Alltmer förbjudet att diskriminera

Diskrimineringslagen skärptes den 1 juli. Det som tidigare gällde enbart arbetslivet omfattar nu i stort sett alla samhällsområden.

– Många som diskriminerar säger att de inte menade att göra det, att det bara handlar om lite fördomar, säger integrationsminister Mona Sahlin och understryker hur vanlig den vardagliga diskrimineringen är i Sverige.

Diskriminering vid exempelvis fackligt medlemskap, inom sociala myndigheter och sjukvård, i bostadsköer, vid banklån och på krogar, har tidigare varit svår att komma åt med hjälp av lagboken.

De nya lagarna – en följd av två EG-direktiv – kan komma till rätta med det. Människor som diskrimineras på grund av funktionshinder, sexuell läggning eller etnisk tillhörighet får nu ett starkare skydd inom de flesta samhällsområden.

Dessutom går det att komma åt diskriminering som sker indirekt. Instruktioner eller bestämmelser som i praktiken missgynnar en särskild grupp blir förbjudna.

– Då går det att komma åt en butik som vill förbjuda romer att komma in, även om de kallar det för ”alla med långa kjolar”, säger Mona Sahlin.

– Med den nya lagen blir det ändå diskriminering, eftersom det drabbar en viss grupp.

Nu ökar risken att arbetsgivare, krogägare, eller fastighetsägare gör sig skyldiga till diskrimineringsbrott. Även om dessa inte har personlig del i den egentliga handlingen är de ansvariga för vilka regler som gäller inom de egna domänerna.

Hittills har diskrimineringslagen varit straffrättslig. Det innebär att det har varit åklagarens sak att bevisa att diskriminering verkligen förekommit, något som visat sig vara väldigt svårt.

I och med att lagstiftningen nu är civilrättslig, blir processen i stället en historia mellan två parter. Då blir det också upp till den anklagade att bevisa att diskriminering inte har förekommit.

Nytt är också att den som döms kommer att få betala skadestånd till den som blir utsatt.

Förhoppningen är att lagarna, förutom fler fällande domar, kommer att resultera i att många fler anmäler att de blivit diskriminerade.

Fakta
Den nya lagen innebär att ingen ska bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av funktionshinder, etnisk bakgrund, religion, hetero-, homo- eller bisexualitet. Till exempel när

• Arbetsmarknadsstyrelsen ordnar arbete,
• det gäller att starta eller ha eget företag,
• det gäller att vara med i fack, arbetsgivarorganisationer eller andra yrkesorganisationer, och
• det gäller att köpa varor, bostäder eller tjänster.

Diskriminering på grund av etnisk bakgrund eller religion förbjuds enligt lag:

• i socialtjänsten, färdtjänsten, riksfärdtjänsten och när man söker bostadsanpassning,
• när man söker pengar av socialförsäkringen,
• i arbetslöshetsförsäkringen, och
• i hälso- och sjukvården

Tre statliga ombudsmän ska övervaka att den nya diskrimineringslagstiftningen:

• Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO),
• Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), samt
• Handikappombudsmannen (HO).

Regeringen anser ännu inte att lagstiftningen är fullständig. Lagar som omfattar kön och ålder är ännu inte färdigskrivna. Detsamma gäller för skydd av personer med funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet, alltså när lokaler och liknande inte handikappanpassats.

Den så kallade diskrimineringskommittén ha lämnat kompletterande lagförslag senast den 1 juli 2005.

Anna Tiberg