SD: Arbetsmiljöarbetet hämmas av politiskt käbbel

Debatt Den med mest förtroende ska kunna bli skyddsombud, oavsett politisk hemvist eller fackligt medlemskap, skriver SD:s arbetsmarknadspolitiske talesperson Magnus Persson.

Om skribenten:

Magnus Persson är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och sitter i arbetsmarknadsutskottet.

Det höga antalet dödsolyckor i arbetslivet har varit kända under flera år. Den mest angelägna åtgärden för att komma till rätta med detta är att i största möjliga mån avpolitisera arbetsmiljöarbetet.

Det är när man blandar in politiken som låsningarna uppstår. Ingen vill att någon ska skada sig eller omkomma på jobbet och alla vill att handläggningstiderna ska vara rimliga. Det borde således vara enkelt att få bred politisk samsyn men så enkelt är det inte.

Det krävs också en översyn av regelverket och en mer enhetlig lagstiftning. Dagens utspridda lagstiftning kan utgöra en svårighet i sig. Utöver detta måste vi se till att de inblandade myndigheterna ges de resurser och tidsutrymme som behövs för att kunna utreda tillbud.

Sverigedemokraterna har under flera år drivit frågan om att dubbla preskriptionstiderna för både normalgraden och för allvarliga arbetsmiljöbrott. Det finns även andra partier som vill gå i samma riktning. Tyvärr är det politiskt käbbel som ligger bakom att vi inte redan har denna lagstiftning på plats.

Det är beklagligt att vissa partier i Sveriges riksdag är mer intresserade av vem som driver förslagen i stället för förslagens politiska innehåll. I slutändan är det löntagarna som blir lidande.

Jag har själv över tjugofem års erfarenhet från byggbranschen och jag har under flera år axlat rollen som skyddsombud. Jag har tvingats bära kollegor till sista vilan på grund av just dödsolyckor i arbetslivet. Det är först när man själv står mitt i det som sprickorna i systemet blir tydliga.

Utredningsläget vid sådana tillfällen är komplicerat utifrån sakfrågans natur. Entreprenader sker ofta i flera led. Tekniskt sett kan det vara komplicerade orsaksförlopp och även oklara organisatoriska förhållanden.

Det är ofta flera aktörer involverade och det är i skarven mellan aktörerna som utredningsläget försvåras. Vissa aktörer i kedjan kanske inte ens finns i Sverige vilket ytterligare försvårar utredningsmöjligheterna och bidrar till de långa handläggningstiderna.

Det är därför vi måste se över preskriptionstiderna samtidigt som vi bör dra lärdomar av andra länders arbete där handläggningstiden är kortare.

Den enskilt viktigaste komponenten i detta är dock det dagliga arbetsmiljöarbetet där anställda och arbetsgivaren tillsammans arbetar för en god arbetsmiljö. Arbetet måste ske fortlöpande och gemensamt för att både förebygga och åtgärda arbetsmiljöproblem på arbetsplatsen. Det är i den änden vi måste börja för att slippa hamna i den andra, där löntagare skadas eller i värsta fall omkommer.

I dag hämmas det lokala arbetsmiljöarbetet av fackförbundens politiska kopplingar. Flera fackförbund inom till exempel LO kräver att man som förtroendevald ska ha facklig-politisk samverkan med Socialdemokraterna. Löntagare med politiska uppdrag i andra partier utesluts därmed i regel från skyddsombudsrollen.

Vi vill att den löntagare som har sina kollegors förtroende ska kunna axla rollen som skyddsombud oavsett vilken politisk hemvist personen har eller om denne är medlem i ett fackförbund eller inte. Detta blir ännu viktigare nu när ett stort antal medlemmar i LO-förbunden inte längre röstar på Socialdemokraterna.

Innan pandemin såg vi också att antalet fackligt anslutna löntagare stadigt minskade. Det lokala arbetsmiljöarbetet ska inte vara avhängigt fackens förmåga att attrahera medlemmar.

På regional nivå vill vi se oberoende arbetsmiljörådgivare, helt fristående från arbetstagarorganisationerna och i stället underställda Arbetsmiljöverket. Dessa arbetsmiljörådgivare ska ha ett myndighetsuppdrag och därmed ges tillträde till Sveriges samtliga arbetsplatser.

Tid och resurser ska läggas på arbetsmiljöarbetet i stället för på fackförbundens och Socialdemokraternas politiska agenda. Det partsgemensamma arbetsmiljöarbetet har i praktiken blivit exkluderande.

Vi värnar samtliga löntagares trygghet och välmående och det är skälet till att vi vill avpolitisera och öppna upp arbetsmiljöarbetet.