Mögelgift ökar risken för Parkinson

Av 255 pappersarbetare på Wargöns bruk som 1954 till 1970 arbetade med mögelgiftet difenyl fick fem Parkinsons sjukdom. Det innebär 5,6 gånger förhöjd risk för sjukdomen för dessa arbetare, visar den undersökning som nu genomförts av Yrkes- och miljömedicin i Göteborg.

Det var i mars man slog larm på Wargöns bruk. Fem anställda som fått Parkinsons hade alla arbetat med produktionen av apelsinpapper och då utsatts för difenyl.

Eftersom Parkinsons normalt drabbar 15 personer av 10 000 var fallen på Wargön alarmerande. Därför tillkallades forskare från Yrkes- och Miljömedicin i Göteborg.

De har bland annat undersökt om det finns fler Parkinsonsfall på Wargön med samband till difenylarbete och försökt reda ut hur många som faktiskt utsatts för mögelgiftet.

Eftersom difenylen användes från 1954 till 1970 har forskningen rent praktiskt inneburit grävande i gamla arkiv, som bland annat härjats av brand. Resultatet blev 558 pappersarbetare som arbetat i lokalerna där apelsinpappret producerades. Av dessa har 274 avlidit. Från de återstående 284 räknades 29 bort eftersom de fyllt 80, och då är diagnosen Parkinsons svår att ställa.

– Vi vet nu att de fem fallen ingick i en grupp av 255 arbetare som exponerats för difenyl, säger Gunilla Wastensson på Yrkes- och Miljömedicin.

– Eftersom den normala andelen Parkinsonsfall här vore 0,9 fall är risken uppenbarligen 5,6 gånger högre för dessa. Det ger anledning till en ganska stark misstanke att det är just difenylen som orsakat sjukdomen.

Forskarna gör en reservation för att slumpen är orsaken: Rent statistiskt finns det en möjlighet på 400 att det faktiskt är slumpen som ligger bakom.

-Men åldern på insjuknandet tyder också på faktorer i arbetsmiljön. Normalt sett insjuknar man vid högre ålder än vad dessa gjort. Och difenyl har dessutom tidigare visat sig kunna påverka nervsystemet.

För att bli säkrare på sambandet pekar forskarna på möjligheten till djurförsök eller att studera andra bruk där man använt difenyl.

Främst står dock förhoppningen till Finland. Där stoppades användningen av difenyl för mer än trettio år sedan. En arbetare som utsatts för difenyl avled 1969 av svåra leverskador. Även andra arbetare på samma bruk hade leverskador, förutom olika nervskador.

– Dessa arbetare undersöktes aldrig för Parkinsons. Det skulle man kunna göra nu, säger Gunilla Wastensson.

Utöver granskningen av de levande har man också funnit Parkinsonsfall bland de 274 avlidna som jobbat med difenyl på Wargön. Det arbetet är dock mycket komplicerat att fortsätta – så är exempelvis ofta dödsorsaken inte Parkinsons, även om man drabbats av sjukdomen.

På Pappersavdelningen är ordföranden Per Gustafsson nöjd med att undersökningen är klar. Han är också nöjd med företagets oreserverade stöd till arbetet, och att man helt ställer upp på fortsättningen:

– Nu ska dessa fem fall anmälas till försäkringskassan för arbetsskada.

En av de Parkinsonssjuka är Roger Ohlsson. Han tycker att utredningen klarlagt hur det ligger till, och hoppas nu att även försäkringskassan ser sambandet mellan difenyl och Parkinsons.

Eftersom han haft sjukdomen sedan 1989 hjälper de vanliga tabletterna inte längre så bra.

– Jag har fått en pump som går direkt in i buken istället. Det fungerar ganska bra, men jag måste byta nål morgon och kväll.