”Vad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?”Krönika, Darja Isaksson.

”Bakom varje klädesplagg finns en livshistoria som alltför ofta handlar om rena slavarbetet”Helle Klein, chefredaktör.

Foto: David Lundmark

Då och nu – sida vid sida

Paavo Björk.

KulturarvI Frövi investerar man för att rusa in i framtiden men behåller också sin historia. DA har besökt museet som rymmer Sveriges äldsta pappersmaskin – fast också ölburkar och konst.

Frövifors pappers­bruksmuseum

Anställda: 6 personer, bland ­annat en pedagog. Det är mycket för ett arbetslivsmuseum.
Besökare: 7 000–8 000 personer om året.
Öppet: Juni–augusti, tisdag–lördag, kl 11–17. I övrigt vid bokning av minst fem personer.
Pappersmaskiner: PM3 (1907), PM4 (1911) och Dyngtvinnaren/Skoghallsmaskinen (1867,
Sveriges äldsta).
Mer på museet: Konstutställningen Fiber och Färg (t o m 31 aug), ­Nordens största ölburksutställning, utställning av japansk förpackningskonst, tsutsumi, utställningar om förpackningens historia samt om brukets historia.

Fler arbetslivsmuseer

Det finns cirka 1 500 arbetslivs­museer i Sverige, utspridda över hela landet. En guide till några av dem finns i appen Museiguide. De går också att hitta på ­Arbetets museums hemsida: www.arbetetsmuseum.se/arbetslivsmuseer.

Fabriken Billerud ­Korsnäs Frövi i dag

Tillverkar: Kartong, bland annat till Tetra Pak.
Årston: 470 000 (vill upp i 550 000).
Anställda: Cirka 600.

Snart ska Frövis kartongmaskin vara världsledande, om allt går som Billerud Korsnäs vill. Den 260 meter långa maskinen rustas för att på sikt få ur sig 550 000 årston. Har du ett mjölkpaket på bordet, är det troligt att kartongen har rullats ut från KM5 i Frövi. Har du en chokladkartong, eller en förpackning till parfym med snyggt tryck, kan de mycket väl vara härifrån.

I dag är Billerud Korsnäs Frövi ett toppmodernt bruk, men det finns en lång historia. Den hittar du om du går ner till ån.

1. Stäng av radion!

Kontrollrummet, denna nymodighet. I mitten av 1970-talet slapp äntligen passaren sitta vid ett bord mellan maskinerna i dån och fukt. Kontrollrummet hade ytterligare en fördel: musik. De yngre ville genast skramla till en radio, de som varit med längre vägrade. Vi måste kunna höra hur maskinerna går! Men en radio blev det.

– När de äldre kom in i hytten stängde vi av, minns Cay Norén, som började på bruket 1974.

Cay Norén står inte här i Frövifors gamla maskinhall, inte på riktigt. I stället får du trycka på en video­skärm för att höra hans berättelse. Han ingår i projektet Arbetarnas minnen. Museichefen Mikael Tiderman har intervjuat människor som jobbade på gamla Frövifors pappersbruk innan det stannade 1980. På skärm efter skärm går det att höra om arbetsförhållandena och följa processen.
Det handlar om att väcka intresse och ­göra industrihistorien begriplig, inte minst för unga. Men också om att bevara berättelserna.

– Det behöver ske nu. En generation framåt finns de inte kvar.

Maskinhallen är museum, unik eftersom den ligger på ett område där bruket är i gång. Det är en av Sveriges bäst bevarade industrimiljöer från början av 1900-talet.

– Det är det som är fascinerande. Det är samma arbetsplats från början av 1900-talet till 1980, säger Tiderman.

Här finns tre pappersmaskiner. Det är PM3 och PM4 från början av 1900-talet, båda encylindriga yankeemaskiner. Det sista papperet fladdrar i tambouren på PM4, som tystnade den 1 september 1980. Den tredje maskinen får du veta mer om senare.

Kliver man ut ur mörkret i maskinhallen, reser sig det nya bruket till höger, i tegel, grått och blått. Ovanför svävar transportörerna som flyttar flis från vedgården till massakokaren. De långsmala låga tegelbyggnaderna som en gång var Frövifors pappersbruk ligger på var sin sida ån, på alla håll omringade av det nya bruket. I ån har värmen skapat ett spännande fågelliv. På asfaltsplanen står en skolklass som just ska åka hem.

