Dagens Arbete har sökt Kebni för en kommentar om
affärerna i Ryssland. Företagets vd Torbjörn Saxmo vill inte låta sig intervjuas utan hänvisar till försäljningschefen Kristian Wallin.

”Det självklart ingenting vi känt till”, säger han.

I ett mejl skriver Wallin att bolaget slutat leverera till ryska kunder under 2021.

”Om varorna hamnat i Ryssland via Turkiet, vilket vi inte har kunnat verifiera, är det självklart ingenting vi känt till då det bryter mot de avtal vi skriver med våra kunder. Hade sådan bekräftad information kommit till vår kännedom så hade vi omedelbart avbrutit samarbetet med kunden”.

Han skriver också att alla Kebnis kunder sedan 2021 har tecknat avtal som ”förbjuder re-export till tredje land”. På frågan om ett sådant avtal har slutits med SB Savunma svarar Wallin att han inte kan kommentera avtal med enskilda kunder.

Kebni har under tiden före kriget själva lanserat sina satellitantenner som potentiellt militära i produktkataloger och i offentliga sammanhang. Så sent som i april 2021 marknadsförde Torbjörn Saxmo de landbaserade satellitantennerna från Satmission för militära kunder.

– Vi har, framför allt så här långt, sålt till kommersiella kunder, men vi hoppas kunna adressera i framtiden även andra användare, framför allt fler inom det militära segmentet, säger Torbjörn Saxmo i videon från 2021.

Försäljningschef Kristian Wallin hävdar att Kebnis plan var att uppdatera satellitantennerna innan de kunde säljas till militära kunder.
”Denna produktanpassning mot militära specifikationer gjordes aldrig. Detta är en av anledningarna till att produkten inte varit kommersiellt framgångsrik och att vi tidigare i höst beslöt att avveckla verksamheten i Satmission.”

Kebnis satellitantenner monteras i en fabrik strax utanför Kalix centrum. När Dagens Arbete knackar på träffar vi företagets försäljningschef Niclas Karlsson. Han har precis fått veta att han och hans kollegor har blivit varslade eftersom Kebni inte längre vill driva Satmission vidare.

Fram tills nu, i oktober 2024, har Niclas Karlsson varit ansvarig för försäljningen av satellitantennerna. Han säger att han är chockad över att produkterna hamnat i Ryssland efter krigsutbrottet.

– Det är inte okej för oss som företag och inte heller för mig personligen.

Har ni skrivit i avtalet med det turkiska bolaget att varorna inte får skickas vidare till Ryssland?

– Det törs jag inte svara på. Det är mycket möjligt att vi har gjort det. Vi bara antog, eller jag i alla fall antog, att det skulle användas av turkiska myndigheter i olika former, säger han.

Niclas Karlsson vidhåller att satellitantennerna inte är militärklassade, men säger att användningsområdet är brett.

– Du kan ju exempelvis sätta dem på sådana här bandvagnar som vi har i Sverige. Jag hade en kompis som lånade en sådan en gång, så de går ju att sätta på egentligen vad som helst.

”Ingen jävla aning”

Niclas Karlsson säger att det inte var han, utan en företrädare för Kebni, som skötte introduktionen och kontrollen av SB Savunma som ny kund.

Har du något ansvar i att produkterna ändå hamnade i Ryssland?

– Ja, har man det? På sätt och vis så har man ju det. Men det var ju inte tanken, det var ju inte meningen heller. Och det har de ju inte sagt heller åt oss. Så klart. För då hade vi ju stängt det.

Slutkunden är samma ryska bolag som ni exporterat till i flera år före kriget. Du menar att ni inte känt till det?

– Absolut inte. Jag förstår inte hur det har gått till.

Niclas Karlsson säger att han inte har haft någon kännedom om Amplus-Sats -kopplingar till den ryska militärindustrin.

– Verkligen inte. Ingen jävla aning. Jag har själv besökt deras underleverantörer och då såg jag inget militärt.

Niclas Karlsson blir förvånad över att produkterna fortsatt skickas till Ryssland och inte verkar landat i Turkiet, där deras kund är baserad.

– Vi måste fråga SB Savunma om det. I de dokument som jag har sett så har det stått Turkiet, med en destination och en adress.

Dagens Arbete har sökt SB Savunma och Alexander Firsov.