Iskallt i Volvofabriken – nu kopplas myndigheten in: ”Personalen fryser”
Lokala skyddsombudet anmäler Tio grader på golvet ”Det är där frustrationen finns”
Publicerad 2025-04-01, 07:08 Uppdaterad 2025-04-02, 09:15
6,4 procents löneökningar på två år. Sent i natt tecknade industrins parter ett avtal. Märket är satt för resten av arbetsmarknaden.
Här kan du följa DA:s rapportering från den stora presskonferensen morgonen efter nattens nyhet.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
Avtalet innehåller också avsättningar till arbetstidsförkortning eller delpension, och en låglönesatsning, vilket var ett starkt krav från facket. Facken inom industrin skriver också att frågan om övertidskompensation för deltidsanställda fått en ”tillfredsställande lösning”.
Första året är avtalsvärdet 3,4 procent, det andra 3,0 procent. Enligt facken ger det goda förutsättningar för reallöneökningar under perioden.
Läs också

✓Nya märket är satt ✓Dagens Arbete rapporterade från tisdagens presskonferens
Arbetsgivarna tycker att förhandlingarna varit svåra, inte minst med tanke på läget i omvärlden. De hade hoppats på ett längre avtal.
– Vi har landat i ett avtal som är högt i förhållande till ett utmanande omvärldsläge. Vi förstår att det kan bli kännbart att hantera för delar av näringslivet. Samtidigt har Industriavtalet under lång tid varit en stabiliserande faktor för svensk industri i tider av stor osäkerhet, säger Teknikföretagens förhandlingschef, Tomas Undin, i ett pressmeddelande.
Enligt arbetsgivarna har det funnits en samsyn att frågan om arbetstider ska regleras av parterna och inte politiken.
– All arbetstidsförkortning räknas av inom det totala kostnadsmärket. Vi har för vår del dessutom hittat vissa lösningar som ger företagen flexibilitet och gör det lättare att planera, och därigenom värnar produktionstiden, säger Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf, också i ett pressmeddelande.
I snitt de senaste åren har facken i genomsnitt fått ut 77 procent av det de ursprungligen krävt. Detta avtal ligger väldigt nära detta. 6,4 procent på två år, eller 3,2 procent i årstakt, motsvarar drygt 76 procent av fackens ursprungliga krav på 4,2 procent.
Att det så kallade märket är satt betyder att resten av svensk arbetsmarknad nu har något att gå efter i sina förhandlingar.
Ingenting mindre än ett svältavtal.
När industrin sätter ”märket” så säljer man ut en generell arbetstidsförkortning för alla arbetstagare till förmån för ett system av arbetstidsförkortning som gynnar industrin.
När vi sätter ”märket” får vårdbiträden, undersköterskor, fritidsledare och butiksanställda nöja sig med låga löneökningar på redan låga löner.
Industriavtalet dödar all solidaritet.