Industriarbetarnas tidning

Här skolas framtiden in

12 april, 2022 - 09:00

Skrivet av

Rekrytering Nästan fem tusen nya yrkesarbetare. Det är vad trä- och möbelindustrin behöver rekrytera de närmsta åren. Gymnasieeleverna på Tau Learning i Malmö är eftertraktade.

Fler vägar till träindustrin

YH – yrkeshögskolan. Kräver gymnasieexamen eller motsvarande. Vissa utbildningar kräver särskild
behörighet.

Komvux. Den som saknar behörighet till YH eller högskola har rätt att läsa in den på Komvux. Yrkesutbildningar finns också, men det är kommunen som bestämmer vem som har rätt att gå. De med minst utbildning ska prioriteras.

Arbetsmarknadsutbildning. Arbetssökande kan i vissa fall beviljas arbetsmarknadsutbildning av Arbetsförmedlingen.

Vincent Carlbom betraktar skåpet han snart byggt färdigt. En tunn strimma av ljust trä längs en kant avslöjar ett misstag. Han borde ha tejpat på ett annat sätt innan ­laseringen, konstaterar han, men ­skrattar ändå. Tredjeårseleven Joar Jacobsson står bakom honom och har gjort sitt bästa för att lätta upp stämningen.

Vincent går första året på hantverksprogrammet med inriktning finsnickeri på gymnasieskolan Tau Learning i Malmö. Han har fortfarande gott om tid att lära sig av sina misstag innan det är dags att söka jobb. Och det kommer han att göra på en arbetsmarknad som just nu har ett stort sug efter yrkesutbildade träarbetare.

4 600 yrkesarbetare räknar svensk trä- och möbelindustri med att behöva rekrytera bara de närmsta tre åren. Vartannat företag i Trä- och Möbelföretagens (TMF) undersökning svarar att det är svårt att hitta arbetskraft till produktionen. I de allra flesta fall söker de efter folk med gymnasiekompetens från yrkesprogram.

Men i hela landet finns inte ens 20 gymnasieskolor som erbjuder hantverksprogram eller industriprogram med inriktning mot trä. Det hänger i sin tur ihop med att det är rätt skralt med ungdomar som söker just de här utbildningarna.

Det gäller inte bara träinriktningar, utan industriprogram och andra yrkesprogram över lag. De högskoleförberedande programmen har högre status. Många unga upplever också en viss press från föräldrar och andra vuxna att välja något av de högskoleförberedande programmen. Det svarade nästan hälften av de tillfrågade i en undersökning från i vintras, som TMF lät Ungdomsbarometern göra.

Min storebror valde natur, och det var väl planen för mig med.

Vincent Carlbom, förstaårselev

För Vincent Carlbom var det inte alls självklart att han skulle söka till hantverksprogrammet.

– Min storebror valde natur, och det var väl planen för mig med, säger han.

Han hade bra betyg, vilket många som söker naturvetenskapsprogrammet har.

– Men jag är inte så bra på att hantera plugget. Jag blir stressad. Så jag tittade på vilka yrkesprogram som finns.

Till skillnad från många som svarade på Ungdomsbarometerns frågor kände Vincent ingen press från sina föräldrar att läsa ett högskoleförberedande program.
– Nej, de är jättenöjda med att jag valde hantverksprogrammet. Och min bror är lite avundsjuk på mig.

Det bästa med praktiken är att jag har fått göra så många olika saker och att man får lära sig hur man jobbar ute i produktionen.

Joar Jacobsson, tredjeårselev

Joar Jacobsson tycker att både han och hans systrar har fått bra stöd av sina föräldrar.

– De tyckte att vi skulle välja det som vi ville göra, men helst ville de att vi skulle se till att få högskolebehörighet.

Att yrkesprogrammen inte ger högskolebehörighet, det är ett missförstånd, tycker Fjola Magnusdottir som är yrkeslärare för snickerieleverna på Tau Learning.

– Man kan ju välja till det om man vill. Alla mina treor har det med sig när de går ut, säger hon.

Joar Jacobsson är en av dem. Vincent Carlbom som går första läsåret har inte bestämt hur han ska göra än.

– Jag kanske väljer de snickerispecifika kurserna i stället. Jag kan alltid läsa in de högskoleförberedande kurserna på komvux senare om jag vill.

I år är det första gången som Fjola Magnusdottir får släppa iväg en årskull elever som hon har följt ända från start.

– Det är underbart att se hur mycket de har vuxit under de här åren, säger hon.

Första året är eleverna på skolan hela tiden, lär sig hantera alla maskiner och hur man arbetar på ett säkert sätt. Här får de också lära sig att planera sin arbetsdag och själva ta tag i vad som behöver göras.