Sveriges äldsta pappersmaskin är tillverkad i Småland men har mest varit i gång i Skoghall i Värmland. Namnet Dyngtvinnaren fick den för att man använde massa av sämre kvalitet, ”dynga”. Foto: David Lundmark

2. Neeej!

Det är en femteklass från Storåskolan i närheten som varit på besök. Ett gäng tjejer är säkra: De vill aldrig jobba på pappersbruk. Det verkar jättefarligt!

De har sett en film om pappersarbetaren Ove Nordström som fastnade i en maskin och vred benen åt fel håll 1972. Han fick knäskålar av metall.

Gamla pappersbruket var inte bara bullrigt och varmt. Det var också farligt. Skyddsombud och säkerhetstänk är relativt nya företeelser, och klämskador var vanliga. Lars Karlsson, som är Pappers lokala ordförande på bruket i dag, ser sig om inne i maskinhallen.

– Det var ingen vidare miljö de måste ha jobbat i.

I dag har företaget ett helt annat fokus på säkerhet. Lars brukar säga till nyanställda att ”allt är farligt här”, så att de förstår allvaret. Det handlar om frätande vätskor och enorma krafter. Men trots säkerhetsfokus händer olyckor. I vintras förlorade en man armen i ett transportband.

När grupper kommer till Frövifors bruksmuseum får de gå en guidad visning. Ofta ingår en sväng upp till nya bruket, så de kan se skillnaden. Men för femmorna från Storå­skolan blir det inget med det: Inga barn får komma in. Det är helt enkelt för farligt.

3. Drabbad av järnbruksdöden

Lars Karlsson.

Museichefen Mikael Tiderman och Pappersordföranden Lars Karlsson är båda ovanliga, på samma sätt. De är uppvuxna i Frövi, men till skillnad från de flesta har de inte familjemedlemmar som jobbar på bruket.

– När jag började här 1994 var det självklart att man skulle jobba här. I dag är det annorlunda, säger Lars Karlsson.

Samhället Frövi kretsar kring sitt kartongbruk. Än mer var det förr, då var ett helt brukssamhälle uppbyggt runt fabriken.

I dag är de flesta arbetarlängorna ­rivna. Bara en, i dag vandrarhem, är räddad.

Räddade blev också de över hundra år gamla tegelbyggnaderna vid ån. När nya bruket byggdes var tanken att de skulle rivas, men informationschefen grep in. Så kom museet till.

Grunden till pappersbruket lades 1891, men Frövifors industrihistoria är längre än så. På medeltiden fanns här verkstäder, och på 1500-talet lät Gustav Vasa anlägga ett järnbruk. Där gamla maskinhallen ligger gjordes stångjärn i mer än tre hundra år.

På 1800-talet tvingades många mindre järnbruk lägga ned. När järnbruksdöden slog till var det papper som blev räddningen.

– Det är samma naturtillgångar, vatten och skog, säger Mikael Tiderman.

4. Ett rum för konst

Mikael Tiderman

Det är som i en kyrka. Väggarna är vitkalkade, taket högt. Genom fönstren silas ljuset över trägolvet. På de välnötta tiljorna vittnar färgfläckar om att detta var måleriet på Frövifors pappersbruk. I dag är det en konstlokal. Nu under sommaren visas utställningen Fiber och Färg.
En trappa ner, i den mekaniska verkstan, är maskinerna bortflyttade och verkstadsmörkret bortblåst. Traversen är kvar, under den står kafébord.

Museichefen Mikael Tiderman säger stolt att många som kommer till museet blir förvånade över hur mycket det finns att se.

Och det finns mer. I huset som kallas strykjärnet finns Nordens största ölburksutställning (22 000 stycken), en utställning om förpackningens historia (det äldsta före­målet är från 1200 före Kristus) och en samling förpackningar (vem blir inte nostalgisk över ett paket brylcreme?).

– Man kom för en sak, men fick ut något annat. Det är väldigt kul, säger Mikael Tiderman.

