Oddsen emot sig: Nya Akrim ska stoppa organiserad brottslighet

Arbetslivskriminaliteten kostar oss skattebetalare miljarder – varje månad. Nu ska Magdalena Lennmarken och hennes kollegor på Center mot arbetsplatskriminalitet samarbeta mer – för att stoppa brottsligheten.
– Det enda man kan göra är att mota det med all kraft man har.

Magdalena Lennmarken kunde se hur kriminella allt oftare använde företag för att finansiera brottlighet. Med ett bolag som front kunde brottslingar relativt ostört tvätta pengar, fiffla med bidrag och utnyttja arbetskraft som de inte skattade för. Som polis var det tydligt för henne att kriminaliteten i arbetslivet satt ihop med den mer synliga brottsligheten på gatan som hon var satt att bekämpa.

Men kontrollerna av svenska arbetsgivare hade minskat.  

Hon såg att lagstiftningen som inspektörer vid Arbetsmiljöverket använde sig av gav större möjligheter att komma åt kriminaliteten.

Så hon bytte jobb.

Vid den här tiden, 2018, hade myndigheterna precis börjat samarbeta i en insats som kallades ”Osund konkurrens”. Det var en blygsam satsning och framför allt var det Polisen, Arbetsmiljöverket och Skatteverket som åkte ut gemensamt till företag. Men de satt inte tillsammans och när arbetet väl drog i gång med småskaliga insatser mot bilverkstäder, skönhetssalonger och byggen, fick de inte kalla det för ett arbete mot den organiserade brottsligheten.

– Nu när Arbetsmiljöverkets högsta chef gått i pension kan jag vara ärlig. Det var generaldirektören själv som inte gjorde den kopplingen. Hon sa att vi inte fick jobba mot organiserad brottslighet. Om det var för att skydda personalen eller om det fanns andra skäl vet jag inte. Men Arbetsmiljöverket är ingen brottsbekämpande myndighet, hette det.

För Magdalena Lennmarken blev det obegripligt.

– Vi har en lagstiftning som går att använda mot den kriminalitet vi ser. Men vi får inte bekämpa brott?

För att väcka regeringen tog ”team osund” i Stockholm med sig den dåvarande arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S) ut i fält. Ministern fick med egna ögon se hur en arbetsgivare hoppade ut genom ett fönster med bokföringen under armen och flydde till skogs medan arbetstagare skingrades åt alla håll.

Och det fick effekt. En nationell delegation mot arbetslivskriminalitet inrättades 2021, som skulle försöka kartlägga omfattningen av den organiserade brottsligheten. Arbetsmarknadsutskottet gästade Norge som hade kommit betydligt längre och fått i gång centrum för myndighetssamverkan som kallades Akrim. Politikerna hämtade erfarenhet från grannlandet och bestämde sig för att inrätta liknande center här.

Fyra av sju Center mot arbetslivskriminalitet, ofta kallat Akrim som i Norge, har nu kommit igång och den 14 november öppnar Akrim i Stockholm.

Magdalena Lennmarken, som numera är tillbaka hos Polisen och har varit en del av Akrim sedan start, basar över den myndighetsgemensamma arbetsplatsen i Norrköping. I vilken lokal de sitter vill hon inte avslöja på grund av hotbilden.

– Vi får en del obehagliga samtal efter insatser. Senast ringde mobilen när jag stod hemma i badrummet och borstade tänderna, berättar hennes kollega, regionkoordinatorn Yvonne från Jämställdhetsmyndigheten.

Alla nio myndigheter som samverkar har sina egna unika ingångar. Just Jämställdhetsmyndigheten har visat sig ha stor betydelse i samverkan då deras uppgift är att prata med människorna som jobbar för de arbetslivskriminella bolagen. De flesta vågar inte vittna. Men ibland händer det.

Sedan Akrim i Sverige började sin verksamhet har de gjort insatser mot restauranger, byggarbetsplatser, bilverkstäder, nagelsalonger, slakterier, kycklingfabriker, i industrin och inom jordbruk och skogsbruk.

Läs också

När blir det ordning på Northvolt?

Northvolt lovar omkring 4 000 gröna jobb i Skellefteå. Ännu fler planeras i Göteborg och Borlänge. Men facken har sett den snabba omställningens baksida och än saknas flera bitar innan framtidens fabrik är trygg och säker.

Den gröna näringen har också seglat upp som en ny stor marknad för arbetslivskriminalitet. Northvolt i Skellefteå är ett exempel.

– Det är ju en gigantisk arbetsplats innanför grindar. Vi fick rapporter om slagsmål, narkotika och tjejer som bussades upp dit. I spåren av arbetslivskriminaliteten kan det även följa prostitution. När vi åkte dit hade vi utredningsbussar och arrestbussar men fabriksområdet var så stort att vi fick ta det i delar, berättar Magdalena Lennmarken.

Det var i november 2021 som de gjorde tillslag på Northvolt i Skellefteå. En fjärdedel av arbetstagarna hade inte tillstånd att jobba i Sverige och bodde inklämda så många som åtta personer i samma rum. Razzian ledde till åtal för brott mot utlänningslagen mot två av bolagets chefer. De friades nyligen i rätten.

