Ovisst efter skräckraset i gruvan: ”Barnen börjar fråga”
Gruvarbetare satt instängd i sex timmar Myndigheten kritiserar Boliden "Man kan ju alltid hoppas att det var den sista"
Erna Zelmin lämnar Arbetsmiljöverket efter nio år – så har myndigheten förändrats
Publicerad 2023-06-05, 11:06
Efter nio år som generaldirektör på Arbetsmiljöverket slutar Erna Zelmin.
– Det har varit väldigt utmanande, men en fantastisk tid. Under den här perioden har arbetsmiljöfrågorna verkligen hamnat i fokus.
Erna Zelmin
Yrke: Generaldirektör på Arbetsmiljöverket.
Ålder: 62 år (fyller 63 i sommar).
Familj: Särbo, två vuxna döttrar och barnbarn.
Fritidsintressen: Älskar trädgårdsarbete, att snickra, måla och fixa. Läsa böcker. ”Det hoppas jag kunna göra mer nu.” Och träna.
Tidigare: Åtta år på Rättsmedicinalverket.
Aktuell: Slutar efter nio år på Arbetsmiljöverket.
Vad har varit svårast?
– Att möta alla förväntningar. För det är mycket förväntning på att Arbetsmiljöverket ska göra olika saker och åstadkomma förändringar, men vi är ju inte så många. Det har varit en utmaning, liksom att prioritera på rätt sätt. Vi har ju ett uppdrag att göra insatser där riskerna är som störst för ohälsa i arbetslivet.
Vad hade du önskat blivit verklighet under din tid?
– Att kunna lägga ner Arbetsmiljöverket. För att man inte behöver det. Det vore väl en dröm. Att arbetslivet är hälsosamt. Att ingen blir sjuk. Ingen skadas. Och ingen dör av jobbet. Det vore väl något att drömma om.
Vilka är de viktigaste förändringarna sedan du tillträdde?
– 2014 när jag började är väl startskottet för att arbetsmiljöfrågorna kom i fokus. Vi är inne på den andra arbetsmiljöstrategin nu där politiken trycker på att det behövs ett hälsosamt arbetsliv om vi ska kunna jobba längre. Det kostar för mycket i personligt lidande och för samhället.
– 2014 fick vi också ett nytt regelverk om sanktionsavgifter och det var nytt för oss att fatta beslut om. Sen har vi ju hela arbetet med arbetslivskriminalitet. 2014 hette det grå företag. Men nu vet vi ju vad det är. Det är arbetslivskriminalitet. Det är svart. Förfärligt faktiskt vad som pågår på sina håll i arbetslivet.
Sen kom pandemin.
– Ja, och visade hur sårbart ett samhälle är. Vad som än händer i samhället nog sjutton kommer arbetsmiljöfrågorna in. Till och med nu under Ukrainakrisen och även under flyktingkrisen för några år sedan.
Vad gör Arbetsmiljöverket för att minska dödsolyckorna?
– Jag tror att vi måste vidga perspektivet. Det här är ett uppdrag för alla som finns i arbetslivet. Arbetsgivare, arbetstagarorganisationer, branschorganisationer, politiken, vi, andra myndigheter. Det är ett gemensamt ansvar att se till att vi har ett hälsosamt arbetsliv. Egentligen ska vi inte ha några dödsolyckor. Men varje dag dör sju till åtta personer som en följd av vad de varit med om i arbetslivet. Det är inte bara olyckor. Man kan ha varit exponerad för farliga kemikalier, stress, damm … Så det är viktigt att vi tillsynar och ser till att det förebyggande arbetet fungerar väl lokalt.
Dödsfall till följd av den psykosociala arbetsmiljön såsom mobbning och stress är mångdubbelt fler. Hur jobbar Arbetsmiljöverket för att förebygga dessa dödsfall?
– Grunden är det lokala förebyggande arbetet. Att man ute på arbetsplatserna har kunskap om att stress och press är skadligt. Att människor faktiskt dör av det. Sjuhundra personer varje år, bara till följd av jobbstressen.
OSA:n (föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö) har funnits i åtta år. Hur har det gått?
– När den väl kom var det en injektion i arbetsmiljöarbetet. Det blev pratbart. Än i dag är det en unik produkt om man tittar ut över Europa och världen. Att vi har ett regelverk som tar sikte på de här frågorna. Men det är som du säger dags att följa upp hur det går.
Hur ska OSA:n bli enklare att använda i praktiken?
– Vi har ett uppdrag att informera om det när vi är ute och inspekterar. Parternas kunskapsorganisationer som Prevent och Sunt arbetsliv har också varit jättebra på att plocka fram checklistor och verktyg som kan vara till hjälp i det lokala arbetet. Vi vet att OSA:n nått ut, men har den också haft effekt? Det håller vi på att titta på nu.
Hur många inspektörer var ni när du började? Och hur många inspektörer är ni när du slutar till hösten?
– Vi var knappt 230 inspektörer när jag började. I dag ligger vi på uppåt 280–290. Procentuellt är det en ganska stor ökning. Men för att knyta an till det jag började med. Förväntningarna på oss är väldigt stora.
– Vi har 290 kommuner, 20 regioner. Det är 310 olika organisationer. Vi har inte ens en inspektör per kommun och region. Vi ska försöka bli ytterligare några fler, men det är den personal vi har att arbeta med.
Din företrädare förändrade så att arbetsmiljöinspektörerna gick från branschkunniga till generalister. Skyddsombud vittnar om att farliga brister missas till följd av detta. Vad är din kommentar?
