Industriarbetarnas tidning

Här skolas framtiden in

12 april, 2022 - 09:00

Skrivet av

Rekrytering Nästan fem tusen nya yrkesarbetare. Det är vad trä- och möbelindustrin behöver rekrytera de närmsta åren. Gymnasieeleverna på Tau Learning i Malmö är eftertraktade.

Fler vägar till träindustrin

YH – yrkeshögskolan. Kräver gymnasieexamen eller motsvarande. Vissa utbildningar kräver särskild
behörighet.

Komvux. Den som saknar behörighet till YH eller högskola har rätt att läsa in den på Komvux. Yrkesutbildningar finns också, men det är kommunen som bestämmer vem som har rätt att gå. De med minst utbildning ska prioriteras.

Arbetsmarknadsutbildning. Arbetssökande kan i vissa fall beviljas arbetsmarknadsutbildning av Arbetsförmedlingen.

Vincent Carlbom betraktar skåpet han snart byggt färdigt. En tunn strimma av ljust trä längs en kant avslöjar ett misstag. Han borde ha tejpat på ett annat sätt innan ­laseringen, konstaterar han, men ­skrattar ändå. Tredjeårseleven Joar Jacobsson står bakom honom och har gjort sitt bästa för att lätta upp stämningen.

Vincent går första året på hantverksprogrammet med inriktning finsnickeri på gymnasieskolan Tau Learning i Malmö. Han har fortfarande gott om tid att lära sig av sina misstag innan det är dags att söka jobb. Och det kommer han att göra på en arbetsmarknad som just nu har ett stort sug efter yrkesutbildade träarbetare.

4 600 yrkesarbetare räknar svensk trä- och möbelindustri med att behöva rekrytera bara de närmsta tre åren. Vartannat företag i Trä- och Möbelföretagens (TMF) undersökning svarar att det är svårt att hitta arbetskraft till produktionen. I de allra flesta fall söker de efter folk med gymnasiekompetens från yrkesprogram.

Men i hela landet finns inte ens 20 gymnasieskolor som erbjuder hantverksprogram eller industriprogram med inriktning mot trä. Det hänger i sin tur ihop med att det är rätt skralt med ungdomar som söker just de här utbildningarna.

Det gäller inte bara träinriktningar, utan industriprogram och andra yrkesprogram över lag. De högskoleförberedande programmen har högre status. Många unga upplever också en viss press från föräldrar och andra vuxna att välja något av de högskoleförberedande programmen. Det svarade nästan hälften av de tillfrågade i en undersökning från i vintras, som TMF lät Ungdomsbarometern göra.

Min storebror valde natur, och det var väl planen för mig med.

Vincent Carlbom, förstaårselev

För Vincent Carlbom var det inte alls självklart att han skulle söka till hantverksprogrammet.

– Min storebror valde natur, och det var väl planen för mig med, säger han.

Han hade bra betyg, vilket många som söker naturvetenskapsprogrammet har.

– Men jag är inte så bra på att hantera plugget. Jag blir stressad. Så jag tittade på vilka yrkesprogram som finns.

Till skillnad från många som svarade på Ungdomsbarometerns frågor kände Vincent ingen press från sina föräldrar att läsa ett högskoleförberedande program.
– Nej, de är jättenöjda med att jag valde hantverksprogrammet. Och min bror är lite avundsjuk på mig.

Det bästa med praktiken är att jag har fått göra så många olika saker och att man får lära sig hur man jobbar ute i produktionen.

Joar Jacobsson, tredjeårselev

Joar Jacobsson tycker att både han och hans systrar har fått bra stöd av sina föräldrar.

– De tyckte att vi skulle välja det som vi ville göra, men helst ville de att vi skulle se till att få högskolebehörighet.

Att yrkesprogrammen inte ger högskolebehörighet, det är ett missförstånd, tycker Fjola Magnusdottir som är yrkeslärare för snickerieleverna på Tau Learning.

– Man kan ju välja till det om man vill. Alla mina treor har det med sig när de går ut, säger hon.

Joar Jacobsson är en av dem. Vincent Carlbom som går första läsåret har inte bestämt hur han ska göra än.

