Industriarbetarnas tidning

Från skogen till varukorgen

15 september, 2022

Skrivet av

Massa prylar Det mesta som bruken producerar blir i slutänden till sådant vi använder i vardagen. Ofta utan att tänka på vem som tillverkar vad – och var det sker.

Stora Enso talar gärna om att var sjätte juice-, mjölk- och liknande vätskekartong i världen kommer från bruket i Skoghall.

I sig en svindlande tanke.

Samtidigt förser Nordic Papers anläggning i Säffle världen med bakplåtspapper.

Oftast tänker man inte som konsument på var kartongen som omsluter dataspelet Warcraft har sitt ursprung, men det vet de som jobbar på Billerud Korsnäs i Frövi. De som också gör förpackningen till Mackmyra whisky.

Att kartongen till Apples produkter görs i Iggesund var länge en hemlighet, för på många arbetsplatser vill man ogärna stoltsera med sitt kundregister.

Klart är att de svenska brukens produkter står högt på listan för både inhemska och utländska konsumentföretag. Det handlar om bag-in-box, sprit-, choklad- och skönhetsprodukter, snusburkar, tidnings- och bokpapper, cementsäckar, pizzakartonger, toa- och hushållspapper och oändligt mycket mer.

Rekordavverkning. Den svenska avverkningen blev 2021 knappt 97 miljoner skogskubikmeter enligt preliminär statistik från Skogsstyrelsen. Med undantag från stormen Gudrun 2005 har den svenska avverkningen aldrig varit större. Foto: TT Nyhetsbyrån

Dagens Arbete har egentligen bara skrapat på ytan när vi bett bruken att ge några exempel på vad de producerar blir i konsumentledet.

Vissa saker är inte så framträdande. Som att Billingsfors gör foliebeläggningen till bokhyllan Billy. Och inte tänker man tanken på hotellet, när man stoppar in ”nyckeln” i papp i dörren, att den har sitt ursprung i Strömsbruk.

Vem i en barnfamilj hinner över huvud taget reflektera över att kartongen med Idealmakaroner är tillverkad i Fiskeby och att falukorvens omslag görs i Örebro? Eller att Pringles-röret till fredagsmyset görs i Väja.

Att ungarnas utflyktsdricka i form av en Festis har sitt ursprung på Korsnäs?

I flera fall är produkterna bara en udda eller mycket liten del av produktionen. Exempelvis fraktar Mörrum en del av sin dissolvingmassa till ett företag i Norrköping som producerar ett av kökets vanligaste hjälpmedel, Wettexduken.

Nya Kånkenryggsäcken görs av cellulosa från Örnsköldsvik och Systembolagets pappkassar ser dagens ljus på Bäckhammars bruk.

Till det mer udda hör en galaklänning på Nobelfesten för några år sedan. Designern Bea Szenfeld hämtade sin råvara från bruket i Åmotfors, som annars bara gör specialpapper för bygg- och stålindustrin. Dåvarande kulturministern Alice Bah Kuhnke blev, i den fina förpackningen, kvällens stora snackis. 

Till sist. Valet avgörs på valsedlar från Lessebo. Och i väntan på nästa pensionsreform kan du alltid studera det ”orange kuvertet”, innehållande ditt pensionsbesked. Även det en Lessebo-produkt.


Hela listan – allt det här tillverkar bruken

Cellulosa från Domsjö används i Fjällrävens nya Kånken. Foto: Fjällräven

Absorbest

Produkter: Superabsorberande produkter inom medicinteknik för sårbehandling och operationsprodukter av märket Drymax. De gör även ett absorberande material som suger upp vattnet från isad fisk under transport och avfrostningspåsen ”Tina upp”, som används vid avfrostning av kyl- och frys.

Anställda: 40.

Aditya Birla Domsjö Fabriker

Produkter: Dissolvingmassa, lignin, etanol. Av detta blir det bland annat bindemedel i djurfoder, jordgubbs- och tandkräm, Alvedon, korvskinn till salamikorv och viskos. Kläder av viskos från bruket kan hittas på Indiska. Nya Kånkenryggsäcken görs också av material från bruket.

