Industriarbetarnas tidning

Trögt för Europaråd i Sverige

14 oktober, 2003

Skrivet av

Gärna information och kontakter på EU-nivå, men låt besluten fattas nationellt. Så tycker svenska fackföreträdare om europeiskt fackligt samarbete enligt en färsk studie.

För sju år sedan trädde EU-direktivet om bildandet av företagsråd i kraft, så kallade European Works Councils (EWC). Dessa ska ge arbetstagare i koncerner möjlighet att träffas på Europa-nivå, diskutera och få information. Råden är till för företag med verksamhet i minst två europeiska länder.

Nu vill EU följa upp arbetet för att se hur EWC fungerar i praktiken. Fem länder ingår i studien.

Enligt utredarna från den svenska undersökningen går utvecklingen trögt. I alla fall med utgångspunkten att det fackliga inflytandet över ledningsfrågor ska öka på EU-nivå.

– Fackliga företrädare i Sverige är nöjda med att EWC är ett system för information och utbyte, säger Olle Hammarström, löntagarkonsult och en av dem som har arbetat med undersökningen i Sverige.

Han säger att det i Sverige i likhet med flera nordliga EU-länder inte finns någon vilja att låta EWC bli ett forum för förhandlingar och avtal.

Varför?

– Av samma skäl som gjorde att Sverige röstade nej till EMU. Man vet vad man har men inte vad man får. Sverige har redan ett bra nationellt system.

I sydliga länder med sämre fackliga rättigheter och låg anslutningsgrad finns i allmänhet en större vilja att ge EWC mer inflytande. Svenska företrädare vill gärna hjälpa andra länder, men då genom att exportera ”den svenska modellen”, konstaterar Hammarström.

Han säger också att i Sverige fungerar EWC som ett rent fackligt organ. I enlighet med svensk lagstiftning är arbetsgivaren inte ledamot av rådet utan sitter med för att informera.

– På det sättet minskar sannolikheten för EWC att få mer inflytande. Arbetsgivaren betalar gärna för verksamheten men satsar inte på att utveckla samarbetet.

Om samarbetet inom EWC ska fördjupas tror Hammarström att råden måste sammanträda oftare. Nu hålls möten två gånger om året. Skillnader i språk och en spelplan som ofta är mer global än europeisk kan också innebära problem.

– Och som det är i dag har ingen någon vision om vad EWC ska vara i framtiden

Varför hörs EWC så sällan i debatten?

– Jag tror att både politiker, fack och arbetslivsforskare har en skuld i det. Det måste bli mer bränsle i debatten om arbetslivet. Det som hörs nu är mest bara börsnoteringar hit och dit.

Fakta:

• De länder som ingår i undersökningen är Sverige, Tyskland, Italien, Frankrike och Storbritannien.

• Resultaten från de fem länderna är ännu inte helt sammanställda. En komplett rapport väntas bli klar i slutet november.

• Sammanlagt 40 företag med huvudkontor i fem länder har undersökts.

• SKF, Securitas, Assa-Abloy, Ikea, Electrolux, Atlas Copco, Sandvik och Swedish Match ingår i den svenska delen av undersökningen.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?