Industriarbetarnas tidning

Så lyfter de säkerheten på Hällingsjö Hus

1 februari, 2022

Skrivet av

Arbetsmiljö Blockerade utrymningsvägar, truckar med dåliga bromsar och kapsågar utan klingskydd. Allt är historia. På Hällingsjö Hus har dåliga vanor ersatts av säkra rutiner.

Sågverk från början

Hällingsjö Hus tillverkar special­ritade småhus i trä till både privatkunder och byggföretag. Företaget grundades 1994, men ursprunget är ett sågverk som startade på 1950-talet i Hälling­sjö utanför Göteborg. På samma plats ligger Hällingsjö Hus fabrik i dag med cirka 35 anställda.

Radion står på i hall tre och ljudet av hammarslag och spikpistoler blandas med musiken. Här byggs väggblocken till de specialritade småhus som västgötska Hällingsjö Hus levererar. En uppsättning väggar, takstolar och andra delar har packats och står på ett pallställ i hallen.

– Så här högt står pallstället när det är på lastbil, säger huvudskyddsombudet Adrian Berar och måttar med händerna i brösthöjd.

Han greppar ett svart spännband som hänger utmed det stående väggblocket, hela vägen ner till botten av pallstället.

– När det hänger ända hit ner kan lastbilschauffören nå det och koppla det på kroken till lyftkranen, utan att behöva klättra upp på väggblocken, förklarar han.

Det är ett säkerhetstänk som följer med hela vägen från fabriken ut till byggarbetsplatsen. Men det är ganska nytt. Förr klättrades det på de flera meter höga väggblocken även inne i fabriken. När de skulle packas för leverans och någon rem inte kunde nås från golvet användes stegen för att komma upp på toppen av allt. Ett fall där uppifrån kunde ha gått riktigt illa.

Det är mycket annat som också kunde ha gått snett, innan facket och ledningen tog tag i arbetsmiljön på allvar.

– Det är nästan skrämmande nu när man tänker tillbaka på vad vi började med, säger produktionschefen Jimmie Pedersen.

Riskbedömning och rutiner saknades, tillbudsrapportering visste knappt någon vad det var och skyddsronderna gjordes av ett ensamt skyddsombud som saknade uppbackning. Ronderna dokumenterades inte.

– Använd sunt förnuft sa man, berättar Adrian Berar.

Vilket kunde betyda olika saker för olika personer, och att man hittade egna lösningar på problem som uppstod. Om en truck inte klarade tyngden lastades cementsäckar eller två paket virke som motvikt. Några ordentliga träklossar mot väggen fick stopp på en truck med dåliga bromsar. När det ensamma skyddsombudet frustrerat försökte få folk att sluta använda kapsågar utan klingskydd klippte han till slut av sladdarna på dem. Inställningen till säkerhetsfrågor var allt annat än bra. Lite macho och nonchalant.

– Ja, vi gjorde mycket saker som inte var okej, säger Jimmie Pedersen.

Vändningen kom 2016, när Mikael Olsson fick nog.

– Det var så mycket orättvisor och dålig arbetsmiljö så jag blev förbannad och sa att nu jävlar ska vi starta en klubb.

Han fick ihop en styrelse till fackklubben och har sedan dess varit ordförande. 2017 köptes företaget upp av nya ägare, som kom in med nytt kapital. Då fick också arbetsmiljön högre prioritet och mer resurser.

– Det är även ett väldigt plus att både Jimmie och Robert har jobbat i produktionen tidigare, säger Mikael.

Jimmie Pedersen, produktionschef. Foto: Niklas Maupoix

Han syftar på Jimmie Pedersson och vice produktionschef Robert Hartman. Utan ett tätt samarbete mellan fack och ledning hade de aldrig kommit så långt med arbetsmiljöarbetet som företaget har gjort i dag.

I varje produktionshall finns i dag ett skyddsombud. Sedan några veckor finns även ett skyddsombud med ansvar för gården, då Josefine Olsson nu gått klart sin utbildning.

Hon kliver upp i hytten till en lasttruck och blåser i alkolåset. Ett pallställ med väggblock är färdigt för utleverans. Med lasten på gafflarna backar hon ut genom porten, ställer det på rätt plats på gården och hämtar ett tomt pallställ. Men innan hon kör in det i produktionshallen plockar hon fram en checklista och hoppar ur trucken. Hon granskar svetsfogarna och rättar till en sprint som inte sitter ordentligt på plats.

Sedan kan hon köra in stället och lämna checklistan till den som är stationsansvarig, som fäster lappen på stället. Nu vet arbetslaget att säkerhetskontrollen är gjord och att de kan börja packa nya takstolar och väggblock.

Så minimeras riskerna på jobbet

  • Använd checklistor från Prevent vid skyddsronderna.
  • Bestäm vem som är ansvarig för att åtgärda varje brist och när det ska vara klart.
  • Riskbedöm. Vad skulle kunna gå fel? Hur säkrar vi att det inte händer?
  • Gör alla delaktiga. Fråga vad de vill förbättra och om de har förslag på hur.
  • Informera. Om alla förstår varför rutiner finns är chansen större att de följs.
  • Påminn med vänlig ton om någon glömmer eller slarvar.

Den här sortens rutiner och checklistor har införts på flera områden. Spännbanden som håller hela lasten på plats till exempel, de får bara hämtas på ett ställe i hallen. Där hänger endast spännband som har kontrollerats. Skadade band eller sådana som saknar märkning kasseras. Färgen på banden styr vad de används till, så att den som lossar lasten ute på byggarbetsplatsen ska veta vilka band som går till vad.