Anställda: 347.

Ahlstrom-Munksjö Aspa

Produkter: Blekt/oblekt massa. Gör inga egna färdiga slutprodukter. Men massan används mycket inom den elektrotekniska industrin i exempelvis transformatorer. I affären är det stor chans att hitta ett mjölkpaket eller ett kaffefilter som har sitt ursprung i massa från Aspa.

Anställda: 190.

Ahlstrom-Munksjö Billingsfors

Produkter: Spantex- och tunnpapper för möbel- och byggnadsindustrin.
Här görs exempelvis foliebeläggningen till bokhyllan Billy och andra Ikea-produkter.

Anställda: 308.

Ahlstrom-Munksjö Falun

Produkt: Filterpapper till laboratorier och vården. DNA-kit för polisiära sammanhang.

Anställda: 30.

Ahlstrom-Munksjö Jönköping

Produkt: Elektrotekniskt papper, så kallat kabelpapper/transformatorpapper för industriellt bruk.

Anställda: 135.

Ahlstrom-Munksjö Ställdalen

Produkter: Fibertyg till bil- och byggnadsindustrin, våtservetter till sjukvården. De senare vidareförädlas av kunder som Essity med flera.

Anställda: 150.

Arctic Paper Grycksbo

Produkt: Bestruket finpapper. Smyckesföretaget Snö of Sweden är en stor inhemsk kund. Annars handlar det mycket om katalogpapper till schweiziska smyckes- och klocktillverkare och bilkataloger på kontinenten. Och förpackningar till Löfbergs lila.

Anställda: 320.

Arctic Paper Munkedal 

Produkter: Bokpapper. Varumärket Munken är en klassiker i konst- och fotoböcker. Papperet går också till kataloger och broschyrer för kända slutkunder som Gucci, Gant, Porsche, Mercedes, Audi, BMW, Siemens, Adidas och Stockholmsoperan.

Anställda: 300.

ATA Timber Waggeryd Cell

Produkt: CTMP-massa. Blir till vätskekartong (mjölk, juice med mera) via Skoghall, Gruvön och Frövi. En annan produkt som kan härledas till Waggeryd Cell – via Essity – är hushållspapperet Tork.

Anställda: 45.

Billerud Korsnäs Frövi

Produkter: Massa och kartong. Kartongen blir via Tetra Pak till mjölk-, fil- och juiceförpackningar. På kartongsidan handlar det om lyxkartong som kräver bra tryckyta. Typ sprit, parfym och choklad. Här tillverkas bland annat kartongen till Mackmyra whisky. Kartongen till dataspelet Warcraft kommer likaså från Frövi.

Anställda: 650.

Billerud Korsnäs Gruvön

Produkter: Kartong, vätskekartong, liner, fluting, kraftpapper. Största delen av kartongen blir till mjölk- och juiceförpackningar. Annat blir till specialkartonger för allt från choklad, parfym och kosmetika till ädla drycker. Säckpapperet används till allt från cement till strösocker och mjöl. Och den bärkasse du köper i affären har ofta sitt ursprung på Gruvön.

Anställda: 900.

Billerud Korsnäs Karlsborg

Produkter: Massa- och säckpapper. Massan skickas iväg till olika uppköpare och blir till toalettpapper med mera. En del pressas till ”papptråg” för sallader och annat – även det sker externt. Säckpapperet går till foder- och cementsäckar.

Anställda: 407.

Billerud Korsnäs Karskär

Produkter: Obestruken vätskekartong, white top liner.  Juice- och mjölkförpackningar är grunden, men också mindre förpackningar typ Festis och Smakis. Det yttre skiktet av bag-in-box-förpackningarna tas fram i Gävle. Här ser kartongerna till Garants krossade tomater dagens ljus, liksom frukt- och grönsakslådor.

Anställda: 900.

Billerud Korsnäs Rockhammar

Produkt: CTMP-massa. Massan levereras till Frövi och blir en del i det brukets produkter i förlängningen. (Se Frövi!)

Anställda: Cirka 40.

