Myndigheter saknar verktyg att stoppa sanktionsbrotten
Publicerad 2024-10-31, 11:11 Uppdaterad 2024-12-19, 11:08
Svenska myndigheterna står handfallna när företag rundar sanktionerna mot Ryssland – ofta via tredje land. Men en skärpning av lagstiftningen kan vara på gång.
– Vi ser försök till sanktionsbrott, men det är i dagsläget inte brottsligt, säger Jenny Andreasson på Tullverket.
EU-länderna ska inte bidra till Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Det är syftet med unionens sanktioner. Ändå når västerländska komponenter Ryssland. Dagens Arbete har avslöjat att det svenska försvarsföretaget Kebnis satellitantenner har hamnat hos ryska militärindustriella bolag. Produkterna når Ryssland via ett turkiskt bolag.
Fallet med Kebni är knappast det enda. Svenska myndigheter ser tydliga tecken på att produkter som är förbjudna att skicka till Ryssland ändå letar sig dit.
– Efter Ryssland fullskaliga invasion av Ukraina såg vi en kraftigt minskad export till landet. Sverige var ett av de länder där exporten minskade mest. Men samtidigt såg vi en ökning av exporten till andra länder i Rysslands närhet, säger Michael Koch.
Han är chef för enheten som jobbar med sanktioner på Kommerskollegium, Sveriges myndighet för utrikeshandel och EU:s inre marknad.
Enligt honom tyder mönstret på att det finns ett kringgående av sanktionerna, även om det inte går att veta säkert. Michael Koch tror att det i vissa fall är genuint svårt för företag att kontrollera att deras produkter inte hamnar i Ryssland. Men han efterlyser ändå en skarpare lagstiftning och större ansvarstagande från företagen.
– Om det blir förbjudet för dig att skicka äpplen till Ryssland och du dagen efter får samma beställning fast från ett annat land. Vilken grad av naivitet kan man låtsas ha?
Om ett företag ska kunna dömas för sanktionsbrott med dagens lagstiftning krävs det bevis på att exportören vetat om att varorna hamnar i Ryssland. Dessutom är det inte straffbart att försöka kringgå sanktionerna genom att till exempel fiffla med tullkoder. En skärpning av lagen kan vara på gång, just nu är en statlig utredning ute på remiss. Den föreslagna lagstiftningen innebär att även försök till sanktionsbrott kriminaliseras. Det tycker Michael Koch är bra.
– Andra länder är mer inne på ett absolut ansvar. Om du tillverkat ett svenskt äpple och det kan bevisas att det här äpplet har hamnat i Ryssland så är du skyldig, men det kan också vara knepigt. Om du försökt göra allt rätt, men din kund ändå skickar varan vidare till Ryssland, säger Michael Koch.
”Kringgåendet är den allra största utmaningen”
Jenny Andreasson, enhetschef på Tullverket, säger att den skärpningen skulle vara ett användbart verktyg för tillsynsmyndigheten.
– Kringgåendet är den allra största utmaningen. Kazakstan, Turkiet, listan med varor och kringliggande länder ökar hela tiden.
Enligt en granskning av TV4 Nyheterna inledde Tullverket förra året inga förundersökningar gällande sanktionsbrott alls, att jämföra med över 600 i grannlandet Finland. Hittills i år har tre förundersökningar inletts, men ingen har lett till åtal.
Tullverket har däremot stoppat 292 exporter till Ryssland, Belarus och ockuperade delar av Ukraina förra året. Fram till mitten av oktober i år är siffran 98.
– I de fallen gör man en utredning där man tittar på färdplan, slutanvändarintyg som ska säkerställa att varan inte ska säljas vidare och var godset ska anlända. Vi kontrollerar också att företagen intygar att produkterna inte ska överlåtas till tredje part, säger Jenny Andreasson.
Vissa produkter lyder under särskilt stränga exportrestriktioner. Det gäller varor som kan användas både civilt och militärt – som har så kallade dubbla användningsområden.
Det är upp till företagen själva att ta reda på om deras produkter ska falla inom den klassificeringen. Det kan i vissa fall vara en krånglig process, säger Hanna Björklund, chef för enheten för produkter med dubbla användningsområden på Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som har tillsynsansvar i frågan.
Hur vanligt är det att det blir påföljder om ett företag brister i sin kontroll?
– Det är inte vanligt alls i Sverige.
Hon berättar att företagen där ISP gör tillsyn ofta har god kunskap om exportkontroll, men att det blir problematiskt med sanktionerna mot Ryssland.
– EU-sanktionerna är breda och lägger ett stort ansvar på företagen, de exporterande aktörerna. Det vi ser är att sanktionerade produkter verkar nå Ryssland ändå, och att de går via tredje land. Det är lite av en ny verklighet för oss, säger Hanna Björklund.
ISP gör utredningar när de misstänker sanktions- eller exportkontrollbrott och lämnar över ärendet för åtal en handfull gånger per år.
Har någon dömts?
– Det är ofta så att man lägger ner förundersökningen. Den senaste jag känner till som berörde Iran vill jag minnas är från 2013. Därmed inte sagt att det inte finns fler, säger Hanna Björklund.
Läs också
Svenskt försvarsföretag gjorde affärer med rysk militärbulvan
✓Skickas till Ryssland trots krig ✓Expert varnar för brott mot sanktioner: ”Stor röd flagg för Kebni”
