Svensk välgörenhet stör u-länder

Industrifacket utreder välgörenhetsorganisationers handel med begagnade kläder. En handel som drar in enorma summor, och kan kväva mottagarlandets inhemska konfektions- och textilindustri.

Det säger Mats Svensson, Industrifackets internationelle sekreterare, och tillägger:

– Våra kamrater i Afrika blir mer och mer frustrerade.

Enligt Mats Svensson är textilindustrierna i till exempel Malawi och Zambia är så gott som utslagna på grund av att industrivärldens massexport av begagnade kläder.

– Människor som av godtrogenhet lägger kläder i insamlingsboxen vet inte hur det påverkar ländernas inhemska industri, ekonomi och förutsättningar att resa sig ur fattigdomen.

Svensson har tidigare tillsammans med förbundsordförande Leif Ohlsson skrivit en debattartikel i ämnet. Där går de till angrepp mot bland annat Frälsningsarméns Myrorna, Emmaus Björkå-rörelsen och Erikshjälpen. Ohlsson och Svensson kräver också svar på flera frågor.

Vad är organisationernas analys av klädexportens konsekvenser? Är de beredda att öppet redovisa vad de tjänar på handeln, vilka som är mellanhänder och vad mottagarna betalar i slutändan?

Fullständig öppenhet borde råda, menar Ohlsson och Svensson, inte minst därför att organisationerna får omfattande stöd från kommuner och myndigheter.

Har ni fått några svar från organisationerna?

– Nej, säger Mats Svensson.

– Myrorna har skrivit till oss och svarat att de inte säljer kläder till de afrikanska länder vi berättar om i artikeln. Men det har vi aldrig påstått. I artikeln hänvisar vi till Myrorna på fem-sex rader. I övrigt tar artikeln generellt upp problematiken med försäljning av begagnade kläder i utvecklingsländerna.

Dagens Nyheters rubrik ”Myrornas klädexport förödande för Afrika” har väckt en hel del ont blod.

Rubriken var lite missvisande i förhållande till artikelns innehåll, medger Mats Svensson.

– Men kritiken mot Myrorna och andra som sysslar med denna smutsiga handel kvarstår. Rubriken får Dagens Nyheter stå för. Det är inte länderna i sig som är det viktiga, utan handeln som sådan.

I debattartikeln står det bland annat att verksamheten med begagnade kläder är den största inkomstkällan för Frälsningsarmén. Myrorna har tillbakavisat även detta påstående.

– Vi ska titta närmare på det. Vi fick fram uppgifter om att det är en väldigt stor inkomstkälla från deras försäljningsverksamhet. Exakt hur mycket de tjänar spelar inte så stor roll. Det viktiga är den skada som handeln med begagnade kläder förorsakar i utvecklingsländerna.

Industrifacket har gett förre kanslichefen Sverker Lindström i uppdrag att utreda hanteringen av begagnade kläder i Sverige. Hans rapport presenteras i slutet av augusti.

Anna Tiberg