Billerud Korsnäs Skärblacka

Produkter: Brunt säckpapper, -avsalumassa, fluting, kraftpapper.
Det oblekta säckpapperet används inom byggindustrin och till cementsäckar. Men också till socker- och mjölförpackningar. Även pizzakartonger står på brukets produktlista i slutänden.

Anställda: 723.

Dals Långed Coating

Produkt: Plastbestruket papper. Används till klickgolv, bänkskivor med mera inom möbelindustrin.

Anställda: 17.

Duni Skåpafors

Produkter: Gör råpapperet till -Duniservetter.

Anställda: 185.

Essity Lilla Edet

Produkter: Toalett- och hushållspapper.

Märket Tork för storhushåll är deras paradprodukt. Bruket är världsledande på pappershanddukar
och toapapper i offentliga miljöer. Har numera också ett eget märke, Lotus, anpassat för privatkunder.

Anställda: 402.

Essity Mölnlycke

Produkter:
Hygienartiklar (Tena och Tork) samt sjukvårdsprodukter.

Libero blöjor och tvättlappar samt tvättvantar som landstingen köper in för användning inom äldreomsorgen och sjukvården.

Anställda: 40.

Finess Hygiene Kisa

Produkter: Tvättlappar, haklappar, skyddslakan.

Anställda: 75.

Fiskeby Board

Produkt: Kartong från returpapper. Blir bland annat till snusburkar (General), Magnum flerglassförpackningar och Kungsörnens Idealmakaroner.

Anställda: 269.

Fitesa AB Norrköping

Produkt: Fiberväv (nonwoven). Används till munskydd, diverse inkontinensprodukter och blöjor (Libero).

Anställda: 155.

Hitachi ABB Power Grids Figeholm

Produkt: Presspan (isoleringsmaterial till transformatorer) för industriellt bruk.

Anställda: 73.

Holmen Braviken

Produkter: Grafiskt papper. Stora på pocketboksmarknaden. Bland annat har Fifty Shades of Gray tryckts (i många exemplar) på papper från Braviken. Detsamma gäller Dagens Industri och Lidls direktreklam.

Anställda: 380.

Holmen Hallstavik

Produkter: Bok- och magasinpapper av TMP-massa. Både pocket och inbundet.

Anställda: 375.

Holmen Iggesund

Produkt: Tillverkar kartong i lyxsegmentet.  Kartong som omsluter Apples telefoner och paddor, Chanels och Estee Lauders parfymer. Kartongen till champagnemärken som Taittinger och Moët & Chandon. Cigarettkartong till Philip Morris, men även kartong till Novo Nordisk insulin och mycket mer.

Anställda: 707.

Holmen Strömsbruk

Produkt: Förädlad kartong. Här görs förpackningar för fryst mat och glass, tråg för mikromaträtter (Dafgårds), tobak och cigaretter, parfymkartonger (Chanel), whisky/champagne (Macallan och Taittinger) för att ta ett urval. Men också presentkort, ”omrörningspinnar” och ”hotellnycklar”.

Anställda: 87.

Klippans Bruk

Produkt: Färgad och vit tissue.

Gör råmaterialet till servetter.

Anställda: 57.

Lessebo bruk

Produkt: Finpapper. Fina papperssorter för den kräsne. Men härifrån kommer också det ”orange kuvertet” innehållande pensionsbeskedet liksom landets valsedlar. 

Anställda: 108.

Metsä Board Husum

Produkter: Kartong, liner och -massa. Blir till förpackningar för diverse -livsmedel, konfektyr och skönhetsprodukter. Emballage till drycker, hushållsapparater och diverse elektronik.

Anställda: 670.

Metsä-Tissue Mariestad

Produkter: Toalett- och hushållspapper av märkena Serla och Lambi.

Anställda: Cirka 360.

Metsä-Tissue Nyboholm

Produkt: Toalettpapper av märket Lambi.

Anställda: 80.

Metsä-Tissue Pauliström

Produkter: Toalett- och hushållspapper av märket Lambi.

Anställda: 120.

