Kassör åtalad: Tog en miljon från kollegorna – spelade upp dem
Nya klubbordföranden upptäckte stölden ”Har inte känts som att det varit riktiga pengar”
Ylva spelade bort 1 miljon ur fackklubbens kassa: ”Känt så mycket skam”
Publicerad 2024-03-07, 06:56
I flera år stal Ylva pengar från verkstadsklubben på Hitachi Energy i Ludvika. Tills en dag då allting avslöjades.
– Jag sa bara ”jävla nätcasinon” till poliserna i dörren. Sen kom den: lättnaden, säger hon.
Kennet Andersson klev in på polishuset. Det var inte det här han hade sett framför sig när han några veckor tidigare tillträtt som klubbordförande på Hitachi Energy i Ludvika – hela Dalarnas största privata arbetsgivare.
Det var mitt i sommaren 2023 och Kennet hade upptäckt att en miljon kronor hade stulits ur klubbens kassa.
Innanför polishusets röda tegelfasad mötte han upp Hitachis säkerhetschef, som tagit sig in till jobbet mitt i semestern. Tillsammans skulle de upprätta en polisanmälan mot Ylva, som vi valt att kalla henne. Hon var kassör i Kennet Anderssons egen fackklubb.
På något märkligt sätt kände Kennet att det var han själv som gjort fel. Som att han hade gått in och granskat något han egentligen inte hade med att göra.
– Det kändes ruttet helt enkelt. Att polisanmäla någon jag kände och har haft förtroende för. Vi hade jobbat många år tillsammans nere på golvet, berättar han.
En känsla av lättnad
Ylvas gamla arbetsplats skymtar genom hyreslägenhetens fönster. Hitachi Energys industrikomplex tornar upp sig vid horisonten.
– Jag kan inte skylla på någon annan. Det är ju jag som har gjort det, säger Ylva.
Dagen när allt uppdagades hade hon och hennes man kommit hem sent efter ett besök på Gröna Lund i Stockholm. De låg och sov när polisen knackade på dörren.
– Så fort de talade om vilka de var så förstod jag vad det handlade om.
Ylva var kassör på IF Metalls fackklubb på Hitachi Energy i Ludvika. Under loppet av tre år hade hon i hemlighet fört över medlemmarnas pengar till sitt eget bankkonto. Nu var hon påkommen.
Ändå kände hon mest av allt en befrielse. Hur en stor tyngd föll från hennes axlar. En 20 år lång hemlighet var ute i det fria.
– Jag sa bara ”jävla nätcasinon” till poliserna i dörren. Sen kom den: lättnaden.
Spelberoendet en sjukdom
Ylva är sjuk. I hennes patientjournal har läkarna skrivit koden 6C50: spelberoende. Ylva är en av runt 350 000 svenskar som har någon form av problem med spelande. Ungefär 40 000 uppskattas vara fast i ett missbruk.
Spelberoende är en sjukdom som av Folkhälsomyndigheten definieras av ”frekventa och upprepade spelepisoder som dominerar personens liv, på bekostad av sociala, arbetsmässiga eller familjemässiga plikter”.
Med andra ord: En sjukdom som kan förstöra liv.
– Jag skyller inte på att jag är sjuk. Men det är så det är. Jag kan inte mer än att be om ursäkt. För hur det än är… det jag har gjort är emot alla mina värderingar och min moral, säger hon.
På väggarna i lägenheten hänger mormors stickningar och på bordet framför henne ligger kursplanen för de gruppsamtal för missbrukare hon deltagit i under hösten. Ylvas röst är skakig och självsäker på samma gång. Varje morgon tittar hon sig själv i spegeln och säger: ”Jag är missbrukare och i dag ska jag vara ren.”
Jag kan inte mer än att be om ursäkt. För hur det än är… det jag har gjort är emot alla mina värderingar och min moral.
Ylva.
Hon beskriver sig som den som alltid ställer upp för andra, den som vill göra rätt för sig. Oavsett vad det gäller. Det var därför hon började engagera sig fackligt, tror hon. Och det kanske är därför hon nu har så svårt att förstå vad hon faktiskt har gjort.
– Det är skönt att få prata om det. Framöver hoppas jag kunna hjälpa någon annan. Men jag måste ju vara säker på mig själv först. Det har bara gått sex sju månader sedan jag slutade och eftersom det är ett missbruk så kan jag inte ropa hej än.
Ylva säger att hon inte minns hur hon tänkte första gången hon förde över pengar från klubbkassan till sitt eget konto.
