Det fackliga samtalet kan inte vänta
”Känslan av att vara trygg är just en känsla och kan inte garanteras”
Nya märket klart – DA rapporterade live från tisdagens presskonferens
Publicerad 2025-04-01, 09:05 Uppdaterad 2025-05-22, 17:22
Det nya märket är satt. 6,4 procents löneökningar på två år. Här kan du följa Dagens Arbetes liverapportering från parternas presskonferens – morgonen efter att förhandlingarna gick i mål.
Nyfiken på vad röster från golvet tycker om de nya siffrorna? Kolla in DA:s enkät här.
– Ursäkta, jag är så himla trött.
Så inleder IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson tisdagsmorgonens presskonferens – som sker bara timmar efter att parterna kommit överens sent under natten till tisdagen.
Nådde inte fullt så högt som vi önskat
Ulrika Lindstrand, styrelseordförande för Sveriges ingenjörer, säger att man inte nått fullt så högt i löneökningstakten som man önskat.
– Men vi bedömde ändå att helheten i uppgörelserna gjorde att vi tycker detta blev en acceptabel nivå, säger hon.
– Det är klart att man alltid kan önska sig mer, men vi tycker att vi har uppnått ett bra resultat som faktiskt är ett av de högsta i industriavtalets snart 30-åriga historia.
Under presskonferensen säger Marie Nilsson trots allt att man är nöjd med att ha etablerat en högre löneökningstakt. Ulrika Lindstrand säger att man hoppas att denna löneökningstakt ska leda till så kallade reallöneökningar – men att man aldrig kan vara helt säker när läget i omvärlden är så oroligt som det är.
– Men vi fokuserar inte på vad inflationen är här och nu, utan vi har som uppdrag att se till att vi har reallöneökningar över tid och att vi kan förhålla oss till inflationsmålet. Alla signaler vi får pekar på att vi har goda möjligheter till det.
100 timmars arbetstidsförkortning
Peter Hellberg, Unionens ordförande, säger att Facken inom industrin arbetat med ett långsiktigt mål om 100 timmars arbetstidsförkortning.
– Det är en viktig fråga för oss långsiktigt, men det är också en fråga som är extra högt prioriterad i den här avtalsrörelsen. När vi har frågat våra medlemmar inför den här avtalsrörelsen så är arbetstidsfrågan väldigt viktig, säger han och fortsätter:
– Vi har lyckats ta ytterligare steg i arbetstidsförkortningsfrågan. Det här betyder att på de områden där vi har utbyggda system för arbetstidsförkortning och har yrkat på ytterligare avsättning så har vi det i avtalen. Där vi yrkat på extra tilldelning i deltidspensionssystemen som finns så har vi det i avtalen. Och så vill jag trycka på – på de områden där vi inte hade system för arbetstidsförkortning så har vi nu det. Så vi har system för arbetstidsförkortning för samtliga avtalsområden inom industrin.
Ekot: De här sakerna som inte är löneökningar, övertidsersättningen för deltidsanställda bland annat, anser ni att de lösningarna också är normerande för resten av arbetsmarknaden?
– Unionen har många avtal utanför industrin och vi inom Unionen kommer i alla fall att agera som att detta är en normering i våra förhandlingar utanför industrin, säger Peter Hellberg från Unionen.
Men Tomas Undin, förhandlingschef på teknikföretagen, säger att arbetsgivarnas uppfattning inte kommer vara att det blir en del av normeringen.
– Normeringen innehåller typiskt sett nivåfrågan, hur långt avtalet är och viktingen av avtalet. De här andra frågorna får förhandlas på sina egna meriter. Vi kan inte ta in alla frågor som är av vikt för facken i normeringen. Här kommer arbetsgivarsidan ha en helt annan uppfattning.
Affärsvärlden: Arbetstidsförkortningen, Peter du sa att ni hade nått en bit där. Kan man säga hur många dagar det blev, eller hur stor del av avtalsvärdet ni nådde?
