”Orimligt att ansvaret läggs på den drabbade”Helle Klein, chefredaktör.

”Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”Daniel Mathisen om Per Wirténs Augustprisnominerade reportagebok ”Är vi framme snart?”.

Foto: David Lundmark

Då och nu – sida vid sida

Paavo Björk.

KulturarvI Frövi investerar man för att rusa in i framtiden men behåller också sin historia. DA har besökt museet som rymmer Sveriges äldsta pappersmaskin – fast också ölburkar och konst.

Frövifors pappers­bruksmuseum

Anställda: 6 personer, bland ­annat en pedagog. Det är mycket för ett arbetslivsmuseum.
Besökare: 7 000–8 000 personer om året.
Öppet: Juni–augusti, tisdag–lördag, kl 11–17. I övrigt vid bokning av minst fem personer.
Pappersmaskiner: PM3 (1907), PM4 (1911) och Dyngtvinnaren/Skoghallsmaskinen (1867,
Sveriges äldsta).
Mer på museet: Konstutställningen Fiber och Färg (t o m 31 aug), ­Nordens största ölburksutställning, utställning av japansk förpackningskonst, tsutsumi, utställningar om förpackningens historia samt om brukets historia.

Fler arbetslivsmuseer

Det finns cirka 1 500 arbetslivs­museer i Sverige, utspridda över hela landet. En guide till några av dem finns i appen Museiguide. De går också att hitta på ­Arbetets museums hemsida: www.arbetetsmuseum.se/arbetslivsmuseer.

Fabriken Billerud ­Korsnäs Frövi i dag

Tillverkar: Kartong, bland annat till Tetra Pak.
Årston: 470 000 (vill upp i 550 000).
Anställda: Cirka 600.

Snart ska Frövis kartongmaskin vara världsledande, om allt går som Billerud Korsnäs vill. Den 260 meter långa maskinen rustas för att på sikt få ur sig 550 000 årston. Har du ett mjölkpaket på bordet, är det troligt att kartongen har rullats ut från KM5 i Frövi. Har du en chokladkartong, eller en förpackning till parfym med snyggt tryck, kan de mycket väl vara härifrån.

I dag är Billerud Korsnäs Frövi ett toppmodernt bruk, men det finns en lång historia. Den hittar du om du går ner till ån.

1. Stäng av radion!

Kontrollrummet, denna nymodighet. I mitten av 1970-talet slapp äntligen passaren sitta vid ett bord mellan maskinerna i dån och fukt. Kontrollrummet hade ytterligare en fördel: musik. De yngre ville genast skramla till en radio, de som varit med längre vägrade. Vi måste kunna höra hur maskinerna går! Men en radio blev det.

– När de äldre kom in i hytten stängde vi av, minns Cay Norén, som började på bruket 1974.

Cay Norén står inte här i Frövifors gamla maskinhall, inte på riktigt. I stället får du trycka på en video­skärm för att höra hans berättelse. Han ingår i projektet Arbetarnas minnen. Museichefen Mikael Tiderman har intervjuat människor som jobbade på gamla Frövifors pappersbruk innan det stannade 1980. På skärm efter skärm går det att höra om arbetsförhållandena och följa processen.
Det handlar om att väcka intresse och ­göra industrihistorien begriplig, inte minst för unga. Men också om att bevara berättelserna.

– Det behöver ske nu. En generation framåt finns de inte kvar.

Maskinhallen är museum, unik eftersom den ligger på ett område där bruket är i gång. Det är en av Sveriges bäst bevarade industrimiljöer från början av 1900-talet.

– Det är det som är fascinerande. Det är samma arbetsplats från början av 1900-talet till 1980, säger Tiderman.

Här finns tre pappersmaskiner. Det är PM3 och PM4 från början av 1900-talet, båda encylindriga yankeemaskiner. Det sista papperet fladdrar i tambouren på PM4, som tystnade den 1 september 1980. Den tredje maskinen får du veta mer om senare.