Mondi Väja

Produkter: Säck- och kraftpapper.
Bland konsumentprodukterna märks Pringlesrören och matavfallspåsar för soptunnan.

Anställda: 320.

Mondi Örebro

Produkter: Omslag/förpackningar.  Gör material till förpackningar som omsluter allt från falukorv (Scan) och Leksandsbröd till chips.

Här tillverkas materialet till de klisterlappar som håller ihop kaffepaket – av olika märken – i topp och botten. Likaså materialet till baksidan på klistermärken, det papper som tas bort före applikationen. Det görs även byggväv som kan ersätta vindpapp.

Anställda: 105.

Nordic Paper Bäckhammar gör bland annat papperskassar till H&M. Foto: TT Nyhetsbyrån

Nordic Paper Bäckhammar

Produkt: Kraftpapper. En liten del blir tändstickor i Mexiko. Annat förvandlas till Ekoligens klimat-smarta galgar i papper. Annars handlar det om Systembolagets och H&M:s papperskassar.

Anställda: 240.

Nordic Paper Säffle

Produkt: Bakplåtspapper. 

Anställda: 180.

Dåvarande kulturministern Alice Bah Kuhnke i Bea Szenfelds pappersklänning på Nobelfesten 2017. Papperet kom från Nordic Paper Åmotfors. Foto: TT Nyhetsbyrån

Nordic Paper Åmotfors

Produkt: I första hand specialpapper för bygg- och stålindustrin. Men även spinnpapper för tallriksunderlägg, mellanskikt eller ytskikt i papper till bänkskivor, skåpluckor med mera.

För några år sedan användes papper från bruket till en galaklänning på Nobel-festen, designad av Bea Szenfeld.

Anställda: Cirka 80. 

Oppboga bruk

Produkt: Laminerad kartong. Blir till butiksskyltar, skyddsvisir, spritkartonger och skyttetavlor. Gör även valskyltar och butiksskyltar.

Anställda: 32.

Rottneros

Produkter: Slip- och CTMP-massa. En del av massan går till Gruvön, Skoghall och -Frövi för att i slutänden bli till vätske-kartong – juice, yoghurt och mjölk. Formpressade tråg för lunchrätter på ICA kommer -också från Rottneros.

Anställda: 110.

Rottneros Vallvik

Produkt: Sulfatmassa. Blir till förpackningar, mjuk-papper, filter och special-filter varav en del till kaffe-filtret Melitta.

Anställda: 174.

SCA Munksund

Produktion: Kraftliner. Wellpappförpackningar som skyddar och är tryckbara. Slutprodukter är exempelvis wellpapptråg för läskedrycker, lådor för vitvaror, bag-in-box, lådor och ställ för chipspåsar. Här görs även wellpapplådor för möbler och köksinredning i ”platta paket” som monteras med insexnyckel …

Anställda: 304.

SCA Obbola 

Produkt: Kraftliner/Eurokraft. Gör ytskiktet på bruna kartonger och slutprodukten kan vara exempelvis en flyttkartong hos Ikea. Alltså råvaror för wellpapplådor. Kan gälla allt från livsmedel till bilindustri och vin-förpackningar.

Anställda: 300.

SCA Östrand

Produkt: Massa, tre olika kvaliteter.

I slutänden blir massan till en mängd olika produkter. Finare brevpapper, etiketter, kaffefilter, diverse mjukpappersprodukter. Men också till det som populärt kallas ”högtidssortimentet” – alla de produkter som förknippas med kräftskivor, jul och midsommar. Alltifrån servetter till kräfthattar.

Anställda: Cirka 400.

Smurfit Kappa Piteå

Produkt: Kraftliner. Huserar i det grövre kartongskiktet där produkten i slutledet blir till ölflak eller chipsställ i affären. För att ta ett par exempel.

Anställda: 514. 

Smurfit Kappa Timsfors

Produkter: Solid board, kartonger. Safetyboxen åt Unicef – en vaccinationslåda – är den stora produkten. Annars handlar det om de meterlånga lådor som mindre förpackningar med jordgubbar och grönsaker brukar återfinnas i.