– Då ser det olika ut på olika avtal, för tjänstemännen är det normala i princip överallt ungefär en halv procents avsättning och det betyder ungefär en dags ytterligare ledighet per år. På vårt största område, teknikavtalet, så är vi uppe i nio dagars arbetstidsförkortning, med det här.
Dagens Arbete: Jag hörde att industriarbetsgivarna sa i morse att all arbetstidsförkortning ska räknas av mot avtalets värde, att ni var överens om det. Och då undrar jag – gäller det även lagstiftad arbetstidsförkortning?
– Nej, vi är överens om att den dagen den eventuellt skulle komma något sånt så får vi sätta oss ner och diskutera det, svarar Marie Nilsson.
”En låglönesatsning är också en jämställdhetssatsning”
Eva Guovelin, ordförande för Livsmedelsarbetareförbundet, säger att den nya överenskommelsen innehåller en viktig låglönesatsning.
– Som innebär att anställda som tjänar lägre än 29 100 kronor i månaden får en högre låglönepott. Det innebär lägst 989 kronor i månaden första året och 903 kronor andra året.
– En låglönesatsning är också en jämställdhetssatsning – eftersom en högre andel av de lågavlönade är kvinnor. Det är en viktig del för arbetsplatser och branscher inom industrin som har ett lågt löneläge, men det kommer också att ha betydelse för lågavlönade utanför industrin.
Näringslivet: Jag tänker på det så kallade ”Knät”, 29 100, det är ganska långt över eller i alla fall över många lägstalöner i många avtal. Hur ser ni på företagens oro, de varnar att om det blir för höga kostnadsökningar så kan det komma uppsägningar eller att människor inte kan bli anställda, hur ser ni på den oron?
– Vi har utgått från de ekonomiska bedömningarna som vi alltid gör och vi bedömer att redan våra krav har goda förutsättningar att klara en svensk fortsatt god ekonomi och inte äventyra arbetslösheten eller så. Så vi ser inte att det är en stor risk, säger Eva Guovelin.
Arbetet: Låglönesatsningen, innebär den att det totala värdet blir mer 6,4 procent eller ska det hålla sig inom detta märke?
– På de områden om omfattas av det här så blir det någon decimal mer, men det beror på hur stor andel av löntagarna som ligger på den lönenivån, det ser olika ut.
GS-facket: Deltidsanställda ska få övertidsbetalt som heltidsanställda
Per-Olof Sjöö, ordförande för GS-facket, säger att man i uppgörelserna på alla områden fått igenom kravet på att deltidsanställda ska ersättas med övertidskompensation på motsvarande nivå som heltidsanställda.
– Vi ställde också krav om att rätten till fyra veckors förskottssemester skulle införas i avtalen. Och i denna fråga är vi överens med våra motparter om att vi ska tillsätta en partsgemensam arbetsgrupp som ska analysera semesterlagens regler om årlig betald semester i förhållande till EU-rätten, säger han och fortsätter:
– En annan inte oviktig fråga är att vi gemensamt inom facken inom industrin lyckats hålla arbetsgivarnas krav om försämringar borta. Det är viktigt för våra medlemmar, för industrins anställda, men det kan också vara viktigt för alla de fack utanför industrin som nu möter krav om försämringar från sina arbetsgivarparter.
Pappers: ”Bra att de är högre första året”
I ett sms till Dagens Arbete skriver Pontus Georgsson, ordförande för Pappers (som inte ingår i Facken inom industrin och därför inte närvarar under presskonferensen) att han är nöjd med överenskommelsen.
– Förstår att det har varit hårda förhandlingar och att det blev klart sent. Nivån tillhör de högre vi haft över två år. Bra att det är högre första året.
Pappers har ännu inte tecknat något nytt avtal, det så kallade riksavtalet, med Industriarbetsgivarna. Det kommer förmodligen senare under tisdagen.
