Svenskt försvarsföretag gjorde affärer med rysk militärbulvan
Publicerad 2024-10-31, 05:00 Uppdaterad 2025-10-23, 10:07
Trots krig och exportförbud har försvarsföretaget Kebnis satellitantenner skickats till militärindustrin i Ryssland. Leveranserna sköts av en turkisk vapenhandlare och tas emot av en rysk bulvan.
– Det är ingenting vi känt till, säger Kebnis försäljningschef.
13 juni, 2023. Tolv personer dödas i en attack mot den ukrainska staden Kryvyj Rih. När ukrainska militären undersöker vapnen som använts hittar de ett 50-tal komponenter från länder utanför Ryssland.
”Detta borde vara omöjligt”, skriver president Volodymyr Zelenskyjs stabschef på Telegram efter attacken.
Dagens Arbete kan nu visa hur satellitantenner från det svenska försvarsbolaget Kebni har blivit en del av skugghandeln som matar den ryska krigsmaskinen.
Antennerna, som tillverkas av dotterbolaget Satmission i Kalix, har exporterats till Ryssland ända fram till december 2023 – mitt under brinnande krig.
Att Kebnis antenner skickas till Ryssland kunde DA berätta redan i februari 2024. Då avslöjades att IF Metalls dåvarande förbundsjurist Darko Davidovic och en affärsansvarig på försvarsföretaget BAE Systems hjälpte Kebni att exportera satellitantenner till ett ryskt företag hösten 2021. Ett sidouppdrag som låg i strid med hans roll som förbundsjurist.
Men Dagens Arbete kan visa att det svenska försvarsföretagets affärer varit mer kontroversiella än så. När parterna hamnade i tvist om betalningen 2023 skrev Davidovics ombud till tingsrätten att: ”bolaget (Kebni, reds anm) har själv utfört affären, men nyttjat vårt företag för att kringgå gällande regelverk”. Men fallet lades ner då Kebni slutade svara.
Vilket regelverk man brutit mot utvecklades därför inte i någon rättsprocess.
Nu kan Dagens Arbete konstatera att satellitantennerna fortsatt strömma in i Ryssland – långt efter krigsutbrottet. Det rör sig om leveranser för motsvarande 16,9 miljoner kronor, enligt tulldata.
Från november 2021 till december 2023 sköts leveranserna av Kebnis antenner av en turkisk vapenhandlare. Kunden i Ryssland är densamma som innan kriget. En kund som i själva verket är en front för den ryska statliga militärindustrin.
Det handlar om det ryska företaget Amplus-Sat, som på pappret sysslar med telekommunikation. Men företaget har skapats som ett bulvanföretag för den ryska militärkoncernen Rostec, visar en rysk dom. Uppdraget för koncernen har varit att köpa in kommunikationsutrustning till militärindustrin.
Vd:n för bulvanföretaget, Alexander Firsov, har under 20 år rest till Sverige för att köpa satellitantenner, bland annat från Kebnis dotterbolag Satmission. Och hans affärer i ett annat bolag är redan sanktionerade av EU och USA. Detta då företaget försökt kringgå exportförbudet.
Så sent som i oktober 2022 köpte Alexander Firsov antenner från Kebnis dotterbolag för 5,6 miljoner kronor, vilket framgår i en annan rysk dom. Varorna har han sedan sålt till den ryska försvarsindustrin, visar domen.
De svenska satellitantennerna ligger så sent som hösten 2024 till öppen försäljning på en sajt i Rostec-sfären.
När Dagens Arbete följer de svenska satelliternas väg in i Ryssland kan vi konstatera att Kebni själva slutade exportera antennerna till Ryssland i september 2021.
Kort efter att affärerna med Ryssland avslutats ingick man ett treårigt avtal med ett turkiskt militärbolag – SB Savunma. Det turkiska företaget tog då över affärerna med det ryska bulvanföretaget Amplus Sat. Leveranserna fortsatte ända fram till december 2023.
Läs också
Kebnis vd vill inte svara på frågor om Ryssland
Kebnis vd vill inte svara på frågor om affärerna i Ryssland.
Kebni säger själva att de trodde att varorna hamnat i Turkiet.
Men enligt turkisk tulldata finns inga spår av att satellitantennerna någonsin tagits in i Turkiet. Detta kan betyda att tekniken mellanlandat i ett annat tredjeland, för att sedan tas direkt till Ryssland. Det säger Erlend Bollman Bjørtvedt, riskanalytiker på norska Corisk, som granskat kryphål i sanktionerna mot Ryssland åt bland andra EU.