Anställda: 34.

Sofidel Sweden Kisa

Produkter: Tissue för ansiktsdukar, servetter, torkdukar, blöjor, bindor, toalett- och hushållspapper (egna märket Lycke).

Anställda: 170.

Stora Enso Fors

Produkter: Kartong där en del blir till omslag på Lindts chokladkakor och Storcks chokladask Merci. 

Anställda: Cirka 550.

Stora Enso Hyltebruk

Produkter: Tidningspapper, plastfria förpackningar. Här görs papperet till bland annat Göteborgs- och Hallandsposten, men också pappersmuggar, sugrör och gångtrall av komposit.

Anställda: 441.

Stora Enso Nymölla

Produkter: Finpapper som i konsumentledet blir till kuvert och ritpapper på förskolan. Och står det Multicopy på kopieringspapperet på kontoret är det från Nymölla.

Anställda: 540.

Stora Enso Skoghall

Produkter: Vätske- och förpackningskartong. Det sägs att var sjätte dryckes-, mjölk- och liknande vätskekartong i världen kommer från Skoghall. Men de gör också hamburgerkartong, pommes frites-bägare och pappmuggar med så kallad dispersionsteknik – utan det traditionella plastlagret.

Anställda: 644.

Stora Enso Skutskär

Produkt: Massa. Används i olika hygien- och absorberande produkter typ blöjor och bindor.

Anställda: 427.

Swedpaper AB

Produkter: Vitt säck- och kraftpapper. Blir till cementsäckar, potatispåsar, kaffekapslar och vikbara sugrör.

Anställda: 75.

Södra Mönsterås

Produkt: Massa. Precis som på systerbruket i Värö går massan vidare till kunder som vidareförädlar till toalett- och hushållspapper, blöjor, bindor med mera.

Anställda: 391.

Södra Mörrum

Produkter: Massa, dissolvingmassa och Once More (med återvunnen textil). En del av dissolvingmassan köps in av ett företag i Norrköping och blir till Wettex-dukar.

Anställda: 373.

Södra Värö

Produkt: Massa. Slutprodukterna blir till toalett- och hushållspapper, servetter, kaffefilter, luftfilter med mera.

Anställda: 380. 

Tallriksfabriken Strömsbruk

Produkt: Papperstallrikar. Tråg för lunchlådor.

Anställda: 8.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Framtidens produkter från skogen

Framtidens produkter från skogen

Plasten är på väg ut, medan skogen trampar nya stigar. Mycket händer inom forskningen när dagens träråvara omvandlas till morgondagens produkter.

Så är dagsformen på 57 pappers- och massabruk

Så är dagsformen på 57 pappers- och massabruk

Pappersindustrin gör miljardvinster. Men det varierar mellan företagen hur bra det går. Här är Dagens Arbetes unika lista över läget på bruken.

Industri med framtid – och utmaningar

Industri med framtid – och utmaningar

Klimatfrågan är ibland obekväm att diskutera men läget är akut. Nu måste vi alla hjälpas åt, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

En av dagens många vändor

En av dagens många vändor

Klockan är 13.25 på Waggeryd Cell.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Koll på arken på Papyrus

Koll på arken på Papyrus

Det en höstdag 1970 på pappersbruket Papyrus.

Pappersbruk eldar olja – för att klara elkrisen

Pappersbruk eldar olja – för att klara elkrisen

Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen.
Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.

Hållbart mode visar sig ohållbart

Hållbart mode visar sig ohållbart

Viskosen är livsfarlig. H&M måste stoppa miljökatastrofen i Indien, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Höga elpriser oroar alla på bruket

Höga elpriser oroar alla på bruket

Inför ett pristak på el. Det kräver både fack och arbetsgivare på massabruket Waggeryd Cell i Småland. Annars riskerar bruket att bli stående.

Ingen panik hos största elslukaren

Ingen panik hos största elslukaren

Varenda kotte på bruket har elpriserna i huvudet. Det säger Aleksandar Srndovic på Hallsta pappersbruk som ser ett långsiktigt problem med dagens höga elpriser.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.