– Jag vet inte. Jag minns inte, men jag måste ju ha tänkt att det var kanon. Det måste jag ju ha gjort. Eftersom jag fortsatte. Och fortsatte. Och fortsatte.
Utanför köksfönstret, borta vid horisonten, alldelesintill sjön Väsman, växer Hitachi Energy så det knakar. Grävmaskinisterna jobbar på. De kommande åren behöver företaget tusentals nya anställda.
Upptäckte att något inte stämde
Fackklubbens lokaler ligger på huvudkontorets andra våning, precis bredvid den inglasade gångbro som kallas suckarnas bro. Här sägs suckarna ha ekat när arbetarna stämplat in för dagen.
Den nya klubbordföranden Kennet Andersson kände tidigt att något inte stämde. Han visste att klubben hade fått in både bötespengar från företaget och pengar från avdelningen. Men summorna på kontoutdragen var alldeles för låga.
Så fort han fått tillgång till kontot började han granska de senaste årens räkningar och betalningar.
– Det var inte kul. Men jag var ju tvungen, det handlade om medlemmarnas pengar, säger han.
Ute sken sommarsolen och fackklubbens lokaler var nästan tomma. Bara Kennet och huvudskyddsombudet Patrik Johansson var på plats. Alla andra hade semester.
– Jag höll det här för mig själv i några dagar. Jag ville ju inte blanda in Patrik i det hela. För man vet ju aldrig exakt hur många som… jag menar, Patrik skulle lika väl kunnat vara inblandad i det här. Det visste jag ju inte, säger Kennet.
Efter några dagar ropades Patrik in på Kennets kontor. Patrik stängde dörren efter sig. Tillsammans gick de igenom överföring för överföring. Kennet klickade sig fram i internetbankens menyer. Patrik antecknade. Det var då de upptäckte det.
– Jag kunde helt enkelt inte tro det. Sen kände jag en jävla ångest, säger Patrik.
Efter ett tag kom också frustrationen. Besvikelsen.
Läs också
Kassör åtalad: Tog en miljon från kollegorna – spelade upp dem
Åtalas för grov förskingring. Det var som ett spel för henne: ”Har inte känts som att det varit riktiga pengar”.
”Hur kunde det hända?”
När Kennet polisanmälde Ylva bad han resten av styrelsen att skriva under en tystnadsplikt.
– Jag visste att om det här skulle komma ut på golvet så har du 900 domare som dömer henne. Det var fortfarande bara misstankar, säger Kennet.
– Det är ju också så att Ylva är en fullvärdig medlem och vi är ett fackförbund. Vi har varit skyldiga att skydda henne, lägger Patrik till.
I två månader lyckades de hålla allt hemligt. Sedan började det viskas nere på golvet. ”Vad har hänt med Ylva?”. ”Varför har hon slutat?”. Sedan skrev lokaltidningen.
Kennet Andersson och Jenny Holgersson, vice ordförande, kallade klubbens medlemmar till möte. Också Jenny var ny på posten.
– Det här är pengar som skulle ha gått direkt till medlemmarna. Vi brukar anordna bussresor till Stockholm och köpa julgåvor, säger hon.
Mötet hölls en måndag i början av oktober. Kennet förklarade vad som hade hänt. Medlemmarna fick ställa frågor.
Men en av frågorna hade Kennet inget svar på: Hur kunde det här hända?
– För mig blir det en konstig situation. Jag har precis kommit in, och har inte haft tillgång till våra konton. Så det är svårt för mig att svara på en sån fråga. Det är väl så att man gärna vill lita på folk.
Under en kort period, hösten 2022, var klubbens bankkonto helt tomt.
– De sista ynka 3 000 kronor som fanns på kontot gick till en falsk utbetalning direkt till henne. Sen var det soptomt på kontot. Noll på allt. Fanns inte ett öre kvar, säger Patrik.
– För mig är det svårt att förstå att det inte upptäcktes då, säger Kennet.
Hade det yttersta ansvaret
Kennets företrädare, Allan Jansson, satt på posten i sju år. Han avträdde som klubbordförande våren 2023. Nu jobbar han återigen som grovplåtslagare på verkstadsgolvet.
– Det var jag som hade det yttersta ansvaret. Det kan jag inte säga någonting om, säger Allan.
Han borde ha upptäckt vad som pågick, säger han.
