Anders vägrar jobba till 67: ”Man ska leva lite också”
Jobbat i samma fabrik sedan 1979 Vill hinna njuta av livet med Ingalill
Goda tider för svenska bruken
Publicerad 2023-02-28, 09:46
Stora vinster Den svenska massa- och pappersindustrin gör miljardvinster, visar DA:s kartläggning. ”Nu är det dags att omsätta en del av vinsterna i fler anställda”, säger Pappers ordförande Pontus Georgsson.
Bruken har haft goda tider i många år nu. Vi har pratat med de lokala företrädarna och bilden de förmedlar är entydig: Svensk pappers- och massaindustri upplever en guldålder av sällan skådat slag.
– Jag kan inte minnas när företagen gick med sådana här vinster senast. Och jag har ändå varit med i 30 år, säger Pappers ordförande Pontus Georgsson.
Hans motpart Per Hidesten, vd på Industriarbetsgivarna, tvingas också tänka till ordentligt.
– Precis före 2007, innan Lehman Brothers-kraschen, hade vi också en vinst-peak, säger han efter att ha funderat en stund, och erkänner utan omsvep att massa, papper och även träindustrin gått bra i flera års tid.
Listan på bruk som gör guld av skogen är lång: Braviken och Hallstavik inom Holmenkoncernen gör, numera, miljardvinster. Liksom Smurfit Kappas anläggning i Piteå. SCA-bruken Munksund (all time high), Obbola och inte minst Östrand, som under ett kvartal toppade med en över 50-procentig avkastning.
Aspa och Billingsfors inom Ahlstrom-koncernen lägger goda år bakom sig, liksom det nyss avyttrade Stora Enso-bruket Nymölla, som också passerar vinstmiljarden.
Det behövs fler arbetskamrater ute på bruken.
Pontus Georgsson, Pappers ordförande.
De goda tiderna har sköljt över stora och små. Men ohotade i den absoluta toppen ligger Södrakoncernens tre bruk i Mönsterås, Mörrum och Värö. De landar på en vinst uppemot sju miljarder!
Nu tycks dock det lilla roliga vara över för den här gången.
Per Hidesten pekar på den nedgående konjunkturen för träindustrin, orsakat av minskat byggande. Att leveranserna på papper och kartong, liksom grafiskt papper, minskar eller dämpats.
– Massa är väl det som sticker ut som det mest positiva.
Det hörs att en avtalsrörelse står för dörren.
Pontus Georgsson instämmer i att branschen visat goda resultat i många år, även om covidtiden var påfrestande för en del bruk.
– Jag har svårt att se att marknaden ska bli sämre kommande år.
– Och det är ett fåtal arbetsplatser som har det kämpigt, typ Klippan, Lessebo och i viss mån Domsjö (Aditya Birla).
Just Klippan och Lessebo nämner även Per Hidesten som exempel på bruk som har och har haft svårt på senare tid. Båda bruken är hårt drabbade av stigande priser på el och gas. I Klippans fall har man till och med investerat i en kombipanna, för att elda olja.
Inför avtalsrörelsen menar Pontus Georgsson att de nu lagda lönekraven inte kan kompensera inflationen. Men det finns annat på kravlistan, anser han. Nu när vinsterna samlats på hög.
– Det behövs fler arbetskamrater ute på bruken.
Han pekar på att det blivit allt svårare att få ledigt eller sammanhängande ledighet. Folk jobbar mer övertid. Företagen har blivit alltför slimmade.
– Man ska inte behöva stanna fabriken för att skiftarbetare saknas. Många känner krav att rycka in på sin lediga tid.
Arbetsgivarna har utnyttjat detta länge nog, menar han.
– Pappers har närmat sig förhållandena i vården i detta avseende.
Vi ser stora risker framåt. Lessebo, Klippan, Rottneros är de första tecknen.
Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten om elprisets påverkan.
En fråga som återkommit vid DA:s rundringning är elpriserna. Hur stort problem är det i branschen?
– Många arbetsplatser har varit duktiga på att effektivisera sin användning av el, säger Per Hidesten.
– De har också varit bra på att säkra priserna på el. Här lär det bli en ny situation framöver, när elavtalen ska förhandlas om. Elkostnaderna kommer att öka.
Läs också
Pappersbruk eldar olja – för att klara elkrisen
Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen. Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.
Pontus Georgsson menar att elpriserna slagit olika.
– Vissa har drabbats brutalt medan andra täljer guld.
De senare är massabruken och en del integrerade bruk (massa/papper), där processen i sig ger gratis energi.
– Elpriserna är tokhöga. Vi behöver stabila och hyfsat låga priser. Ser man till hela industrin, även den utanför vår bransch, går det inte att betala fem kronor per kilowattimme.
Per Hidesten menar att man varnat för den här situationen.
– Vi ser stora risker framåt. Lessebo, Klippan, Rottneros är de första tecknen.
Har fack och arbetsgivare gjort tillräckligt för att lyfta fram elpriserna i den allmänna debatten?
– Tydligen inte tillräckligt för att kunna påverka, säger Pontus Georgsson.
– Den nya regeringen måste lösa frågan här och nu, konstaterar Per Hidesten.
Läs också
Från skogen till varukorgen
Det mesta som bruken producerar blir i slutänden till sådant vi använder i vardagen. Ofta utan att tänka på vem som tillverkar vad – och var det sker.
