckan. Många mådde fruktansvärt dåligt, säger han.

– Att det skulle byggas en ny fabrik, det förstod vi. För det har inte investerats i nya fabriksbyggnader på många år. Men vi trodde att de skulle bygga fabriken här i Tidaholm.

Nyheten spred sig snabbt på orten. När Tidaholms socialdemokratiska kommunalråd Anna-Karin Skatt nåddes av beskedet kände hon det som att en våt filt lades över hela kommunen.

– Jag trodde att en fabrik som funnits här så länge, skulle finnas kvar för evigt.

Det var svårt att ta in, säger hon.

– Marbodal är själ och hjärta för Tidaholm. Fabriken har en stor betydelse för orten. Men den har också en stor betydelse framledes beroende på hur många arbetstillfällen som blir kvar.

Att det skulle byggas en ny fabrik, det förstod vi. Men vi trodde att de skulle bygga fabriken här i Tidaholm.
Claes Schoultz, GS-fackets ordförande.

Än var det inte avgjort. Claes Schoultz lovade att han skulle vända på varje sten och kämpa till sista blodsdroppen. Hans farfar, pappa och barn har jobbat här. Han skulle inte ge upp i första taget.

Samtidigt togs initiativ till en namninsamling för att behålla fabriken i Tidaholm. 8 000 namn samlades in på arbetsplatsen, den lokala julmarknaden och andra träindustrier i regionen.

– Något behövde vi göra. Vi kunde inte bara lägga oss ner när de flyttar hela vår fabrik. Vi ville visa att vi inte var nöjda med beslutet, säger CNC-operatören Urban Larsson.

Han började på Marbodal redan som 16-åring. Då jobbade hans pappa och två äldre bröder på fabriken. Tillsammans har bröderna varit 102 år på företaget, räknade de ut en gång.

I dag jobbar fem personer från Urban Larssons familj här. Men det är inget unikt, säger han och tillägger att hans fru har förbjudit prat om Marbodal när de har släktkalas. Alla på orten har en relation till företaget och drabbas när fabriken flyttar.

– Det är ett jätteslag, naturligtvis. Att en ort med 13 000 invånare kan bli av med de hundratals Tidaholmare som jobbar här är ett slag mot hela orten, säger han.

– Beslutet påverkar oerhört många, alltifrån underleverantörer till elektriker och snickare.

”Många är oroliga och funderar på framtiden”, säger Urban Larsson. ”För mig är det viktigaste att jag får fortsätta som CNC-operatör. Jag har jobbat med det nästan hela mitt vuxna liv och tycker fortfarande att det är kul.” Foto: Joel Danell

Knappt en vecka innan julafton 2019 samlades många Tidaholmare utanför Marbodalfabriken för att lämna över namnunderskrifterna till företagetsledningen. Ett inslaget paket, ett slags julklapp till bolagsstyrelsen.

En grå torsdag.

Med hjälp av ett par högtalare blev en släpkärra en tillfällig scen. Claes Schoultz höll tal. Året var nästan slut, snart tog ett nytt vid. Han visste vad som stod på spel. För honom skulle det bli ett långt och svårt år.

– Två och en halv timme i buss? Tio, elva timmars arbetsdagar? Det är inget liv som är eftersträvansvärt, säger han.

Skulle företaget gå vidare med planerna eller hade namninsamlingen fått dem att tänka om?

2020 var en lång väntan på svar.

– Oron har gått och gnagt hela tiden. Människor har kommit och frågat. Vad händer? Hur blir det? säger Claes Schoultz.

Under året satt han i mer än femtio förhandlingar med Marbodals ägare, Nobia. Facket hoppades att de skulle kunna övertala dem, få dem att förstå att det är här i Tidaholm som fabriken hör hemma. Här finns kompetensen, historien, de anställda och deras familjer.

På fabriken höll många andan in i det sista, andra stålsatte sig och tänkte att det redan var avgjort – det skulle inte bli någon ny fabrik i Tidaholm.

Tidaholms kommunalråd Anna-Karin Skatt är besviken på Nobias beslut att flytta produktionen till Jönköping. Foto: Joel Danell

Vi tycker och kommer att fortsätta tycka att den bästa platsen för företaget är här.

Fackets argument bet inte. Den 21 december 2020, ett drygt år efter det första beskedet, meddelade facket att de slutit ett avtal med Nobia. Företaget stod fast vid att fabriken skulle byggas i Jönköping.

– Vi hade naturligtvis velat att fabriken skulle byggas i Tidaholm, men då skulle det inte ha blivit någon fabrik över huvud taget, säger Claes Schoultz.

Nej, facket fick inte vad de ville. Men de fick det näst bästa, så känner han. Om någon frågar honom om han verkligen har vänt på varenda sten, som han sa att han skulle göra, vet han vad han skulle svara.

Att de gjort allt vad de kunnat, att de under omständigheterna lyckats sluta ett bra avtal. Alla som var anställda i december 2019 är garanterade jobb i den nya fabriken.

– Men jag tror att företaget även kommer vilja ha med dem som har börjat senare. Alla ska få chansen att prova den nya fabriken. Under ett års tid får alla åka buss till Jönköping på arbetstid.