– Vi litade på henne fullt ut. Jag borde ha upptäckt det. Jag skulle ha haft mer koll på ekonomin, då hade det upptäckts tidigare, säger Allan Jansson och fortsätter:
– Man litar ju på att andra gör som de ska och inte har något fuffens för sig. Det är tråkigt om man ska misstänka alla människor runt omkring sig. Man var väl lite för godtrogen.
Riskerar fängelse
I tre år hann Ylva föra över 1 096 904 kronor till sig själv och olika kreditbolag. Under samma period förde hon tillbaka 187 280 kronor till verkstadsklubbens konto.
I början av februari väckte åklagaren åtal om grov förskingring. Ylva har erkänt att hon stulit pengar, och om hon döms riskerar hon fängelse i mellan sex månader och sex år. Klubben yrkar på skadestånd på 909 624 kronor.
Klubbens nya rutiner
Under hösten har verkstadsklubben på Hitachi Energy infört flera nya rutiner. Allt som sker i klubbens kassaböcker redovisas numera på varje klubbstyrelsemöte, månad för månad. Varje betalning måste godkännas av två personer. Allt för att det som har skett inte ska kunna hända igen.
Fastnade direkt
Att det skulle bli såhär kunde Ylva inte ana när hennes dåvarande man för första gången visade de digitala blinkande och snurrande slotautomaterna. Det var i början av 2000-talet.
– Jag fastnade direkt. Jag har inte varit intresserad av att spela på hockey, fotboll eller trav. Inget sånt. Det har varit det här snurrandet som gett stimulans, säger hon.
Kanske blev spelen en flykt från ett dåligt äktenskap. Kanske var spelen en flykt från värken orsakad av den sjukdom hon föddes med. Men något säkert svar, det har hon inte.
– Jag är helt enkelt en av dem som har fastnat. Och jag kan inte förklara varför. Jag tror att jag på något sätt har sökt mig till spelen för att komma bort från mina egna tankar, säger hon.
Sedan dess har spelandet långsamt ätit sig in i Ylvas liv. Bit för bit och sakta men säkert. Ända tills i somras, då polisen knackade på dörren och allting uppdagades.
– Jag har känt så mycket skam de här åren.
Ylva har inga dyra örhängen, inga märkeskläder, inget sparkapital för att köpa en lägenhet i Spanien. Hon har inte ens en bil, berättar hon. Allt har gått till spelbolagen.
– Det har bara handlat om det där förbannade snurrandet.
Vill hjälpa andra
Ylva säger att hon antagligen aldrig kommer kunna betala tillbaka allt hon har stulit. Och att få ett jobb kommer nog att bli svårt. Men genom att berätta hoppas hon kunna hjälpa andra.
– Jag känner en sån lättnad. Under de här 20 åren har all glädje känts falsk, som att den var på låtsas. För jag har ju inte varit glad på riktigt.
Under hösten har Ylva träffat psykologer, terapeuter och gått i gruppterapi. Där har hon fått hjälp att förstå sig själv. Fått lära sig om olika beroendepersonligheter. Om den speldjävul hon har på axeln.
Den hon har gett namnet Kaj Clemens, för att det var det fulaste namn hon kunde komma på. Han som inte är elak, utan slug. Han som ser ut som Snusmumriken i mumintrollen. Kaj Clemens på axeln – han som hela tiden har sagt ”fan, det är kul att spela. Kom igen!”.
Han har krympt nu.
Fotnot: Ylva egentligen heter något annat.
Spelberoende
Ungefär 4 procent av Sveriges befolkning har någon grad av spelproblem.
0,5 procent (40 000 personer) har spelproblem.
0,8 procent (65 000 personer) har förhöjd risk för spelproblem.
3,0 procent (247 000 personer) har viss risk för spelproblem.
130 000 personer delar hushåll med någon som har ett problemspelande. 40 000 av dessa är barn.
Fakta: Folkhälsomyndigheten
Spelar du för mycket?
Har du själv eller någon du känner spelproblem? Du kan få hjälp via stodlinjen.se. Telefonnummer dit är 020–81 91 00.
Organisationen Spelfriheten, som fokuserar på behandling för spelberoende och anhöriga, är ett annat alternativ. Deras stödlinje är öppen dygnet runt. Numret är 08-37 43 00.
Du kan också stänga av dig från allt spel som kräver registrering och svensk licens via spelpaus.se.
Läs mer:
Allan Jansson
Brott
Hitachi Energy
Jenny Holgersson
Kennet Andersson
Patrik Johansson
spelmissbruk
stölder
