Arne fick tio kronor mer i timmen – krävdes på 280 000
Publicerad 2025-11-10, 04:00 Uppdaterad 2026-03-19, 11:00
DEL ETT En dag kom brevet. Försäkringskassan krävde Arne Holmkvist på 280 000 kronor. Han hade tjänat för mycket, sa de. Nu skulle fem års livränta betalas tillbaka.
Den utlösande faktorn: Ett tillägg
på tio kronor i timmen.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
Arne Holmkvist, 61 år, tar plats i förarsätet. Under två dinglande tärningar i plysch sätter han fast mobiltelefonen. Snart dundrar en låt av punkpopbandet Noice ur högtalarna. Bandet som hade sin storhetstid under Arnes tonår har fått en revival. På några sekunder är hastighetsmätaren uppe i 120 kilometer i timmen.
Han och den svarta Pontiacen från -97 har kört många vändor här i Luleå industriområde. Tio minuters bilfärd bort ligger stålverket SSAB – Arnes arbetsgivare sedan 1988. Det gigantiska området på Svartön ligger täckt i dimma denna fredag, sista dagen på semestern.
– Utan IF Metall och den här arbetsplatsen hade jag inte fixat det, säger Arne och kliver över parkeringen mot stålgrindarna.
Arne syftar på den rättsliga tvist som fram till i våras pågick mellan honom och Försäkringskassan. En tvist om hans så kallade livränta, en ersättning han fått efter att ha skadat sig i arbetet.
Han är en av nästan 2 000 arbetsskadade som krävts på pengar av Försäkringskassan de senaste åren, visar Dagens Arbetes granskning. På bara tre år har 136
miljoner kronor krävts tillbaka. Ibland görs återkrav trots att myndigheten gjort fel. Som i Arnes fall.
Livränta
är en ersättning för framtida inkomstförlust som arbetsskadade kan få via Försäkringskassan.
1 941
personer har under de senaste tio åren fått återkrav på utbetalad livränta på i snitt 124 000 kronor.
136
miljoner kronor har staten krävt tillbaka de senaste tre åren.
Det var runt 2008 som värken kom på allvar. Arne hade arbetat som murare på SSAB i 20 år och nu började axeln ta stryk. Att lyfta tolv kilo tunga stenar, dag ut och dag in, tar ut sin rätt. Beskedet från läkarna var tydligt: Axeln var för trasig, han fick inte mura mer.
Facket hjälpte honom med skadeanmälan och 2013 beviljades hans ansökan om livränta. Arne fick lämna skiftarbetet och förflyttades till en annan avdelning. Nu med mindre betalt. Livräntan, runt 3 500 kronor i månaden, skulle täcka upp för den förlorade inkomsten. Det var inga stora pengar, men det underlättade i vardagen.
– Det kändes bra, att få lite kompensation för att man råkat skada sig.
Men så en dag, under sommarsemestern 2023, tog det stopp. I Kivra-appen låg ett meddelande från Försäkringskassan:
”Din livränta har gått ut. Du är härmed skyldig att betala 279 086 kronor. Betalningen ska vara oss tillhanda inom 12 månader.”
Några rader, det var allt. Ingen förklaring. Arne läste det korta meddelandet om och om igen. Det gick inte att ta in. Varför var han skyldig Försäkringskassan pengar? Och hur skulle han få fram 279 000 på ett år?
– Jag tänkte, vad fan ska jag göra? Jag kan ju inte betala det här. Frun hade fått cancer och var arbetslös. Så vi levde på min lön. Allting föll ju, nästan hela livet.
Arne var medveten om att reglerna kring livräntan var komplicerade. För varje ny löneökning måste man informera Försäkringskassan. Tjänar man för mycket riskerar man att förlora ersättningen och dessutom bli återbetalningsskyldig.
Därför blev han lättad när han 2021 fick beskedet av Försäkringskassan att han rapporterat in rätt och att hans inkomst låg på rätt nivå.
Trots det kom nu beskedet, två år senare, att livräntan var indragen och att pengarna skulle tillbaka. Anledningen var den ob-ersättning och övertid som Arne fått, tillsammans med ett tillägg som betalats ut under hans sporadiska inhopp som chef. Ett tillägg på tio kronor i timmen.
