Vi förtjänar bättre än så här
egeringen avskaffade dansförbudet. I övrigt har vi bara fått oro. För jobben, elpriserna, skolorna, dödligt gängvåld och terrordåd, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Industriarbetarnas tidning
Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.
15 december, 2022
Skrivet av Per-Olof Sjöö
Krönika Det går inte att lägga ansvaret för kostnadskrisen på Sveriges löntagare. Politikerna måste ta sitt ansvar och bidra till att lindra den här svåra tiden, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
När vintermörkret återigen sänker sig över svenska folket är det med ett nytt allvar vi hukar i snögloppen. För med denna vinter följer också en kostnadskris. Vi får gå långt tillbaka i tiden för att hitta något liknande.
Prisökningarna som vi kämpar med i dag har ett gemensamt med alla andra kriser. Det är de med sämst marginaler som råkar mest illa ut.
Det har varit en viktig facklig utgångspunkt i framtagandet av gemensamma krav inför avtalsrörelsen att satsa extra på dem med allra lägst löner. Det är något som kommit bort lite grann i diskussionen eftersom så mycket fokus hamnat på lönekravet som landade på 4,4 procent.
Är då 4,4 procent för lågt lönekrav när inflationen ligger runt 10 procent? Vid en första anblick är svaret givet. Vår fackliga ryggrad är programmerad för reallöneförbättringar och det är uppenbart att det blir väldigt svårt att åstadkomma om inte inflationen viker kraftigt under nästa år. Samtidigt vet vi att jakten på kompensation för prisökningar riskerar att spä på inflationen ytterligare. Jag skulle säga att detta är ett riktigt svårt dilemma.
Det som däremot är solklart är att man inte kan lägga hela ansvaret för kostnadskrisen på Sveriges löntagare. Som jag skrivit tidigare här vilar det också ett stort ansvar på politiken att bidra till att lindra krisen.
Under valrörelsen tävlade högerblocket om att lova mest för att skydda svenska hushåll. Vad har det då blivit av dessa löften?
Elpriskompensationen som skulle vara på plats den 1 november lyser med sin frånvaro. Tio kronors sänkning av bränslepriset blev några ören. Pengar till välfärden räknas inte upp för kostnadsökningarna vilket innebär att skola, vård och omsorg kommer att gå på knäna.
Det finns dock några som blir rikligt kompenserade i krisvintern. Det är de med höga inkomster. Tjänar du över 70 000 kronor i månaden kommer skatten att sänkas med 1 400 kronor i månaden från och med nästa år. Det är möjligen den sjukaste politiska prioriteringen av alla i ett läge där vanligt folk får vända på varje krona.
Vallöften har slaktats på löpande band. Det är upprörande, men inte förvånande, att högerregeringen skyddar höginkomsttagare, men kastar vanligt folk under bussen. Så regerar högern, tydligen gör det ingen skillnad med Sverigedemokraterna i laget.
Om vi låter dem hållas kommer det att bli en riktigt tuff mandatperiod för svenska löntagare. Vi måste öka trycket för att regeringen ska hålla sina ord. LO har tagit fram ett krisvinterprogram som på riktigt avlastar svenska hushåll den här vintern.
Det är politiska förslag för vanligt folk, inte för höginkomsttagare.
Vackra ord. Ingen verkstad.