Nätverk bättre än glesbygds­stöd

Norrland behöver fler arbetstillfällen för att inte avfolkas, det är alla överens om. Men lösningen ligger inte i statliga bidrag, enligt en rapport från LO. Samarbete är modellen, efter studier av vad som just nu händer i södra Italien.

Företagarkulturen i norra Italien är känd som ett föredöme. Under senare decennier är det särskilt regionen Emilien med snabbt växande småföretag som dragit åt sig uppmärksamhet. När världsekonomin lamslogs i början av nittiotalet ökade sysselsättningen inom tillverkningsindustrin i Emilien. Trots att Italiens ekonomi var i kris.

Forskare brukar peka på att Emilien besitter ”socialt kapital”. Det handlar om andan, kulturen, samarbetet. Den sociala strukturen tillåter och medverkar till samarbete mellan företag, föreningsliv och politik.

Södra Italien har varit ett sorgebarn, med dålig tillväxt, med hög arbetslöshet och ett starkt beroende av bidrag. Regionen har också ansetts sakna det sociala kapitalet.

Rapporten ”I vulkanens skugga” är gjord på uppdrag av LO:s närings- och regionalpolitiska utredning. Författare är Daniele Mascanzoni, före detta arbetslivsbevakare i Italien, så kallad teknisk attaché.

Enligt rapporten är det som nu händer att områden i söder börjar utveckla en liknande företagskultur som bröderna och systrarna i norr.

Daniele Mascanzoni förklarar utvecklingen med att den italienska staten har slutat skicka direkta bidrag till företag i syd. I stället stöds initiativ till nätverk. Som ett resultat av detta har de lokala aktörerna, fack, arbetsgivare och kommun, varit tvungna att sätta sig ner för att diskutera sin överlevnad. Och hur de ska samarbeta.

LO menar att svenska Norrland och Italiens sydland har mycket gemensamt, och att glesbygdsstöd alltså snarare stjälper än hjälper.

– Glesbygden behöver pengar att ordna de där träffarna. Stimulera samtalet. Inte direkta stöd. Det ger inget, säger Daniele Mascanzoni.

Han tar som exempel upp hur ett lokalt företag kan begära stöd och samtidigt importera komponenter som behövs till den egna tillverkningen från Polen. Trots att grannbyn tillverkar samma komponent. Billigare.

Facken är naturligtvis viktiga aktörer i en sån här utvecklingsmodell där det gäller att genomföra idéerna på lokalplanet, och där mycket handlar om initiativ och vilja. LO har upprättat så kallade strukturråd i LO-distrikten där samverkanstanken ska planteras och frodas.

Rapporten är en i raden av rapporter från LO:s närings- och regionalpolitiska utredning. En sammanfattande slutrapport förväntas dyka upp tidigt i höst.

Anna Tiberg