Arbetsgivarna: ”Haft väldigt olika bild”
Per Widolf, industriarbetsgivarnas förhandlingschef, säger att det nya avtalet kommer bli utmanande för industrin – men att det är bra att parterna kommer överens i tider av oro.
– Vi har under de här förhandlingarna haft väldigt olika bild. Min upplevelse är att vi stått väldigt väldigt långt ifrån varandra gällande bilden av det ekonomiska läget. Det gör ju förhanldingarna tuffare och relativt sett väldigt väldigt svåra i år.
– En annan fråga som varit komplicerad och försvårat förhandlingarna är arbetstidsförkortningsfrågan. Och där är jag tudelad – det är väldigt positivt att vi tillsammans med facken inom industrin är tydligt överens om att politiken har ingenting att göra med arbetstidsfrågor och lönebildningsfrågor.
Han säger att arbetsgivarna inte tycker att arbetstidsförkortning är vägen framåt. Men han säger också att det är bra och positivt av industrins parter att vi visat det här ansvaret nu.
– Vi är övertygade att det är bra för svensk arbetsmarknad, industri och ekonomi att ha en fast punkt att hålla i under de tider vi befinner oss i just nu, säger han.
Men han pekar också på att avtalet blir utmanande för konkurrenskraften inom industrin.
Tomas Undin som är förhandlingschef på Teknikföretagen säger att svåra avvägningar alltid måste göras när det kommer till förhandlingar inom industriavtalet.
– Man är tvungen att göra ganska svåra avvägningar mellan stabilitet och rimliga lönekostnader och företagens konkurrensförutsättningar. För att vi över huvud taget på lång sikt ska kunna betala bra löner så krävs det lönsamma förteag och stabila avtal.
– Den här avtalsrörelsen har skett på precis samma sätt som tidigare. Det har varit väldigt svåra förutsättningar. Något efter den här pandemin skapade obalanser i systemen som gjort att de här förhandlingarna varit oerhört knepiga att genomföra de tre senaste gångerna inkuderat den här.
Lag och avtal: Ni önskade er en klausul där ni kunde backa den avtalde arbetstidsförkortningen i den händelse att det framöver kliver fram en lagstiftare som ger sig in arbetstidsförkortningsfrågan. Fick ni någon sådan klausul?
– Vi fick en klausul, men inte den vi hade velat. Vad vi kunde enas om var det facken inom industrin redogjorde för – att i det läge som den frågan kommer upp, om vi får in lagstiftning på området, så kommer vi ta upp förhandlingar om hur vi ska hantera den frågan. Jag hade önskat att vi hade kommit längre i den frågan, men det var vad det gick att nå samsyn om, säger Tomas Undin.
Lag och avtal: Arbetstidsförkortning i en tid när det kan vara svårt att rekrytera för arbetsgivare. Är det möjligt att räkna av varje minut och timme i förkortning inom ramen för kostnadsmärket, är det samma valutor, lön och arbetstid?
– Arbetstid och lön hänger förstås ihop, man kan säga att det är två sidor av samma mynt. Men det är ju en väldig skillnad också mellan arbetstider och lön. Löneutveckling kan ju fortsätta uppåt hur högt som helst, men arbetstiden har ju ett golv och det ör noll timmar och frågan är hur mycket behöver vi jobba för att bibehålla svensk konkurrenskraft inom svensk industri och jag tror egentligen behöver vi fundera på hur vi ska få ut mer arbetstid och hur vi kan jobba ännu mer med vår produktivitet, säger Per Widolf.
Avslutningsvis säger Per Widolf att den nya nivån i avtalet kommer bli utmanande.
– Det kommer att ställa krav på företagen att jobba på sin produktivitet och rationaliseringar, men det är positivt att vi står här i dag och har träffat ett avtal, för alternativet hade varit mycket mycket sämre.
Amanda Lindholm, Felix Olsson