Kliver man ut ur mörkret i maskinhallen, reser sig det nya bruket till höger, i tegel, grått och blått. Ovanför svävar transportörerna som flyttar flis från vedgården till massakokaren. De långsmala låga tegelbyggnaderna som en gång var Frövifors pappersbruk ligger på var sin sida ån, på alla håll omringade av det nya bruket. I ån har värmen skapat ett spännande fågelliv. På asfaltsplanen står en skolklass som just ska åka hem.

Sveriges äldsta pappersmaskin är tillverkad i Småland men har mest varit i gång i Skoghall i Värmland. Namnet Dyngtvinnaren fick den för att man använde massa av sämre kvalitet, ”dynga”. Foto: David Lundmark

2. Neeej!

Det är en femteklass från Storåskolan i närheten som varit på besök. Ett gäng tjejer är säkra: De vill aldrig jobba på pappersbruk. Det verkar jättefarligt!

De har sett en film om pappersarbetaren Ove Nordström som fastnade i en maskin och vred benen åt fel håll 1972. Han fick knäskålar av metall.

Gamla pappersbruket var inte bara bullrigt och varmt. Det var också farligt. Skyddsombud och säkerhetstänk är relativt nya företeelser, och klämskador var vanliga. Lars Karlsson, som är Pappers lokala ordförande på bruket i dag, ser sig om inne i maskinhallen.

– Det var ingen vidare miljö de måste ha jobbat i.

I dag har företaget ett helt annat fokus på säkerhet. Lars brukar säga till nyanställda att ”allt är farligt här”, så att de förstår allvaret. Det handlar om frätande vätskor och enorma krafter. Men trots säkerhetsfokus händer olyckor. I vintras förlorade en man armen i ett transportband.

När grupper kommer till Frövifors bruksmuseum får de gå en guidad visning. Ofta ingår en sväng upp till nya bruket, så de kan se skillnaden. Men för femmorna från Storå­skolan blir det inget med det: Inga barn får komma in. Det är helt enkelt för farligt.

3. Drabbad av järnbruksdöden

Lars Karlsson.

Museichefen Mikael Tiderman och Pappersordföranden Lars Karlsson är båda ovanliga, på samma sätt. De är uppvuxna i Frövi, men till skillnad från de flesta har de inte familjemedlemmar som jobbar på bruket.

– När jag började här 1994 var det självklart att man skulle jobba här. I dag är det annorlunda, säger Lars Karlsson.

Samhället Frövi kretsar kring sitt kartongbruk. Än mer var det förr, då var ett helt brukssamhälle uppbyggt runt fabriken.

I dag är de flesta arbetarlängorna ­rivna. Bara en, i dag vandrarhem, är räddad.

Räddade blev också de över hundra år gamla tegelbyggnaderna vid ån. När nya bruket byggdes var tanken att de skulle rivas, men informationschefen grep in. Så kom museet till.

Grunden till pappersbruket lades 1891, men Frövifors industrihistoria är längre än så. På medeltiden fanns här verkstäder, och på 1500-talet lät Gustav Vasa anlägga ett järnbruk. Där gamla maskinhallen ligger gjordes stångjärn i mer än tre hundra år.

På 1800-talet tvingades många mindre järnbruk lägga ned. När järnbruksdöden slog till var det papper som blev räddningen.

– Det är samma naturtillgångar, vatten och skog, säger Mikael Tiderman.

4. Ett rum för konst

Mikael Tiderman

Det är som i en kyrka. Väggarna är vitkalkade, taket högt. Genom fönstren silas ljuset över trägolvet. På de välnötta tiljorna vittnar färgfläckar om att detta var måleriet på Frövifors pappersbruk. I dag är det en konstlokal. Nu under sommaren visas utställningen Fiber och Färg.
En trappa ner, i den mekaniska verkstan, är maskinerna bortflyttade och verkstadsmörkret bortblåst. Traversen är kvar, under den står kafébord.

Museichefen Mikael Tiderman säger stolt att många som kommer till museet blir förvånade över hur mycket det finns att se.

Och det finns mer. I huset som kallas strykjärnet finns Nordens största ölburksutställning (22 000 stycken), en utställning om förpackningens historia (det äldsta före­målet är från 1200 före Kristus) och en samling förpackningar (vem blir inte nostalgisk över ett paket brylcreme?).