Ändå är det många som inte vill följa med, säger han.

– Men de flesta kan nog tänka sig att prova ett år, och så får de se hur det funkar att jobba där.

De anställda som inte kan eller vill följa med har rätt till ett omställningsstöd.
I Tidaholm startas dessutom en ny, mindre fabrik med omkring hundra arbetstillfällen, Tidaholms träcenter. Claes Schoultz hoppas att de ska bli ännu fler på sikt.

– Företaget ger fabriken minst fem år. Och under tiden ska vi försöka hitta en annan ägare. Då kan vi sälja till fler, inte bara till Nobia. Jag hoppas att de här 100 jobben kanske kan växa och bli 300 eller 400 jobb med tiden, säger han.

”Jag blev chockad och ledsen, det är väl så jag kan sammanfatta det”, säger Synöve Sjögren Högbom. ”Det har aldrig funnits på kartan att Marbodal, som legat här så länge, skulle försvinna någon annanstans.” Foto: Joel Danell

– Det är klart att jag känner att det är jättetråkigt, men jag är positiv till att de låter en viss verksamhet vara kvar i Tidaholm. Det inger hopp för Tidaholm som stad, säger operatören Synöve Sjögren Högbom som har arbetat i fabriken i drygt tio år.

Hon vill inte följa med till Jönköping. Hon trivs med sitt jobb inom industrin, och hade gärna jobbat kvar. Men det blir för långt att pendla, helt enkelt.

– Det beror på vilka arbetstider de erbjuder i Jönköping. Skulle de erbjuda tredagarsvecka kanske det är mer intressant? Ska jag ändå åka en bit kan jag lika gärna jobba långa dagar. Men helst vill jag jobba kvar i närheten, säger hon.

Nu hoppas hon, som många andra, att hon blir en av de 100 personer som får stanna i Tidaholm.

Att åka buss på arbetstid första året låter okej, tycker Dennis Pettersson. ”Men år två blir inte kul – jobba heltid och resa tre timmar per dag?” Foto: Joel Danell

Dennis Pettersson resonerar likadant. Visst, för dem som har nio till fem-jobb kanske en och en halvtimmes pendling till jobbet inte låter så mycket.
Men han, och många andra på fabriken, jobbar tvåskift. För dem betyder avståndet att de måste stiga upp en stund innan fyra på morgonen ena veckan, och är hemma en stund efter halv två på natten veckan efter.

– Varje vecka ska du skruva runt dygnet. Då blir de där en och en halv-timmarna i vardera ände avgörande, säger han.

Inte heller han vill följa med till Jönköping.

– Ibland så rullar allt på som vanligt. Men när vi börjar prata om det här, då mår man sämre, det är inget att sticka under stol med.

Kommunalrådet Anna-Karin Skatt försöker fortfarande smälta beskedet. Ett par veckor har passerat sedan det stod klart att Marbodal flyttar till Jönköping.

– Jag är ur-Tidaholmare och många i min familj har jobbat på Marbodal. Så jag tror att de här dagarna var bland de tyngsta i den här rollen, säger hon.

– Men jag slutar aldrig hoppas att så många som möjligt får stanna kvar här i Tidaholm och jobba. Vi tycker och kommer att fortsätta tycka att den bästa platsen för företaget är här.

Nobias vd: ”Alla kan se fram emot en bra framtid”

Jon Sintorn, vd för Nobia, säger att dialogen med facket har varit konstruktiv och att alla anställda ska tas om hand.

Varför bygger ni den nya fabriken i Jönköping?

– Efter en flera år lång utredning kom vi fram till att en bra strategi var att bygga en helt ny fabrik, och att göra det i Sverige. Det är klart att vi gärna hade byggt den i Tidaholm, men det här är ett av de största industriprojekten i Sverige i modern tid och därför behöver vi ligga i Nordens logistikhub.

Men Marbodalkök kommer att tillverkas även framöver?

– Ja, Marbodal är ett av de starkaste varumärkena som finns i branschen. Självklart kommer det att vara fortsatt viktigt.

Kommer ni att få med er rätt kompetens då?

– Vi har haft en väldigt konstruktiv dialog med facket om hur vi på bästa sätt ska ta hand om personalen och den kompetens vi behöver. Både fack och arbetsgivare är måna om att vi ska jobba för lösningar som gör att alla kan se fram emot en bra framtid, också de medarbetare som inte kan, eller inte vill, följa med till den nya fabriken.

Beslutet att flytta fabriken har skapat oro och sorg. Kan du förstå det?

– Marbodal har varit en stor del i Tidaholmarnas liv, stad och identitet. Så jag har verkligen förståelse för att detta har rört upp mycket känslor. Och därför har det varit viktigt för mig att ha en dialog med facket.

Vad är planerna för den mindre fabrik som ni startar i Tidaholm?

– Grundtanken är att producera volymer som kan gå till oss inom Nobia. Men det ska inte stanna där, utan fabriken ska ges möjlighet att sälja till fler kunder. Man ska vara ödmjuk inför framtiden, men jag tror ändå att det finns anledning att vara optimistisk och tro att det här kan bli ett riktigt starkt företag.