AI bygger framtidens stålverk: ”Det kan bli hur bra som helst”

AI i Luleå Om sju år ska det nya stålverket stå klart. Farliga jobb byggs bort och liv kan räddas.
Men med AI följer andra risker – om inte människorna på golvet får vara med och påverka.

”Koks” står det med stora bokstäver på den bruna smutsiga byggnaden innanför grindarna. Snart är anläggningen jämnad med marken. Hela SSAB, såsom Luleåborna lärt känna industrin, blir ett minne blott. Närmare hamnen ska det byggas ett helt nytt stålverk där artificiell intelligens kommer att genomsyra alla delar.

Arbetsinnehållet för operatörerna förändras och de som väljer att stanna kvar får finna sig i att sätta sig i skol­bänken igen.

SSAB Academy heter skolan som skapats för att utbilda personalen in i det nya. Operatörerna längtar efter en renare miljö. Men lyfter också en oro de känner inför teknikomställningen. Kommer jobb att försvinna? Kommer ledningen lyssna in vår kunskap? Kommer ledningen övervaka hur länge vi sitter på toa? För något som kan bli verklighet inom snar framtid är sensorer som mäter och kontrollerar arbetskraften.

Fördelen är att operatörerna kan hitta sina arbetskamrater i tid om de ligger skadade någonstans i fabriken. Nack­delen är känslan av att bli övervakad hela tiden.

Huvudskyddsombudet Erland Engberg fäller ner glasögonen som är inbyggda i hjälmen och lotsar runt i den gigantiska fabriken. Den består egentligen av fem olika anläggningar som behövs för att tillverka svenskt stål. Här och var stannar han och berättar om olyckor som krävt människoliv. Alltför många har skadats allvarligt här inne.

När den nya fabriken står på plats 2030 hoppas Erland Engberg att de mest riskfyllda arbetsuppgifterna försvunnit. Aktuell forskning tyder på det. Forskare vid Luleå tekniska universitet har bedrivit arbetsplatsnära forskning på just SSAB och tagit in operatörerna i studien.

– Det som är lite originellt är att vi har facket med oss. SSAB verkar ha den insikten att med de stora förändringar som Industri 4.0 innebär så måste medarbetare, fackliga och skyddsombud få vara med, säger professor Jan Johansson.

Fokus i forskningen har inte legat på den nya tekniken utan på människan. Hur kommer AI att vara för människan? Hur kommer arbetet påverkas? Kommer operatörerna vilja jobba i en arbetsmiljö som styrs av robotar? Och vad kommer man att få göra i den miljön? Hur kan den nya tekniken missbrukas av före­tagen?

– Automatiseringen kan ju leda till stora vinstökningar, och effektivisering. Men om man inte är försiktig med hur man implementerar den kan människans roll i produktionen förminskas eller elimineras helt, säger Erik Sundström som gjort den arbetsplatsnära forskningen.

Mycket blir uppenbart bättre. Som den fysiska miljön när industrin robotiseras. Belastningsskador försvinner. Bullret. Vibrationerna. De kemiska exponeringarna.

– Men man måste tänka efter. Det krävs vanligt hederligt arbetsmiljöarbete. Riskanalyser. Det är farligt om man tror att det sker av sig självt, säger professor Jan Johansson.

Man måste tänka efter. Det krävs vanligt hederligt arbetsmiljöarbete. Riskanalyser. Det är farligt om man tror att det sker av sig självt.

Jan Johansson, professor.

Med den nya tekniken är det lätt att mäta och kontrollera varje steg i arbetet. Sensorer säger inte bara var männi­skor befinner sig utan även hur de mår. Hälso­värden som hjärtrytm, blodtryck och andning kan byggas in i arbetskläderna.

I händelse av en katastrof kan sensorerna hjälpa räddningspersonalen att prioritera vilka som är i mest akut behov av vård och vilka som kan vänta några minuter.

Men tekniken ger också stora möjligheter till missbruk.

– Det blir den här storebror ser dig-känslan. Oj, nu kontrollerar arbetsgivaren hur andfådd jag är, hur snabbt jag rör mig, hur jag stannar upp för att ta en paus, om jag arbetar för långsamt eller sitter på toa för länge, ­säger Erik Sundström.

Den sociala aspekten av jobbet lyfter operatörerna också fram i studien. Det kommer inte att behövas så många anställda. Du kan få sitta själv och sköta hela produktionen. Det blir ensamt.

– Arbetsmiljön förlorar sin vikt. Det blir inte lika viktigt och lönsamt att spendera pengar på arbetsmiljöförbättringar, kan företagen argumentera. Om du någon gång måste gå ut till en farlig plats lassar vi på dig varningsutrustning och sensorer, säger Jan Johansson som ett exempel.

Förståelsen för processen kan också gå förlorad, befarar operatörerna som forskarna intervjuat. Liksom möjligheterna till kreativt tänkande och problemlösning. Å andra sidan kan den nya tekniken berika arbetet så att det blir mer meningsfullt. Om tekniken införs på ett sätt som gynnar människan så elimineras monotona och tunga arbetsuppgifter och operatörerna får tid till att utföra mer kreativt och varierat jobb såsom tester, utvärdering och utveckling. Det kan i sin tur i stället öka engagemanget på jobbet och operatörerna kan se en ökad mening med det de gör.