– Man kom för en sak, men fick ut något annat. Det är väldigt kul, säger Mikael Tiderman.

1980 tystnade PM3. Då hade ­maskinen gått sedan 1907. Sista rullen kraftpapper sitter kvar. I gamla maskinhallen kan besökaren följa tillverkningsprocessen – som är sig ganska lik nu som då. Foto: David Lundmark

5. Räddad av kartong

Lägg underarmen mot pappersrullen. Reser sig håren för mycket? Då är papperet för torrt. Känsel och lukt var viktiga för att bedöma processen. Vid maskinerna lärde yngre sig yrkesskicklighet och knep från äldre.

Det där har försvunnit mycket, säger Mikael Tiderman. Kanske också en del av yrkesstoltheten. Han berättar om Paavo Björk (se bild), som gick i pension 1969. Men när han kom på besök började han alltid med att hälsa på den som han tillbringat stora delar av sitt femtioåriga yrkesliv med: PM3.
Även Pappersordföranden Lars Karlsson säger att han tror att det var en annan stämning på gamla bruket.

– I dag är allt så allvarligt. Folk jobbar hårdare. Då fanns uppgifter även åt dem som inte klarade allt.

Billerud Korsnäs känner av konkurrensen från Sydostasien och snabbväxande eukalyptus. Men det kunde ha varit värre. Gamla bruket tillverkade kraftpapper, Bullefant var paradmärket. Det hade antagligen inte lönat sig i dag, inte heller tidningspapper. Men mjölkförpackningar och chokladaskar, det behöver folk. 1979 fattades ett vinnande beslut.

– Vi har Assi Domän att tacka för att de gjorde en kartongmaskin, säger Lars Karlsson.
Nu ska den alltså bli världens största.

Handpapperverkstan är populär bland skolbarn.
Foto: David Lundmark

6. Det handlar bara om en sak

Fylla en träram med massa, pressa, torka. Allt var inte skrämmande när femteklassarna var här, det var kul att göra sitt eget papper. I en del av gamla maskinverkstan har man gjort i ordning en handpapperverkstad.

Nära verkstaden står en raritet, Dyng­tvinnaren, Sveriges äldsta pappersmaskin från 1867. Den flyttades hit när den lades ned på Skoghall 1984, och har aldrig varit i drift här. Nog har de pratat om att försöka starta den, bara för att, men det blir dyrt, väldigt dyrt. På en videoskärm kan man se hur det såg ut när den var i gång. Den gick nog snabbare än barnens handpappertillverkning, men snabbt gick den inte. Det går inte att jämföra med kartongmaskinen uppe på nya bruket, som kan spotta ur sig 90 ton i timmen.

Eller jo, på ett sätt går det att jämföra. För vid en snabb anblick ser dyngtvinnaren ut som vilken pappersmaskin som helst, bara äldre. Samma sak gäller de andra maskinerna på museet, över hundra år gamla. Våtparti, pressparti, torkparti.

Arbetsmiljön, brukssamhället och världsmarknaden är omstöpta, grunden i tillverkningen finns kvar.

– Principen är densamma, bara med helt andra hastigheter, säger Mikael Tiderman. Det handlar om att forma papperet och få ut fukten.


aj@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

Rätt livränta

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

Regeringen säljer in bioraffinaderi

INDIENRegeringen gillar starkt planerna på ett bioraffinaderi, där man gör en rad olika produkter av skogsråvara i stället för olja. I övermorgon åker landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in projektet hos Domsjös ägare.

Stora framtidsdagen

”Robotiseringen kommer att underlätta”

ENKÄTDagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Minskad handel hot mot jobben

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar.

1

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

Teknikens osynliga normer formar världen

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati, sade docent Karin Hansson på Framtidsdagen. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter."

”Det är som en sorts terapi”

ProfilenFarfarsfar, farfar och far jobbade vid järnvägen, men för Michael Kroon på Mörrums bruk stannade det vid en hobby. Nu har han flera stycken av den lyxmodell han drömde om som barn.