– Varje dag börjar de med att göra upp en plan för dagen, de ska göra ett program för att få arbetsdagen att flyta. Om en maskin är upptagen för tillfället ska de veta vad de kan göra medan de väntar, i stället för att sitta sysslolösa, säger Fjola Magnusdottir.

I betygsbedömningen är elevernas arbetsplanering lika viktig som möblerna de snickrar och ritningarna de tar fram. Alla projekt handritas av eleverna själva, så att de lär sig noggrannhet, mått och skalor. Men i maskinhallen står också en ny CNC-maskin som eleverna lär sig att programmera.

– Programmering är jätteviktigt, säger Fjola Magnusdottir.

Hon har tät kontakt med de företag som eleverna gör sin praktik på.

– Det är viktigt för mig att forma utbildningen efter vad branschen behöver. Vad behöver eleverna kunna, vad gynnar dem när de är klara här och ska söka jobb?

Joar Jacobsson har hunnit med fyra olika praktikplatser och fått prova på bland annat inredningssnickeri och produktion av dörrar, trappor och fönster.

– Det bästa med praktiken är att jag har fått göra så många olika saker och att man får lära sig hur man jobbar ute i produktionen, säger han.

Eleverna tar maskinkörkort på utbildningen. Vincent Carlbom kör rikthyveln och Joar Jacobsson är på väg till justersågen. Foto: Anita Szava

Ett tjugotal elever läser till snickare på Tau Learnings gymnasieskola i Malmö. Skolan har fler platser än så och skulle kunna ta in fler, säger biträdande rektor Jan Rosenqvist.

– Vi har arbetsgivare som ringer till oss och frågar om vi har någon som skulle kunna börja jobba. De behöver någon nu, direkt.

Intresset för yrkesprogrammen ­minskade tydligt när den automatiska behörigheten till högskolan togs bort 2011. Även om kurserna kan väljas till tror Jan Rosenqvist att många föräldrar ser det som att barnen blir låsta om de väljer yrkesprogram.

– Men vi ger dem möjligheten att läsa in högskolebehörigheten. Så det är snarare så att man har en frihet. Man har ett yrke och kan söka jobb, och man kan också läsa vidare. Många väljer att jobba några år och sen studera vidare när de vet vad de vill bli.

Regeringen har nu föreslagit att alla ­ämnen för högskolebehörighet ska ingå i yrkesprogrammen igen. Men det ska finnas en möjlighet att välja bort dem för de elever som vill. Förhoppningsvis kommer det höja statusen på yrkes­programmen igen, tror Jan Rosenqvist. 

Foto: Anita Szava

Var tredje elev väljer ett yrkesprogram

För elva år sedan togs högskolebehörigheten bort. Nu föreslår regeringen att den återinförs.
– Det är ett mycket viktigt steg framåt, säger Henrik Smedmark på TMF.

När gymnasiereformen genomfördes 2011 ökade skillnaderna mellan teoretiska och praktiska program. Kraven för att få grundläggande behörighet till högskolan höjdes, samtidigt som vissa kurser som krävs för behörighet plockades bort ur ­yrkesprogrammens kursplaner.

Trots att det finns möjlighet för elever på yrkesprogrammen att lägga till dessa kurser – och därmed få högskolebehörighet – har statusen för yrkesprogrammen sjunkit. Bara var tredje elev väljer ett yrkes­program i dag, jämfört med varannan innan reformen.

– Mellan 2010 och 2011 sjönk antalet elever som ville gå träteknikerutbildningar ganska drastiskt, säger Henrik Smedmark, utbildningsansvarig på Trä- och ­Möbelföretagen (TMF).

Han välkomnar regeringens förslag om att återinföra den grundläggande behörigheten på gymnasieskolans yrkesprogram. Statusen kommer att återhämta sig, tror han.

Kenneth Edvardsson, ansvarig för utbildningsfrågor på GS-facket, instämmer. Det här är en förändring som facken inom ­industrin har kämpat för länge.

– Rent praktiskt är det inte så stor skillnad, det är mer psykologiskt. Vi har bara vänt på valfriheten.

Förut fick man tjata sig till för att få läsa extra, nu får man tjata för att slippa läsa de extra ämnena.
GS-facket skulle gärna se att det dess­utom införs en särskild inriktning för träindustri inom industriprogrammet, i stället för att vara en variant av inriktningen för produktionsteknik.

Bristen på gymnasieutbildade yrkes­arbetare är ett av de mest akuta problemen på arbetsmarknaden.