– Det är ett klassiskt mönster som vi sett många, många gånger med bolag i väst och även andra svenska företag – att man bara byter till ett turkiskt bolag, men att allt fortsätter som tidigare, säger han.
Han fortsätter:
– Ett vanligt upplägg är att varorna går via Baltikum eller Polen till Belarus och sen till Ryssland. De kan också ha deklarerats som export till Turkiet, men i själva verket så köper Turkiet varorna och transporterar dem direkt till Ryssland.
Att det turkiska bolaget arbetar i det militära segmentet borde man dessutom ha uppmärksammat.
– Det är en oerhört stor röd flagga för Kebni. Som försvarsföretag har de ett mycket stort ansvar att kontrollera sina kunder, säger han.
Kebnis företrädare har hela tiden hävdat att dotterbolaget Satmissions satellitantenner är för civila ändamål. Samtidigt har vd Torbjörn Saxmo tidigt under 2021 marknadsfört dem mot kunder inom militär, stat och broadcast. Han säger också i april 2021 att man hoppas nå fler militära kunder i framtiden.
Erlend Bollman Bjørtvedt menar att det inte går att skilja mellan militär och civil användning av den typen av teknik i Ryssland.
– Även om den här satellitkommunikationen skulle vara civil så är det mycket stor risk att den används på slagfälten i Ukraina. Det råder brist på militär utrustning. De civila kommunikationssatelliterna kanske har begränsade krypteringsmöjligheter, men då kan man exempelvis ha en krypteringsapparat i fordonen i stället.
Flera av Satmissions varor har dessutom tullkoder som finns på en EU-lista över ”särskilt viktiga förbjudna komponenter”. Orsaken är att tekniken riskerar att användas i kriget mot Ukraina eller på annat sätt är väsentlig för den ryska krigsmakten.
– Det är naturligtvis omöjligt att säga vad ett bolag vet eller förstår. Men när man ser Kebnis handlingsmönster så har jag svårt att tro att dom inte skulle fatta misstankar. Här är det stor risk att man kringgått sanktionerna. Det säger jag eftersom jag sett samma mönster så många gånger förr, säger Erlend Bollman Bjørtvedt.
Även Tomas Malmlöf på FOI, som under lång tid följt den ryska krigsutvecklingen, säger att Satmissions exporter inte ser bra ut.
– Om det här är någonting som direkt gynnar ryska krigsansträngningar och rysk militär förmåga, så är det klart att det, ur ett svenskt perspektiv, inte är bra.
Han fortsätter:
– Eftersom bolaget är svenskt förutsätter jag att berörda svenska myndigheter kommer att titta närmare på era uppgifter.
Malmlöf konstaterar att Rysslands nuvarande ledning har positionerat sig för ett långt krig och en utdragen ideologisk konflikt med västvärlden. All handel med Ryssland kommer därför att vara kontroversiell för en lång tid framöver.
– Som svensk medborgare tycker jag att man borde ha bättre kontroll på var ens varor egentligen hamnar än vad som tycks ha varit fallet här.
Fotnot: Dagens Arbete har sökt Darko Davidovic för en kommentar, angående tvisten med Kebni. Han säger att noteringen om regelverket var ovidkommande. Hans affärspartner, som deltog i affären, har inte gått att nå. Båda har lämnat sina anställningar. Vi har även sökt Alexander Firsov och SB Savunma utan resultat.
Läs också
Myndigheter saknar verktyg att stoppa sanktionsbrotten
Läs om de svenska myndigheterna som ska hantera brott mot sanktioner.
Vet du mer? Tipsa oss!
Via vår krypterade tipstjänst kan du komma i kontakt med våra reportrar – helt anonymt.
Läs också
Kebnis vd vill inte svara på frågor om Ryssland
Kebnis vd vill inte svara på frågor om affärerna i Ryssland.
Amanda Lindholm, Ida Persson, David Lundmark
Ett mycket bra reportage👍
Det här borde verkligen få myndigheterna att sätta igång en storensning mot korruption och att lagföra dom som bryter mot sanktionerna mot Ryssland!
Det är inte så konstigt att Putin och hans hantlangare kan fortsätta sitt jävelskap mot Ukraina,och andra länder med! När det smugglas komponenter till hans krigsmakt!
Mera sådana här avslöjande reportage👍
Tack för ett välbehövt, gediget journalistiskt arbete. Ansvarsutkrävanden och den tillit som dagens klimat eftersöker går hand i hand.