Industriarbetarnas tidning

Marinas sommarjobb blev en flopp

21 april, 2004

Skrivet av

För Marina Ericsson blev sommarjobbet en besvikelse. Veckorna på tryckeriet i Karlshamn gav en lön på ynka tvåtusen kronor. ”Skrämmande hur arbetsgivaren utnyttjar ungdomars första kontakt med arbetslivet”, säger grafikernas ombudsman Jan Nordström.

Marina Ericsson och hennes kamrater var glada över att ha fixat sina första egna sommarjobb. Det blev inte som de tänkt sig. Först lovades de både timlön och ackord. Efter några dagar kom beskedet att det bara var ackordslön som gällde.

– Det lät ändå bra. Vi kunde komma och gå som vi ville. Och ju mer vi jobbade desto mer skulle vi tjäna.

Mellan 85 och 95 kronor i timmen var belöningen för en normal arbetstakt, fick de veta.

När lönen väl kom rörde det sig om helt andra siffror. Marina Ericsson fick 25 kronor per arbetstimme, inklusive semesterersättning.

– Skrämmande, kommenterar ombudsman Jan Nordström.

I maj företräder förbundet åtta ungdomar som sommarjobbat på tryckeriet i tingsrätten. Ungdomarna som är mellan sexton och nitton år gamla har enligt förbundet fått en timlön på mellan 19 och 40 kronor i timmen, inklusive semesterersättning. Enligt avtalet är arbetsgivaren skyldig att lägga upp nära 20 000 uteblivna kronor.

Stefan Lindström som äger Carlshamns Tryck och Media tycker inte att lönerna har varit för låga. Han hänvisar till att ungdomarna har arbetat efter ackord.

– De flesta har fått mellan åttio och hundra kronor i timmen. Att det är någon som har fått mindre vet jag, men inte hur många.

Du vet inte vad dina sommarjobbare har tjänat?

– Det är inte jag som har hand om det. Det är min advokat.

Är 19 kronor i timmen en rimlig lön?

– Det är det ingen som har fått.

Enligt förbundets uträkningar är det så.

– Det är egna uträkningar det.

Varför har du inte följt kollektivavtalet?

– Det får vi återkomma till efter rättegången.

Jan Nordström berättar att grafikerna och företaget inte hade hunnit teckna något avtal under sommaren. Tryckeriet hade nyligen startat upp efter en konkurs.

– Arbetsgivaren hade kunnat åberopa att det inte fanns något kollektivavtal just då, men det gjorde han inte, säger han.

– Jag är hundra procent säker på att vi kommer att vinna.

Marina Ericsson är besviken.

– Jag ska aldrig mer jobba utan att först ha fått veta hur mycket jag ska tjäna.

Ska du jobba i sommar? Här är tio frågor som du behöver svar på för att undvika och lösa problem som kan uppstå:

• Varför är det viktigt med anställningsbevis?

Anställningsbeviset är ett papper som visar under vilken tid du är anställd och hur mycket du tjänar. En överenskommelse så att du och arbetsgivaren vet vad som gäller. Efter en månad är alla arbetsgivare skyldiga att fylla i ett anställningsbevis, men det bästa är om det kan ordnas första dagen. Anställningsbevis finns att ladda hem på www.lo.se/ung/ung020.

• Ska jag provjobba om arbetsgivaren vill det?

Det kan vara okej att provjobba några dagar, men bara om du får lön för det. Jobba inte gratis och acceptera inte att provjobbet drar ut på tiden.

• Vad ska jag ha för lön?

Lönen skiljer sig beroende på var du jobbar, hur gammal du är och vilka uppgifter du har. Det bästa är att fråga fackombudet på din arbetsplats. Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen är du garanterad minst den lön som står i avtalet. På LO Ungs hemsida finns det också en rekommendationslista för vad som gäller för olika yrkesgrupper. Gå in på www.lo.se/ung/ung020, och sök under rubriken ”yrkeslistan”.