1980 tystnade PM3. Då hade ­maskinen gått sedan 1907. Sista rullen kraftpapper sitter kvar. I gamla maskinhallen kan besökaren följa tillverkningsprocessen – som är sig ganska lik nu som då. Foto: David Lundmark

5. Räddad av kartong

Lägg underarmen mot pappersrullen. Reser sig håren för mycket? Då är papperet för torrt. Känsel och lukt var viktiga för att bedöma processen. Vid maskinerna lärde yngre sig yrkesskicklighet och knep från äldre.

Det där har försvunnit mycket, säger Mikael Tiderman. Kanske också en del av yrkesstoltheten. Han berättar om Paavo Björk (se bild), som gick i pension 1969. Men när han kom på besök började han alltid med att hälsa på den som han tillbringat stora delar av sitt femtioåriga yrkesliv med: PM3.
Även Pappersordföranden Lars Karlsson säger att han tror att det var en annan stämning på gamla bruket.

– I dag är allt så allvarligt. Folk jobbar hårdare. Då fanns uppgifter även åt dem som inte klarade allt.

Billerud Korsnäs känner av konkurrensen från Sydostasien och snabbväxande eukalyptus. Men det kunde ha varit värre. Gamla bruket tillverkade kraftpapper, Bullefant var paradmärket. Det hade antagligen inte lönat sig i dag, inte heller tidningspapper. Men mjölkförpackningar och chokladaskar, det behöver folk. 1979 fattades ett vinnande beslut.

– Vi har Assi Domän att tacka för att de gjorde en kartongmaskin, säger Lars Karlsson.
Nu ska den alltså bli världens största.

Handpapperverkstan är populär bland skolbarn.
Foto: David Lundmark

6. Det handlar bara om en sak

Fylla en träram med massa, pressa, torka. Allt var inte skrämmande när femteklassarna var här, det var kul att göra sitt eget papper. I en del av gamla maskinverkstan har man gjort i ordning en handpapperverkstad.

Nära verkstaden står en raritet, Dyng­tvinnaren, Sveriges äldsta pappersmaskin från 1867. Den flyttades hit när den lades ned på Skoghall 1984, och har aldrig varit i drift här. Nog har de pratat om att försöka starta den, bara för att, men det blir dyrt, väldigt dyrt. På en videoskärm kan man se hur det såg ut när den var i gång. Den gick nog snabbare än barnens handpappertillverkning, men snabbt gick den inte. Det går inte att jämföra med kartongmaskinen uppe på nya bruket, som kan spotta ur sig 90 ton i timmen.

Eller jo, på ett sätt går det att jämföra. För vid en snabb anblick ser dyngtvinnaren ut som vilken pappersmaskin som helst, bara äldre. Samma sak gäller de andra maskinerna på museet, över hundra år gamla. Våtparti, pressparti, torkparti.

Arbetsmiljön, brukssamhället och världsmarknaden är omstöpta, grunden i tillverkningen finns kvar.

– Principen är densamma, bara med helt andra hastigheter, säger Mikael Tiderman. Det handlar om att forma papperet och få ut fukten.


aj@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Därför skäller borgarna på facket

KRÖNIKADen nyliberala politiken är inte bara emot stark stat och offentlig sektor. På område efter område lägger de borgerliga partierna sig i det som är parternas avtalsområde.

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Livet bortom lyxen

TextilindustriDet är vi i rika väst som bär märkeskläderna - men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

”Låt parterna ta hand om las”

Ändrar man en regel i lagen om anställningsskydd uppstår nya problem. Kanske bättre att skrota lagen och låta parterna ta hela ansvaret, föreslår docent Mats Glavå i en ny bok.

En stark röst har tystnat

Vår medarbetare, kollega och vän, Jeanette Herulf, har gått bort efter en tids sjukdom. Saknaden är stor.

Marcus Waldermark håller emot när Fredrik Zetterlund i den grå hjälmen försöker ta sig förbi. Foto: David Lundmark

Svett, spyor och gemenskap

NärkontaktNu har Superserien i amerikansk fotboll dragit i gång. Många tänker då på stora hjälmar och våldsamma krockar, andra kallar det ”schack med närkontakt”. Läs eller lyssna på reportaget om smeden och anfallaren Marcus Waldermark från Uppsala 86:ers.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Ville bli svetsare – kom till en lekstuga”

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

5
ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

Dålig koll på nya reglerna

ArbetsmiljöverketNu till helgen har föreskriften om psykosocial arbetsmiljö funnits i två år. DA har gått igenom anmälningarna om stress och mobbning till Arbetsmiljöverket - som uppger att man inte vet hur de nya reglerna används.