– Jag kanske väljer de snickerispecifika kurserna i stället. Jag kan alltid läsa in de högskoleförberedande kurserna på komvux senare om jag vill.

I år är det första gången som Fjola Magnusdottir får släppa iväg en årskull elever som hon har följt ända från start.

– Det är underbart att se hur mycket de har vuxit under de här åren, säger hon.

Första året är eleverna på skolan hela tiden, lär sig hantera alla maskiner och hur man arbetar på ett säkert sätt. Här får de också lära sig att planera sin arbetsdag och själva ta tag i vad som behöver göras.

– Varje dag börjar de med att göra upp en plan för dagen, de ska göra ett program för att få arbetsdagen att flyta. Om en maskin är upptagen för tillfället ska de veta vad de kan göra medan de väntar, i stället för att sitta sysslolösa, säger Fjola Magnusdottir.

I betygsbedömningen är elevernas arbetsplanering lika viktig som möblerna de snickrar och ritningarna de tar fram. Alla projekt handritas av eleverna själva, så att de lär sig noggrannhet, mått och skalor. Men i maskinhallen står också en ny CNC-maskin som eleverna lär sig att programmera.

– Programmering är jätteviktigt, säger Fjola Magnusdottir.

Hon har tät kontakt med de företag som eleverna gör sin praktik på.

– Det är viktigt för mig att forma utbildningen efter vad branschen behöver. Vad behöver eleverna kunna, vad gynnar dem när de är klara här och ska söka jobb?

Joar Jacobsson har hunnit med fyra olika praktikplatser och fått prova på bland annat inredningssnickeri och produktion av dörrar, trappor och fönster.

– Det bästa med praktiken är att jag har fått göra så många olika saker och att man får lära sig hur man jobbar ute i produktionen, säger han.

Eleverna tar maskinkörkort på utbildningen. Vincent Carlbom kör rikthyveln och Joar Jacobsson är på väg till justersågen. Foto: Anita Szava

Ett tjugotal elever läser till snickare på Tau Learnings gymnasieskola i Malmö. Skolan har fler platser än så och skulle kunna ta in fler, säger biträdande rektor Jan Rosenqvist.

– Vi har arbetsgivare som ringer till oss och frågar om vi har någon som skulle kunna börja jobba. De behöver någon nu, direkt.

Intresset för yrkesprogrammen ­minskade tydligt när den automatiska behörigheten till högskolan togs bort 2011. Även om kurserna kan väljas till tror Jan Rosenqvist att många föräldrar ser det som att barnen blir låsta om de väljer yrkesprogram.

– Men vi ger dem möjligheten att läsa in högskolebehörigheten. Så det är snarare så att man har en frihet. Man har ett yrke och kan söka jobb, och man kan också läsa vidare. Många väljer att jobba några år och sen studera vidare när de vet vad de vill bli.

Regeringen har nu föreslagit att alla ­ämnen för högskolebehörighet ska ingå i yrkesprogrammen igen. Men det ska finnas en möjlighet att välja bort dem för de elever som vill. Förhoppningsvis kommer det höja statusen på yrkes­programmen igen, tror Jan Rosenqvist. 

Foto: Anita Szava

Var tredje elev väljer ett yrkesprogram

För elva år sedan togs högskolebehörigheten bort. Nu föreslår regeringen att den återinförs.
– Det är ett mycket viktigt steg framåt, säger Henrik Smedmark på TMF.

När gymnasiereformen genomfördes 2011 ökade skillnaderna mellan teoretiska och praktiska program. Kraven för att få grundläggande behörighet till högskolan höjdes, samtidigt som vissa kurser som krävs för behörighet plockades bort ur ­yrkesprogrammens kursplaner.

Trots att det finns möjlighet för elever på yrkesprogrammen att lägga till dessa kurser – och därmed få högskolebehörighet – har statusen för yrkesprogrammen sjunkit. Bara var tredje elev väljer ett yrkes­program i dag, jämfört med varannan innan reformen.

– Mellan 2010 och 2011 sjönk antalet elever som ville gå träteknikerutbildningar ganska drastiskt, säger Henrik Smedmark, utbildningsansvarig på Trä- och ­Möbelföretagen (TMF).