Så blir matlådan nyttig och god

Koll påMaten ska mätta, smaka gott – och vara hälsosam. DA tog hjälp av en nutritionist på Livsmedelsverket för att komponera rätt.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Nu ska 72 föreskrifter bli 17

Arbetsmiljöverket föreslår en hårdbantning av dagens 72 föreskriftshäften, skälet är att göra det lättare att förstå och följa reglerna. Hopslagningen av 2300 arbetsmiljöregler har tidigare kritiserats av arbetsgivare och fack.

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Läs Dagens Arbetes och Byggnadsarbetarens gemensamma granskning.

Dödsolycka på Mönsterås bruk

En person avled av sina svåra brännskador efter en arbetsplatsolycka på Södra cell i Mönsterås under tisdagsmorgonen.

”Det är mycket som ska fungera”

DET HÄR GÖR JAGLill Andersson är operatör på Stora Enso i Hyltebruk.

Bioraffinaderi kan skapa tusentals jobb

Arbetet med ett stort bioraffinaderi i Domsjö går in i en ny fas. En pilotstudie visar att det kan bli lönsamt och ge uppemot 5000 nya jobb i Örnsköldsviksregionen. Nästa steg är att utreda hur man skulle kunna finansiera satsningen.

Linda fortsatte ­ skiftet – tio mil bort

VAD HÄNDE SEN? Dagens Arbete berättade 2012 om hur processoperatören Linda Haglund och hennes man slet med skiftpusslet för att få ihop arbete och småbarn. Fem år senare fortsätter de som förut - fast ändå inte.

LO förhandlar trygghet

LO vill förhandla om inhyrning

LO begär nu förhandlingar med Svenskt Näringsliv om bland annat kompetensutveckling och begränsad inhyrning. LO är berett på att ett motkrav kan bli att rucka på turordningsreglerna.

7

Svenskt Näringsliv: Bra få igång en diskussion

Kompetens borde vara viktigare än anställningstid vid uppsägningar, tycker Svenskt Näringsliv, som gärna diskuterar Las med facket.

1

Arbetarfotografens arkiv

BILDREPORTAGEAlla människor är vackra när de arbetar menade fotografen Jean Hermanson, vars verk nu får nytt liv genom hans gamla medhjälpare. Du kan kolla in ett urval av hans bilder här, och på fredag visar SVT en nygjord dokumentär.

1

Dagens Arbete slopar alkoholreklam

Dagens Arbete skriver återkommande om alkoholproblem i arbetslivet, men har liksom de flesta andra tidningar också annonser för öl och vin. Inget annat ämne ger så starka reaktioner bland läsarna. Nu ändrar sig DA.

Halla där...

UPPDRAG29-årige Marcus Davidsson från Braviken har utsetts till ny ungdomsansvarig för Pappers.

”Det är omöjlig­t att vara förberedd på sånt här”

Slukhålet i DomsjöPlötsligt försvann marken på bruket i Domsjö. Ingen kom till skada, "vi hade tur" säger huvudskyddsombudet Lars Schelin. DA berättar vad ett slukhål är för något och om hur man kan förebygga att de uppstår.

Ta i trä i stället

DA:s Marcus Derland hittar lugnet med en bit lövträ i ena handen och en täljkniv i den andra.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Arbetsmiljöveckan

De lyfter frågan om stress och mobbing

Gilla jobbetI dag anordnar organisationen Gilla jobbet en heldag i Stockholm på temat "Den hållbara arbetsplatsen". Bland ämnena finns mobbing, stress och konflikter på jobbet.

1

Kampen mot flaskan

När drickandet går för långt

MISSBRUKEn arbetsgivare ska både ställa upp och ställa krav när alkoholen tar för stor plats. På V-Tab i Göteborg har det förebyggande arbetet räddat ett tiotal medarbetare från att supa bort sina jobb.

”Arbetsplatserna bör ha grundläggande kunskap”

Arbetsplatserna bör ha grundläggande kunskap om problem, säger Marie Risbeck, chef för Folkhälsomyndighetens enhet för alkoholprevention.

 ”Tjata inte om afterwork!”

DilemmatÄntligen helg och hela arbetslaget ska ut och ”ta en öl” efter jobbet. Blir du pressad att dricka mer än du själv vill? Eller är du en av dem som tjatar?

Hämta mer