Det säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom i pressmeddelandet från utbildningsdepartementet, där regeringens förslag presenteras: Från och med höstterminen 2023 ska alla gymnasieprogram ge grundläggande behörighet till studier på universitet och högskola. För de elever som vill ska dock möjlighet finnas att välja bort behörigheten, genom att plocka bort vissa kurser i svenska och ­engelska ur programmet.

51 procent

… av arbetsgivarna uppger att det är ­ ganska eller mycket svårt att rekrytera ­yrkesarbetare till trä- och möbelindustrin.
Källa: TMF

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Svårt hitta kompetenta tryckare – nu ska utbildning rädda tryckerierna

Svårt hitta kompetenta tryckare – nu ska utbildning rädda tryckerierna

Det är svårt att rekrytera till tryckerier. Nu samarbetar GS-facket och Grafiska Företagen med målet att starta yrkesutbildningar.

Vädjar till regeringen om pengar när byggkrisen fördjupas: ”Företagen ser ingen ljusning”

Vädjar till regeringen om pengar när byggkrisen fördjupas: ”Företagen ser ingen ljusning”

I ett gemensamt brev uppmanar fack och arbetsgivare regeringen att aktivera korttidsarbetet för att rädda svensk träindustri.

Ministern samlade till krismöte om byggandet

Ministern samlade till krismöte om byggandet

Bostadsbyggandet är i en allvarlig kris som kräver politiska åtgärder. Det var budskapet under rundabordsmötet som bostadsminister Andreas Carlson (Kd) bjudit in till. GS ordförande Per-Olof Sjöö vill se politiska åtgärder.

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

Arbetare måste ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Då håller det inte att lägga ned utbildningar, skriver EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S).

”Folk blir oroliga och tappar fokus”

”Folk blir oroliga och tappar fokus”

Dyrare byggmaterial, höjda räntor och en osäker slutmarknad har lett till vikande orderingång på trähusfabrikerna. Nästan alla anställda på K2A Trähus i Valdemarsvik och Gävle blir av med jobbet när projekt läggs i malpåse.

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Det är dags för folk i södra Sverige att dra på långkalsonger och toppluva. Nu måste flyttlassen gå norrut där de nya jobben finns. Det säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson i ett samtal på GS-fackets kongress.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Dags för verkstad i industrin”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

Mer än var fjärde pappersarbetare väntas gå i pension inom tio år. Vilka ska då ta över? Och har de kompetensen som krävs?

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Tesla hävdar att över 90 procent av personalen arbetar, trots strejken. Nu går IF Metall ut med en egen siffra.

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Tesla får inte genast tillgång till de registreringsskyltar som blockerats av facket.

Så kan Tesla runda postblockaden

Så kan Tesla runda postblockaden

Transportstyrelsens registreringsskyltar får bara skickas via Postnord, men det finns sätt att kringgå stoppet.

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Nu får Teslaägaren svar på tal – ”klart man vill att det ska slå hårt”.

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

De nya uppgifterna får Tesla-ägaren att bryta tystnaden på sin plattform X.

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Snart ökar trycket på Tesla ytterligare när fler stridsåtgärder genomförs.

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren Kurt Eriksson dementerar uppgifterna om att Elon Musk nu ska ha lagt sig i den svenska konflikten.

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

”Det kan påverka konflikten, att den blir längre.”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

”Det måste vara Teslas val”, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Byggnads ordförande Johan Lindholm: ”Tror absolut att det är hundraprocentig uppslutning.”

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

”Utan den detaljen kan man inte leverera bilen.”

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

”Har förbundsstyrelsen beslutat om en konflikt så har man en skyldighet att delta i den.”

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

Högre ersättning ska få fler att sluta upp

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Harald Gatu: Teslas strejkbrytare tvingar oss tillbaka till tiden när arbetare ställdes inför frågan: Vilken sida står du på?

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

Målarna varslar om totalstopp för all lackering av Tesla-bilar.

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Rimliga villkor och garanterad lön ställs mot osäkra aktieoptioner

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas  tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

Den som inte klarar det hårda arbetstempot på Tesla får ingen löneförhöjning – och riskerar sparken.

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

”Utan kollektivavtal kan Tesla när som helst och utan diskussion sänka lönen och försämra villkoren för de anställd”

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä konstaterar att långt ifrån alla bilmekaniker på Tesla deltar i strejken.

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Så har strejken slagit på Teslas verkstäder runt om i landet.

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Obetald övertid, arbetsmoment med minutkrav – stenhårda produktionskrav på Tesla enligt anställda

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

I fredags inleddes en strejk på Teslas alla bilverkstäder i landet. Vi har tagit fram en lista på vad som händer vid en strejk, vad du får och inte får göra.