Bättre gick det med bärplockarna i år, påminner Yvonne.

– Ja, vi hade riggat ganska bra i år för hur vi skulle möta bärplockarna och Migrationsverket kunde identifiera oseriösa aktörer, säger Magdalena Lennmarken.

Akrim i Norge har sin arbetsplats på Skatteverket.

Akrim i Sverige följer Polisens regioner och ligger under deras regionala underrättelsecentrum. Själv är Magdalena Lennmarken anställd av Noa i Linköping, Polisens nationella operativa avdelning. Redan innan Akrim-centret slog upp portarna i Norrköping i somras hade regionerna bestämt sig för att göra en gemensam insats i livsmedelsindustrin. Det handlade om kyckling-nuggets.

– Vi upptäckte att det var mycket människoexploatering i fabrikerna, tredjelandsmedborgare utan rätt att jobba i Sverige och skitdålig arbetsmiljö rent ut sagt. Vi behövde genomlysa branschen och gjorde det på flera ställen i landet samtidigt, berättar Magdalena Lennmarken.

Tipset kom via Jämställdhetsmyndigheten.

– Människor som jobbade med nuggets kontaktade oss regionkoordinatorer, vilket inte tillhör vanligheterna. De hade inte fått lön och de vittnade om att arbetsmiljön och boendesituationen var vidrig, berättar Yvonne.

Ett problem för myndighetspersonerna på landets Akrim-center är att deras resurser inte är fredade. Sker det en skjutning eller en sprängning kan de när som helst plockas bort från sitt uppdrag för Akrim. Magdalena berättar om deras hittills största tillslag mot bygget av en simhall. Totalt 105 personer från de olika myndigheterna åkte dit. Men de hann inte mer än omringa arbetsplatsen förrän larmet om en knivskärning kom. En kvinna som huggits ihjäl på resecentrum. Nästan alla poliser i Akrims insats fick avbryta och i stället åka till mordplatsen.

– Ingen jobbar fredat med någonting. Vi får laga efter läge. Vi har ingen utredningsresurs som finns tillgänglig bara för Akrim, säger Magdalena Lennmarken.

Och sekretessfrågan är fortfarande inte löst.

– Vi har en lagstiftning som skyddar integriteten för kriminella element. Det är mycket märkligt. Sverige skulle ha vunnit mycket på om vi myndigheter fått prata mer öppet med varandra. Men fortfarande kan inte Skatteverket dela information med oss och vi kan inte jobba på ett effektivt sätt inom Akrim.

Magdalena Lennmarken undrar vem sekretesslagstiftningen skyddar egentligen.

– Vem blir det i slutändan som råkar illa ut?

Yvonne frågar sig samma sak.

– Hade vi haft lättnader i sekretessen för oss som jobbar med det här tror jag inte vi varit riktigt där vi är i dag, säger hon.

En representant från Migrationsverket sitter med under delar av intervjun, men är ny i samverkan och upplever sig inte ha samma tydliga mandat att tala för sin myndighet. Men alla tre är eniga om att det Sverige vi känner har förändrats i grunden.

– Vi kommer aldrig tillbaka till det öppna samhälle vi en gång haft. När korruption och organiserad brottslighet väl ätit sig in i ett samhälle kan man inte helt få bort det. Det enda man kan göra är att mota det med all kraft man har, säger Magdalena Lennmarken.

– Sedan är frågan hur snabbt vi agerar nu. Och vilket Sverige det kommer att bli, fyller Yvonne i.

Ser ni att kriminella har letat sig in inte bara i företag, utan även i myndigheter och i politiken?

– Ja.

Berätta.

– Vi har tillsynshandläggare som vi vet har varit med i brottsupplägg. Bara som ett exempel, att någon köper upp mark från kommunen billigt. Vem har fattat det beslutet? Du får bygglov för att bygga någonting som inte får vara på den platsen. Det är någon som beslutar det.

Tillsynshandläggare på vilka myndigheter?

– Kommunernas. Livsmedel, bygglov, miljö och hälsa. Även den lokala Polisen ser det tydligt. Och vi får indikationer på att det är politiker och andra som försöker lägga sig i deras tjänstemannabeslut och tror sig stå över lagen. Vi märker att de blir utsatta för påtryckningar.

Sitter arbetslivskriminaliteten ihop med annan typ av brottslighet såsom gängkriminaliteten?

– Ja, säger Yvonne.

– Ja absolut, säger Magdalena Lennmarken. Det är en del av den kriminella ekonomin. Och det är en ganska stor del av den kriminella ekonomin. Det kanske inte riktigt har landat hos alla än. Men vi ser det.

Yvonne från Jämställdhetsmyndigheten funderar högt:

– Att helt och hållet få bukt med arbetslivskriminaliteten är nog svårt. Men det är otroligt mycket pengar som försvinner varje år, som skulle ha varit i vår statskassa. Och vi behöver ju pengarna till skola, äldrevård, nya vägar och så vidare. Det vore fantastiskt om vi kunde få tillbaka några miljarder.