Industriarbetarnas tidning

Goda tider för svenska bruken

28 februari, 2023

Skrivet av

Stora vinster Den svenska massa- och pappersindustrin gör miljardvinster, visar DA:s kartläggning. ”Nu är det dags att omsätta en del av vinsterna i fler anställda”, säger Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Pappers ordförande Pontus Georgsson. Foto: Niklas Porter

Bruken har haft goda ­tider i många år nu. Vi har pratat med de lokala före­trädarna och bilden de förmedlar är entydig: Svensk pappers- och massaindustri upplever en guldålder av sällan skådat slag.

– Jag kan inte minnas när företagen gick med sådana här vinster senast. Och jag har ändå varit med i 30 år, säger Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Hans motpart Per Hidesten, vd på ­Industriarbetsgivarna, tvingas också tänka till ordentligt.

– Precis före 2007, innan Lehman Brothers-kraschen, hade vi också en vinst-peak, säger han efter att ha funderat en stund, och erkänner utan omsvep att massa, papper och även träindustrin gått bra i flera års tid.

Listan på bruk som gör guld av skogen är lång: Braviken och Hallstavik inom ­Holmenkoncernen gör, numera, miljardvinster. Liksom Smurfit Kappas anläggning i Piteå. SCA-bruken Munksund (all time high), Obbola och inte minst Östrand, som under ett kvartal toppade med en över 50-procentig avkastning.

Aspa och Billingsfors inom Ahlstrom-koncernen lägger goda år bakom sig, liksom det nyss avyttrade Stora Enso-bruket Nymölla, som också passerar vinstmiljarden.

Det behövs fler arbetskamrater ute på bruken.

Pontus Georgsson, Pappers ordförande.

De goda tiderna har sköljt över stora och små. Men ohotade i den absoluta toppen ligger Södrakoncernens tre bruk i Mönsterås, Mörrum och Värö. De landar på en vinst uppemot sju miljarder!

Nu tycks dock det lilla roliga vara över för den här gången.

Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna. Foto: Rikard Westman

Per Hidesten pekar på den nedgående konjunkturen för träindustrin, orsakat av minskat byggande. Att leveranserna på papper och kartong, liksom grafiskt papper, minskar eller dämpats.

– Massa är väl det som sticker ut som det mest positiva.

Det hörs att en avtalsrörelse står för dörren.

Pontus Georgsson instämmer i att branschen visat goda resultat i många år, även om covidtiden var påfrestande för en del bruk.

– Jag har svårt att se att marknaden ska bli sämre kommande år.

– Och det är ett fåtal arbetsplatser som har det kämpigt, typ Klippan, Lessebo och i viss mån Domsjö (Aditya Birla).

Just Klippan och Lessebo nämner även Per Hidesten som exempel på bruk som har och har haft svårt på senare tid. Båda bruken är hårt drabbade av stigande priser på el och gas. I Klippans fall har man till och med investerat i en kombipanna, för att elda olja.

Inför avtalsrörelsen menar Pontus Georgsson att de nu lagda lönekraven inte kan kompensera inflationen. Men det finns annat på kravlistan, anser han. Nu när vinsterna samlats på hög.

– Det behövs fler arbetskamrater ute på bruken.

Han pekar på att det blivit allt svårare att få ledigt eller sammanhängande ledighet. Folk jobbar mer övertid. Företagen har blivit alltför slimmade.

– Man ska inte behöva stanna fabriken för att skiftarbetare saknas. Många känner krav att rycka in på sin lediga tid.

Arbetsgivarna har utnyttjat detta länge nog, menar han.

– Pappers har närmat sig förhållandena i vården i detta avseende.

Vi ser stora risker framåt. Lessebo, Klippan, Rottneros är de första tecknen.

Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten om elprisets påverkan.

En fråga som återkommit vid DA:s rundringning är elpriserna. Hur stort problem är det i branschen?

– Många arbetsplatser har varit duktiga på att effektivisera sin användning av el, säger Per Hidesten.

– De har också varit bra på att säkra priserna på el. Här lär det bli en ny situation framöver, när elavtalen ska förhandlas om. Elkostnaderna kommer att öka.

Läs också

Pappersbruk eldar olja – för att klara elkrisen

Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen. Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.

Pontus Georgsson menar att elpriserna slagit olika.

– Vissa har drabbats brutalt medan andra täljer guld.

De senare är massabruken och en del integrerade bruk (massa/papper), där processen i sig ger gratis energi.

– Elpriserna är tokhöga. Vi behöver stabila och hyfsat låga priser. Ser man till hela industrin, även den utanför vår bransch, går det inte att betala fem kronor per kilowattimme.

Per Hidesten menar att man varnat för den här situationen.

– Vi ser stora risker framåt. Lessebo, Klippan, Rottneros är de första tecknen.

Har fack och arbetsgivare gjort tillräckligt för att lyfta fram elpriserna i den allmänna debatten?

– Tydligen inte tillräckligt för att kunna påverka, säger Pontus Georgsson.

– Den nya regeringen måste lösa frågan här och nu, konstaterar Per Hide­sten. 

Läs också

Från skogen till varukorgen

Det mesta som bruken producerar blir i slutänden till sådant vi använder i vardagen. Ofta utan att tänka på vem som tillverkar vad – och var det sker.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.