– Jag hade ju frågat facket om jag skulle rapportera in det till Försäkringskassan. Men de sa nej, det var så lite.
Tillägget, ob:n och övertiden hade gjort att Arne nått gränsen för vad han fick tjäna. Allt som allt rörde det sig om några hundralappar för mycket per år.
Att summorna var låga spelade ingen roll. Eftersom Arne inte hade rapporterat in de extra inkomsterna skulle han betala tillbaka all den livränta han fått sedan 2018. Rubbet. Fem års ersättning, med ränta, tillbaka inom ett år.
Enligt Arne var det just chefstillägget som gjorde att han ”tippade över” gränsen och tjänade för mycket.
– Det är så sjukt. Det är tio kronor i timmen. Då ska de ha tillbaka allting.
Dagen efter meddelandet i augusti 2023 ringde Arne till facket. Av dem fick han rådet: Betala inte ett öre. Hans kontakt, Mats Bäcklund, hade hanterat många ärenden om livränta och visste att Försäkringskassan ibland gjorde fel. Detta skulle prövas, tyckte han.
Med hjälp av juristerna på LO-TCO Rättsskydd gick han igenom Arnes ärende. Varenda lönespecifikation samlades in, likaså läkarutlåtanden och skadeanmälan.
– Jag kände mig ganska säker på att det skulle hålla, säger Mats Bäcklund.
Magnus Eriksson, jurist på LO-TCO Rättsskydd var inte lika övertygad. När han fick ärendet på sitt bord kändes det hela ”rätt så kört”, säger han.
– Det var ett klassiskt fall där någon beviljats livränta för länge sedan och sedan långsamt fått bättre inkomster. Till slut kommer man över gränsen. Och har man lönetillägg ska man egentligen rapportera in det, säger han.
Till slut var det ändå Försäkringskassans tidigare besked, det från 2021, som blev nyckeln. Om myndigheterna kunde ge tummen upp 2021, på samma underlag, hur kunde de då helt plötsligt begära pengarna tillbaka två år senare?
Magnus Eriksson plöjde igenom underlaget och blev snabbt övertygad: Arnes extra inkomster må ha varit över gränsen. Men summorna var så små och borde inte ha klassats som bestående. I lagen fanns det heller inget stöd för att de borde ha rapporterats in, menade Magnus Eriksson. Dessutom hade ju Försäkringskassan tidigare bedömt att inkomstökningen var okej.
– Vad ska man tro när man får ett brev där det står att man har rätt till livränta, för att två år senare få ett krav på nästan 300 000? Det är anmärkningsvärt och inte acceptabelt.
Till slut, i april i år, avgjordes ärendet i domstol. Förvaltningsrätten ansåg, precis som Försäkringskassan, att Arne borde ha anmält de extra inkomsterna. Men eftersom Försäkringskassans hantering var både otydlig och oförutsägbar drogs hela återkravet tillbaka.
– Det var som att en sten föll från bröstet, säger Arne.
Dimman över Svartön har lättat lite nu. Precis som orosmolnen för Arne. Efter två tunga cancerbesked har både han och frun friskförklarats. Och så slipper han ju skulden.
Ändå skaver det att livräntan som brukade rulla in den 19:e varje månad är borta. Strax innan kravet på 280 000 kronor satte Försäkringskassan stopp för hans livränta helt och hållet. Ett förfarande som är standard
i fall som dessa.
– Det är som att Försäkringskassan gör fel mot mig två gånger. Jag borde i alla fall få den ersättning som brunnit inne under de här senaste två åren, säger han.
På måndag är han tillbaka på jobbet igen. Det är som alltid lite kluvet. Ledigheten är över, samtidigt får han träffa kollegorna på nytt – en grupp som nästan kan jämföras med en andra familj.
– Det är bara bra människor här. Varenda en.
Du trivs på jobbet, trots allt som hänt?
– Nåt så djävulskt.
Vet du mer? Tipsa oss!
Har du eller någon du känner blivit drabbad?
Tipsa DA:s redaktion eller hör av dig via vår krypterade tipstjänst.