”Förr skickades papper hit och dit, då hade få överblick. Nu är det annat; med digitaliseringen har operatörerna full koll på hela produktionen”, säger Eja Jysky, operatör på Fristad Plast. Foto: Anna Sigge

Bojen som räddar framtiden

UTVECKLINGSverige har digitaliseringsfeber. Politiker, konsulter och företag utlovar stora vinster för samhället. Alla pratar om att digitalisera – få vet hur man gör. En av dem är operatören Eja Jysky på Fristad Plast.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Här har du sjuktalen i siffror

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

2

”Politikerna avgör vem som kan arbeta"

Analys”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

2

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

DEBATT ”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

9

Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

5

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

Vi berättade i går om halvtidsjobbande Ing-Britt Vikström som vägrats sjukpenning, men nu drivit fallet till högsta instans. Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.

”Det är så otroligt korkat”

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

2

Försäkringskassan: ”Vår tillämpning följer lagtexten”

Försäkringskassan håller inte med om kritiken mot myndigheten när det gäller att dra in sjukpenningen: Myndigheten säger sig följa den lagstiftning som finns och bedömer visst arbetsförmågan mot riktiga arbeten.

4

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell menar att en återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen skulle vara ett stöd för de sjukskrivna.

6

”Det ska vara ett arbete som finns”

Socialminister Annika Strandhäll (S) konstaterar att sjukförsäkringen inte fungerar riktigt som hon hade hoppats.

7

”Ibland har lagar ett bäst före-datum”

Liberalernas talesperson i socialförsäkringsfrågor Emma Carlsson Löfdahl undrar om lagstiftningen verkligen tolkas rätt.

1

Flera nomineringar för DA:s journalistik

Dagens Arbete har nu nominerats till Fackföreningspressens pris i fem av åtta kategorier. En av dem är "Bästa fotografi", där David Lundmark kan vinna med sin bild av lunchande, fackligt organiserade kvinnor på en soptipp i Indien.

Hamnkonflikten

”Snubblande nära ett statarsystem”

DEBATT”Att hamnkonflikten kan få en lösning ändrar inte att S valt att utreda konflikträtten. Med inskränkt strejkrätt är svensk arbetsmarknad snubblande nära det gamla statarsystemet”, skriver Thomas Nilsson, avdelningsordförande för Pappers i Grycksbo och Patrik Liljeglöd, distriktsordförande för Vänsterpartiet i Dalarna.

2

Ny dom sänker ersättningen från a-kassan

En dom i Högsta förvaltningsdomstolen vänder upp och ned på en av a-kassans regler. Nu blir det svårare för nya medlemmar att få rätt till högre ersättning. ”Fullständigt orimligt”, säger Olle Åkerlund, kassaföreståndare på IF Metall.

1

”Nu är jag bekväm med min dyslexi”

DYSLEXIDaniel Pettersson har förlikat sig med sin dyslexi, men vill helst inte att någon ser när han skriver. Läs- och skrivsvårigheter är ett praktiskt problem men kan också vara förknippat med skam. Men det finns hjälp att få.

8 mars

Så låter lönekampen

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor finns i hela världen. Kampen mot orättvisan drivs fackligt men också med galen humor i en australisk video och av en vass amerikansk countrysångerska. DA ger er också fyra klassiska låtar om ojämställda löner.

Marie Nilsson välkomnar nya jobbformen

IF Metalls ordförande Marie Nilsson välkomnar de nya etableringsjobben för nyanlända och långtidsarbetslösa. Staten betalar hälften, de kan komma igång under andra halvan nästa år. "Vi hade som krav att vi måste nå upp till en skälig nivå på lön, och arbetsgivaren har fått ett enkelt system", säger Marie Nilsson.

2

Blir du 
filmad på jobbet?

ÖVERVAKNINGSREGLERI vår kommer nya regler om kameraövervakning på jobbet, som bland annat ger rätt till MBL-förhandling. DA reder ut när arbetsgivaren har lov att filma.

1

Dagens Arbetes fotograf vann i Årets bild

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark vann i kategorin ”Vardagsliv Sverige” under den prestigefyllda tävlingen Årets Bild i Uppsala.

1
Hämta mer