• Vad gör jag om jag blir sjuk?

Ring och berätta det för din arbetsgivare. Ska du jobba i minst en månad har du rätt till ersättning. Den första sjukdagen kallas för karensdag, och då får du ingen ersättning alls. Om du är sjuk i över en vecka begär arbetsgivaren ett sjukintyg från en läkare. Efter karensdagen ska arbetsgivaren betala ut åttio procent av lönen i tjugoen dagar. Från och med den tjugoandra dagen betalar försäkringskassan ut sjuklönen.

Du har också rätt till ersättning om du har börjat jobba och varit anställd fjorton kalenderdagar i följd. Även om du jobbar kortare tid kan du vara berättigad till sjuklön. Reglerna är ganska krångliga och varierar beroende på om du är student och hur mycket du har jobbat tidigare. Ring försäkringskassan i din kommun om du vill veta vad som gäller för dig. Du kan också ringa försäkringskassans servicetelefon: 020-524 524.

• Om jag blir diskriminerad?

Alla har rätt att bli bemötta på ett bra sätt. Oavsett om du är hetero-, bi- eller homosexuell ska du inte behöva acceptera en kränkande behandling. Oavsett ditt kön, det land du är född i, religion eller handikapp, ska ingen behandla dig illa på arbetsplatsen. Anser du att du blir diskriminerad, ta kontakt med facket. Du kan också vända dig till någon av de fyra ombudsmän som ska bevaka att diskrimineringslagstiftningen följs. På deras hemsidor kan du få mer information:

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) hittar du på: www.jamombud.se, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) på: www.do.se, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) på: www.homo.se, och Handikappombudsmannen (HO) på: www.ho.se.

På hemsidorna kan du också göra en anmälan.

• Vad gäller för min åldersgrupp?

Är du under 18 år finns det gränser för vilka jobb du utföra. Du får exempelvis inte jobba med farliga kemikalier eller maskiner. Du får inte heller arbeta ensam med pengar om det finns risk för rån. Och är du yngre än sexton ska du exempelvis inte jobba natt.

Arbetsmiljöverket har en författningssamling, AFS 1996:1, där det går att läsa mer exakt om vad som är tillåtet för olika åldersgrupper. Ladda ner den på www.av.se. Gå in under rubriken regler (pdf-fil).

• Har jag rätt till semesterersättning?

Ja. Alla som arbetar och inte tar ut någon semester har rätt till ersättning. Semesterersättningen ska vara minst tolv procent på det du tjänar totalt. Den kan betalas som en klumpsumma i slutet av anställningsperioden eller som ett tillägg varje månad. På den lönespecifikation som du ska få från din arbetsgivare varje månad kan du se om semesterersättningen betalats ut. Där ska också synas hur många timmar du har arbetat, vad du har fått i lön och hur mycket skatt som dragits.

• Vad är skattejämka?

Ett sätt att slippa betala skatt som du ändå får tillbaka efter att du har deklarerat. Du får tjäna 16 699 kronor under år 2004 utan att betala skatt. Jämkningsblankett, eller a-skattsedel som det kallas, kan du ladda ner från internet: www.skatteverket.se. Gå in på ”blanketter”, ”ladda ner direkt” och leta i raden efter ”SKV-nummer 4301”, eller ”Ändrad beräkning av a-skatt skolungdom och studerande”.

Du kan också beställa en blankett på skatteverkets servicetelefon: 020-567 000, eller hämta en blankett på ditt lokala skattekontor.

• Om jag har fler frågor?

Sommarjobbarna i artikeln ovan fick kontakt med facket via LO:s Ungs telefonjour. Om du har frågor eller behöver hjälp kan du ringa dit på nummer: 020-56 00 56. Jouren har öppet från den 3 maj till 18 augusti och är bemannad mellan 8.00–18.00 varje dag.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?