– Det är väl ett övergripande mål. Att skapa en industri på människans villkor, säger professor Jan Johansson.

Huvudskyddsombudet Erland Engberg håller med. Han har några år kvar till pension och kommer om han får chansen att sätta sig i ­skolbänken för att lära om. Flertalet operatörer och skyddsombud ute i fabriken säger samma sak. Att de vill vara med på resan. Om företaget lyssnar in dem, och utformar tekniken så att människan mår bra på jobbet.

Här skiljer sig Sverige från flera andra länder. Medan Sverige och Tyskland välkomnar AI-omställningen slår fackliga i södra Europa bakut.

– Länder som Spanien och Bulgarien upplever problem. De säger: Om ni har ­lite svårt att komma in i matchen och få inflytande så är vi inte inne på arenan ens. De kommer ingen vart i de här frågorna. De får inget inflytande, berättar Daniel Hellkvist, ombudsman på IF Metall.

Han har representerat Sverige när fackliga från EU-länder mötts i frågor kring AI.

– Jag tycker att våra klubbar och våra fackliga företrädare ska ta chansen och påverka när fönstret öppnar sig. Alternativet är att vi säger nej och inte får påverka någonting.

– Med några få år kvar till pension kanske du inte är jättesugen på att göra stora förändringar. Men vi kan inte stå kvar med hammare och mejsel i händerna och tro att det är jobbet vi gör. Har man ett antal år kvar måste man nog ändå vara intresserad av att ställa om när chansen kommer, säger Daniel Hellkvist.

Har man ett antal år kvar måste man nog ändå vara intresserad av att ställa om när chansen kommer.

Daniel Hellkvist, ombudsman IF Metall.

Tyskland har kommit ännu längre.

– Redan tidigt i den här omställningen började Tyskland prata om avtal kring AI. Om man använder artificiell intelligens för att fatta beslut ska det ändå vara en människa i slutänden som tar beslutet, säger man där. En jädra komplicerad fråga det där, tänker Daniel Hellkvist högt inne på IF Metalls huvudkontor i Stockholm.

Han utvecklar:

– Låt säga att du får ett förslag från en artificiell intelligens. Det här är rätt beslut att ta. Vem är du då att säga att den har fel? Det blir ju komplicerat när man tänker på det.

Svenska facket har inte diskuterat frågan.

– Men vi ser väl att det kanske är svårt med specifika avtal. Vi har ju en annan modell i Sverige med ramavtal och lokala överenskommelser ute på företagen allteftersom frågor dyker upp, fortsätter Daniel Hellkvist.

En digital handbok ska däremot vägleda facken i förvandlingen så att inte människan tappas bort i teknik­omställningen.

– Den är praktisk och finns på nätet för alla att läsa. Handboken pekar på exempel i olika länder, hur man har jobbat med arbetsmiljö och ny teknik. Som en digital vägledning. Tanken är nu att sprida informationen så att klubbarna där ute är på tårna, inte minst i arbetsmiljöfrågor.

Operatörerna på golvet lyfter fram både en oro och en förväntan.

– Tekniken kan ju plocka bort monotona jobb. Belastningsskadorna minskar och medarbetarna får möjligheter att utvecklas. Men vad händer med jobben? Ofta tänker man att trygghet är den arbetsplats man är på. Inte att man med sin kompetens kan bli anställningsbar och intressant även på andra delar av arbetsmarknaden. Vi behöver få i gång kompetensutvecklingen.

Daniel Hellkvist tror att liv kommer räddas. Att jobben blir säkrare.

– De farligaste jobben kan robotar göra. Men även med ny teknik så måste vi riskbedöma vad vi gör. Det är också viktigt att vi är överens om övervakande system. Vad är syftet? Vad ska arbets­givare använda informationen till?

Huvudskyddsombudet Erland Engberg och fackets vice ordförande Mats Bäcklund fortsätter rundvandringen i verkets alla delar. Operatörerna sitter redan i dag vid datorer. Bara när det blir stopp i produktionen går man ut på golvet och fram till maskinerna. Medan Erland Engberg har jobbat här i över 40 år har Mats Bäcklund varit på verket i snart 50.

– När jag började 1976 fanns ingen automatik alls. Vi bände upp malmsliden från Gällivare och Kiruna för hand. Om vagnarna kom ner under vintern när det var 25 grader kallt hade vi tur om vi lyckades öppna en per natt.

Mats Bäcklund har varit med om alla teknikomställningar.

– Innan digitaliseringen tittade vi på färgen på stålet för att avgöra om vi behövde mer värme. För människan har det blivit bättre. Vi sliter inte ut våra kroppar på samma sätt. Och bara för att ge ett dåraktigt exempel, säger Mats Bäcklund och berättar hur de jobbade på masugnen förr i tiden:

Rännorna som järnet tappades i behövde lagas med jämna mellanrum. För att inte skorna skulle brinna upp så bytte mekanikerna av varandra.

– Vi hoppade ner och hoppade upp, bytte skor, kylde ner fötterna och hoppade ner igen.

Han har svårt att föreställa sig hur jobbet kommer att se ut i framtiden.

– Men cancerogena ämnen och livsfarliga gaser försvinner med AI. Bara vi får vara med och påverka så kan det bli hur bra som helst. 

Kommentera Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentar *

Namn *

E-postadress *

Webbplats

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.