Varje station i varje hall har en ansvarig, som ser till att området städas när ett väggblock är klart. Arbetsplatsen ska vara fri från träbitar att snubbla på. Sågspån och damm fuktas och sopas bort. Verktygen ska ligga på avsedd plats och vara hela. Krånglar något ska det bytas ut. Alla ska använda skyddsglasögon och hörselskydd.

Ute på gården ska så få som möjligt befinna sig, och i så fall endast i de markerade gångstråken. Då ska varselkläder användas och ögonkontakt tas med truckföraren.

– Förut var det mycket spring på gården, säger Mikael Olsson.

Genom att lagerpersonalen varje morgon kör in allt material som kommer att behövas under dagen, så behöver ingen längre springa ut för att hämta saker. Den rutinen har tre fördelar: Minskad risk för olyckor på gården, smidigare arbete för snickarna i hallen och inga obehagliga överraskningar för truckföraren – förr kunde det hända att någon varit ute och öppnat ett emballage så att allt rasade när trucken lyfte upp pallen.

Alla spännband kontrolleras efter varje användning. Saknar de märkning kasseras de. Foto: Niklas Maupoix

Ylva Holmin Dellenfalk spikar panel på ett väggblock. Hon går sista året på bygg- och anläggningsprogrammet och gör sedan ett år sin praktik på Hällingsjö Hus.

– Jag har varit ute på en annan plats också, men det känns bättre här. Det är mer struktur här och alla vill veta om det är något som inte fungerar.

I skolan har de inte pratat så mycket om arbetsmiljön ute på praktikplatserna, så hon vet inte hur klasskamraterna har det.

– Vi gick igenom arbetsmiljö i teorin under andra året, men jag har lärt mig mycket mer här ute på praktiken.

På stationen intill spikar Artur Grzempa ett väggblock. Det är femton år sedan han började jobba här.

– Det är så mycket bättre nu! Jag förstår inte hur man kunde jobba utan skyddsglasögon förut, säger han.

Robert Hartman, vice produktionschef. Foto: Niklas Maupoix

Att bryta dåliga vanor och bygga upp en säker arbetsmiljö kräver tid, kunskap och delaktighet. Både Adrian Berar och Mikael Olsson har gått många utbildningar via facket. Även ledningen har utbildats. Kurser i heta arbeten och traverskörning var något av det första som personalen fick gå.

Första gångerna de gick skyddsronder med checklistor från Prevent hittades ett stort antal brister. Alla skrevs upp och betades av, det viktigaste först.

– Det var lätt i början, säger vice produktionschef Robert Hartman. Man konstaterade att vi hade en dålig truck, ja då bytte vi ut den mot en ny. Nu är vi inne på smågrejer.

Just nu ligger gardiner och ljudmiljö på listan. Dämpande plattor i taket ska göra något åt ekot i hallarna, och gardiner för fönstren ska hindra solen från att blända när den går upp. Och så den psykosociala arbetsmiljön, som fått läggas lite åt sidan medan den fysiska styrdes upp. Över lag råder en bra stämning på jobbet, tycker Adrian Berar.

– Men allt kan bli bättre.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Jonas mejlar – och får truckkort på nån timme

Jonas mejlar – och får truckkort på nån timme

Tänk att ett fordon med gods som väger flera ton kommer mot dig. Tänk sedan att föraren köpt sitt truckkort för ett par tusen kronor efter bara en timmes utbildning. Då blir statistiken – 1 000 truckolyckor per år – inte lika obegriplig.  

DA möter: Magnus Sverke om regionala skyddsombud

DA möter: Magnus Sverke om regionala skyddsombud

Systemet med regionala skyddsombud fungerar bra och bör utökas, har utredaren Magnus Sverke kommit fram till. Lyssna på intervjun och ett arbetsplatsbesök under en skyddsrond med ett regionalt skyddsombud i Västerås.

Slitigt, tungt och stressigt – så är industriarbetarnas arbetsmiljö

Slitigt, tungt och stressigt – så är industriarbetarnas arbetsmiljö

Mer än hälften av industriarbetarna störs av dålig arbetsmiljö varje dag. Var tredje är rädd för att bli skadad eller sjuk. Det visar IF Metalls senaste arbetsmiljöundersökning.

Så kan arbetsmiljön bli bättre

Så kan arbetsmiljön bli bättre

Sexuella trakasserier, likvärdig behandling eller att undvika olyckor. De som kämpar för ett bättre arbetsliv får ta sig an vitt skilda frågor. Här lyfter de fram några av de viktigaste.

Truckförare vill lyfta arbetsmiljön

Truckförare vill lyfta arbetsmiljön

Lastbilschaufförer som varken kan språk eller regelverk utmanar arbetsmiljön för truckförare på SSAB i Oxelösund. 

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

Här är flamsäkra bh:ar en självklarhet

Här är flamsäkra bh:ar en självklarhet

Sedan de kvinnliga skyddsombuden skapade ett eget nätverk är tonen en annan.

Farligt fusk med truckkort

Farligt fusk med truckkort

I ett skåp i Mellansverige finns en pärm. Den är fylld av falska truckkort. Men de flesta kort finns hos förare som kör utan att veta hur.

Hela företaget kämpar mot   smittspridningen

Hela företaget kämpar mot smittspridningen

Hemjobb och digitala möten – Outokumpus åtgärder mot coronan var snabba, men mest riktade mot tjänstemännen. Nu har driften börjat komma ikapp.

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers. Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, […]