– Så är det fortfarande. Våra inspektörer är generalister. Vi ser till att utbilda dem så att de blir duktiga på våra föreskrifter. När vi rekryterar ser vi däremot till att de kommer från lite olika branscher och har olika kunskaper. Det kan finnas en bild av att när vi kommer till en arbetsplats så tittar vi på allting. Så är det sällan. Vi tittar på en specifik risk.
Efter sommaren klubbas regelförnyelsen igenom. Det har tagit många remissrundor och ert förslag har underkänts gång på gång av arbetsmarknadens parter, hur kommer det sig?
– Ja, det har pågått ett tag. Vi har haft otaliga sittningar med parterna. Man kan alltid vara efterklok. Vi kanske skulle ha startat och gjort på ett annat sätt. Men jag tror att både parterna och vi har lärt oss väldigt mycket. Det allra mest utmanande är att vi har ett så otroligt omfattande regelverk. Det är uppemot 70 olika föreskrifter, och regler från 70-talet. EU-inträdet i början på 90-talet påverkade naturligtvis regelverket och då borde vi ha gjort det stora jobbet, men av olika skäl var det inte möjligt. Du kan inte heller söka bland reglerna digitalt – och det är 2023! Vi måste verkligen göra regelverket tillgängligt och sökbart. Nu underkänner inte parterna längre. Även om de fortfarande har synpunkter.
Tillträdesrätten för regionala skyddsombud klubbades aldrig i riksdagen. Vad tänker du om det?
– Jag tänker ingenting om det.
Behöver RSO en större möjlighet att komma in på arbetsplatser där arbetsmiljön kanske är som sämst?
– Jag har inga synpunkter på vad regionala skyddsombud ska göra, hur regelverket ska se ut eller vem som ska ansvara för det. Det är inte vår uppgift. Det är en politisk avvägning. Men när vi är ute och inspekterar så ser vi att där man har ett fungerande samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare med skyddsombud som är engagerade och utbildade så är arbetsmiljön bättre.
Arbetsmiljöverket leder också arbetet mot osund konkurrens genom regionala akrim-center. Hur går det?
– Det går bra. Vi har ett samordnande uppdrag tillsammans med åtta andra myndigheter. Skattemyndigheten och Polisen är dem vi jobbar närmast med på fältet. Sedan starten 2018 har vi gjort över 8 000 gemensamma tillslag. Men det är fortfarande stickprov. Vi ska vara där ute och störa och lära oss vad som pågår.
Vad behöver ändras politiskt för att ni ska bli effektiva i det arbetet?
– Sekretessen. Det är status quo. Och lite frustrerande. Flera utredningar vänder och vrider på det här. Det är ett politiskt känsligt område. Men sekretessfrågan måste lösas så att vi kan utbyta information. Även arbetsmiljölagen som är gammal nu. En fråga som är viktig där är arbetsgivarbegreppet. Vem är arbetsgivare och vem är arbetstagare? Det var tydligt på 70-talet. I dag är det inte lika tydligt.
Facket vittnar om att era inspektörer inte åker ut lika mycket som förr. Hur kommer det sig?
– Det är både sant och inte sant. Med tanke på hur få vi är så är prioriteringen jätteviktig. Från 2007 drogs det ner väldigt mycket på verket och antalet inspektörer minskade rejält. Sen började vi inte anställa förrän jag kom 2014.
”Kom ut!” vädjar skyddsombuden. Vad är ditt svar till dem?
– Hade vi möjlighet att komma ut så skulle vi göra det. Men vi är ingen blåljusmyndighet, även om det kan finnas såna förväntningar på oss.
Åker ni ut på alla dödsolyckor i dag?
– Vi åker inte alltid ut precis när det har hänt. Men grunden är att vi åker ut. Och vi har en bestämmelse att alla dödsolyckor ska utredas.
Ni ska inte längre delta på utbildningar för skyddsombud. Varför inte?
– Det är både sant och inte sant. Styrdokumentet handlar om hur vi ska tänka i prioriteringen. Det finns inga förbud mot att delta. Däremot så är det ingenting vi kan prioritera eftersom vi har krav på oss från regeringen att vi ska göra fler inspektioner.
Ska inte Arbetsmiljöverket längre utöva tillsyn över samverkansreglerna? Flera fackliga har hört av sig och är förvirrade. Fall är på väg upp i rätten som stödjer sig på en skrivelse från Arbetsmiljöverket som säger precis tvärtom. Hur förklarar du detta för dem?
– Det finns egentligen inte så mycket mer att säga än att det där dokumentet aldrig skulle ha tagits fram. Det gamla dokumentet alltså. Det är upprinnelsen till den här diskussionen. Det var ett internt dokument som olyckligtvis togs fram, men som nu är upphävt. Det blev fel och det är bara att beklaga. Rörigt blev det. Samverkansreglerna – vad skyddsombuden ska och inte ska göra – är parternas kapitel. Vi ska inte tillsyna och tala om vad skyddsombuden har för möjligheter. Det är parternas fråga.
Ska inte skyddsombud längre företräda enskilda?
– Det var grundfrågan och vi ska inte ha några synpunkter på det. Att de olika dokumenten skapade förvirring är väldigt beklagligt.
Vad bär du med dig från de nio åren på Arbetsmiljöverket?
– Vilket otroligt viktigt uppdrag den här myndigheten har. Att ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet. Vilken agenda att varje dag jobba med! Samhället har inte råd med att människor far illa.
Vad ska du göra efter att du har slutat?
– Jag tänker bara vara fri. Jag går inte i riktig pension än. Men ska sluta arbeta. Kanske ha lite uppdrag om någon kan ha nytta av mig. Jag vet inte.
