Industriarbetarnas tidning

Försämrad medlems­försäkring i Pappers

15 december, 2003

Skrivet av

Sjuktalen skenar och tvingar fram försämringar i medlemsförsäkringarna.
– Ersättningarna i sjukkapitaldelen sänks från tre till två basbelopp vid årsskiftet, meddelar Pappers kassör Robert Lundberg.

Redan i år öppnades för möjligheten att göra ”nerval” i medlemsförsäkringarna GF 14 000 och GF 14 100. Nervalet bestod i att avstå från sjukkapitalet i försäkringen för att slippa kraftiga premiehöjningar.

Under det gångna året har sjuktalen fortsatt uppåt. Inklusive korttidsfrånvaron handlar det om mellan 2 000 och 2 500 pappersarbetare som går sjukskrivna.

– Ungefär hälften är långtidssjukskrivna och den delen är ökande, säger Robert Lundberg.

I dag är avdelningarna anslutna antingen till GF 14 000 som är obligatorisk för alla medlemmar eller GF 14 100 till vilken medlemmarna anmäler sig frivilligt. Den senare omfattar tio avdelningar med en anslutningsgrad på cirka 60 procent. Båda försäkringarna innehåller både en grupplivförsäkring med sjukkapital och en olycksfallsförsäkring.

Med oförändrat innehåll i försäkringen skulle premien i GF 14 000 öka under 2004 från 102 kronor till 128 kronor. I GF 14 100 från 117 kronor till 147 kronor. Att den individualla är dyrare beror på ”att de friska och starka” ställer sig utanför, som Robert Lundberg säger.

– Vi vågar inte ta den risken att fler skulle välja den individuella lösningen eller rent av lämna det fackliga medlemsskapet på grund av en sådan premiehöjning. Då har vi misslyckats med ett av våra huvuduppdrag.

Därför väljer nu Pappers att urholka försäkringsbeloppet från tre till två basbelopp. Det handlar om det sjukkapital som utbetalas vid två tillfällen vid längre sjukdom.

I fortsättningen gäller följande: I sjukkapital 1 får den sjukskrivne ett engångsbelopp på tio procent av två basbelopp (2 x 39 300 kronor), totalt 7 860 kronor om han eller hon varit sjuk 540 dagar under en tvåårsperiod. Omfattar sjukskrivningen ytterligare 360 dagar utgår än mer ersättning. Denna kan vara 100 procent av försäkringsbeloppet, eller 78 600 kronor före 40 års ålder. Är du äldre sker viss reducering.

Jämfört med 2003 är det betydande ekonomiska försämringar. Då fick man 11 580 kronor efter de 540 dagarna och 115 580 kronor efter 900 dagar.

I diskussionerna har det antytts att konstruktionen med sjukkapital spär på sjukskrivningstidens längd. Har du haft några månader kvar till att få drygt 115 000 kronor i handen har det både motverkat rehabilitering och att gå tillbaka i jobb.

– Visst förekommer det, men ingen vill prata om detta som ett bekymmer, säger Robert Lundberg. Diskussionen har i stället blivit att vi tar pengar från de sjuka.

Hur många det kan röra sig om som avstår till exempel rehabiliteringsåtgärder för att komma över ersättningsgränsen, har han ingen uppfattning om.

– Det är ett kortsiktigt val som gör att man livslångt förlorar så mycket mer.

Nu tror han ändå att sjukkapitalens tid är förbi.

– Det känns så. Vi får andra lösningar. 2005 ska vi ha ett nytt förslag framme och där kan jag tänka mig att de pengar som betalas ut ska kopplas ihop utifrån rehabilitering och det som staten och arbetsförmedlingarna kan bidra med.

De nya premierna för 2004 blir för GF 14 000 nu 99 kronor och 113 kronor för GF 14 100 .

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?