Han välkomnar regeringens förslag om att återinföra den grundläggande behörigheten på gymnasieskolans yrkesprogram. Statusen kommer att återhämta sig, tror han.

Kenneth Edvardsson, ansvarig för utbildningsfrågor på GS-facket, instämmer. Det här är en förändring som facken inom ­industrin har kämpat för länge.

– Rent praktiskt är det inte så stor skillnad, det är mer psykologiskt. Vi har bara vänt på valfriheten.

Förut fick man tjata sig till för att få läsa extra, nu får man tjata för att slippa läsa de extra ämnena.
GS-facket skulle gärna se att det dess­utom införs en särskild inriktning för träindustri inom industriprogrammet, i stället för att vara en variant av inriktningen för produktionsteknik.

Bristen på gymnasieutbildade yrkes­arbetare är ett av de mest akuta problemen på arbetsmarknaden.

Det säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom i pressmeddelandet från utbildningsdepartementet, där regeringens förslag presenteras: Från och med höstterminen 2023 ska alla gymnasieprogram ge grundläggande behörighet till studier på universitet och högskola. För de elever som vill ska dock möjlighet finnas att välja bort behörigheten, genom att plocka bort vissa kurser i svenska och ­engelska ur programmet.

51 procent

… av arbetsgivarna uppger att det är ­ ganska eller mycket svårt att rekrytera ­yrkesarbetare till trä- och möbelindustrin.
Källa: TMF

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Det är dags för folk i södra Sverige att dra på långkalsonger och toppluva. Nu måste flyttlassen gå norrut där de nya jobben finns. Det säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson i ett samtal på GS-fackets kongress.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

Mer än var fjärde pappersarbetare väntas gå i pension inom tio år. Vilka ska då ta över? Och har de kompetensen som krävs?

Ont om tid när nya pappers­arbetare ska läras upp

Ont om tid när nya pappers­arbetare ska läras upp

Husum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

Värna framtidens pappers­arbetare

Branschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Grönt ljus för utökad Yrkeshögskola

Grönt ljus för utökad Yrkeshögskola

Utbyggnaden av Yrkeshögskolan hotades av regeringskaoset. Med den nya budgeten är platserna räddade.

En dag på bruket

En dag på bruket

Dagens Arbete bad 16-åriga August Wieser att själv dokumentera en av sina första praktikdagar på Billerud Korsnäs.

”Ungdomarna är sugna på att jobba”

”Ungdomarna är sugna på att jobba”

När äldre lämnar måste yngre ta över – annars stannar industrin. Det har man förstått i Gävle, där skolas morgon­dagens pappersarbetare.

Val 2022 Eftersnack om valresultatet

”Vi måste hitta det vi tror på”

”Vi måste hitta det vi tror på”

Vi har fått ett valresultat där många arbetare röstat emot sina egna intressen. I dagens känslodebatt saknar jag den ideologiska grunden, skriver Dan Strängby.

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

När få , om ens någon, upplevt fackliga kraftmätningar lockar låtsaslösningar – som fantasier om ett svenskare Sverige, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Förloraren blir vinnare

Förloraren blir vinnare

Helle Klein: Ulf Kristerssons M förlorade stort men de ler för att regeringstaburetterna hägrar. Och nu har Sverige ett av västvärldens största högerextrema partier i regeringsmakten.

Kan valresultatet vara en välsignelse?

Kan valresultatet vara en välsignelse?

Kanske är det det som krävs, att Socialdemokraterna inte sitter vid makten utan får knyta näven i fickan och komma tillbaka starkare, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Den anständiga högerns haveri

Den anständiga högerns haveri

Det blev som väntat en valrysare och valvakan pågår än. När detta skrivs har 1500 valdistrikts röster räknats och det är ännu mycket jämnt. Den rödgröna sidan leder och skulle detta resultat stå sig när alla röster är räknade blir Magdalena Andersson ny statsminister. Det skulle då stämma överens med både TV4:s och SVTs vallokalsundersökningar. […]

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

Regeringens mål är tydligt: de nya jobben som klimatomställningen skapar ska hamna i Sverige, skriver utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) och IF Metalls ordförande Marie Nilsson.