Industriarbetarnas tidning

Alltmer förbjudet att diskriminera

2 juli, 2003

Skrivet av

Diskrimineringslagen skärptes den 1 juli. Det som tidigare gällde enbart arbetslivet omfattar nu i stort sett alla samhällsområden.

– Många som diskriminerar säger att de inte menade att göra det, att det bara handlar om lite fördomar, säger integrationsminister Mona Sahlin och understryker hur vanlig den vardagliga diskrimineringen är i Sverige.

Diskriminering vid exempelvis fackligt medlemskap, inom sociala myndigheter och sjukvård, i bostadsköer, vid banklån och på krogar, har tidigare varit svår att komma åt med hjälp av lagboken.

De nya lagarna – en följd av två EG-direktiv – kan komma till rätta med det. Människor som diskrimineras på grund av funktionshinder, sexuell läggning eller etnisk tillhörighet får nu ett starkare skydd inom de flesta samhällsområden.

Dessutom går det att komma åt diskriminering som sker indirekt. Instruktioner eller bestämmelser som i praktiken missgynnar en särskild grupp blir förbjudna.

– Då går det att komma åt en butik som vill förbjuda romer att komma in, även om de kallar det för ”alla med långa kjolar”, säger Mona Sahlin.

– Med den nya lagen blir det ändå diskriminering, eftersom det drabbar en viss grupp.

Nu ökar risken att arbetsgivare, krogägare, eller fastighetsägare gör sig skyldiga till diskrimineringsbrott. Även om dessa inte har personlig del i den egentliga handlingen är de ansvariga för vilka regler som gäller inom de egna domänerna.

Hittills har diskrimineringslagen varit straffrättslig. Det innebär att det har varit åklagarens sak att bevisa att diskriminering verkligen förekommit, något som visat sig vara väldigt svårt.

I och med att lagstiftningen nu är civilrättslig, blir processen i stället en historia mellan två parter. Då blir det också upp till den anklagade att bevisa att diskriminering inte har förekommit.

Nytt är också att den som döms kommer att få betala skadestånd till den som blir utsatt.

Förhoppningen är att lagarna, förutom fler fällande domar, kommer att resultera i att många fler anmäler att de blivit diskriminerade.


Fakta
Den nya lagen innebär att ingen ska bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av funktionshinder, etnisk bakgrund, religion, hetero-, homo- eller bisexualitet. Till exempel när

• Arbetsmarknadsstyrelsen ordnar arbete,
• det gäller att starta eller ha eget företag,
• det gäller att vara med i fack, arbetsgivarorganisationer eller andra yrkesorganisationer, och
• det gäller att köpa varor, bostäder eller tjänster.

Diskriminering på grund av etnisk bakgrund eller religion förbjuds enligt lag:

• i socialtjänsten, färdtjänsten, riksfärdtjänsten och när man söker bostadsanpassning,
• när man söker pengar av socialförsäkringen,
• i arbetslöshetsförsäkringen, och
• i hälso- och sjukvården

Tre statliga ombudsmän ska övervaka att den nya diskrimineringslagstiftningen:

• Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO),
• Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), samt
• Handikappombudsmannen (HO).

Regeringen anser ännu inte att lagstiftningen är fullständig. Lagar som omfattar kön och ålder är ännu inte färdigskrivna. Detsamma gäller för skydd av personer med funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet, alltså när lokaler och liknande inte handikappanpassats.

Den så kallade diskrimineringskommittén ha lämnat kompletterande lagförslag senast den 1 juli 2005.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.