Industriarbetarnas tidning

Arbetare varken syns eller hörs

4 maj, 2004

Skrivet av

Arbetare får sällan göra sina röster hörda i medierna när arbetsplatsen lägger ned. När de väl kommer till tals får de nästan uteslutande uttrycka känslor och visa upp privatlivet.

Det visar Dagens Arbetes granskning av sju tidningars medierapportering.

”Måste ni inte sälja huset nu?”

”Vadå”, svarade jag, ”jag tänker inte sluta leva för att jag förlorar mitt jobb!”

Ida Bäckström, tidigare anställd på Continental i Gislaved, blev ofrivilligt kändis. Hon var heligt förbannad när beskedet om att företaget skulle lägga ned kom. Men den stora ilska hon kände kom inte med i tidningen. ”Vi är som förlamade”, stod det på löpsedeln.

Ida Bäckström är förmodligen inte ensam. Dagens Arbete har undersökt rapporteringen kring tre av de största varslen i modern tid, alla från 2001:

• Ericssons varsel av 1 500 personer i Kumla
• Flextronics varsel av 508 personer i Katrineholm
• Continentals varsel av 774 personer i Gislaved

En genomgång av nyhetsmaterialet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet, Nerikes Allehanda, Katrineholms-Kuriren och Värnamo Nyheter, visar att arbetare utan fackliga uppdrag bara får vara huvudkälla i var tionde artikel. Arbetsgivare och fackliga företrädare är huvudpersoner dubbelt så ofta, i var femte artikel.

De arbetare som väl citeras får nästan bara förmedla dystra känslor och framställs som människor utan förmåga att göra någonting åt sin situation. Då handlar det inte bara om dagarna efter att varslet offentliggjorts, utan om två månaders nyhetsrapportering.

Tidningsläsarna ges också inblick i arbetarnas privata liv. Familjebild, ålder och bostadsförhållanden är allt som oftast med i texten.

Lena Levin är kommunikationsforskare vid Linköpings universitet och har forskat om hur olika grupper framställs i tidningar vid varsel. Hon bekräftar bilden som tonar fram i Dagens Arbetes undersökning. Gestaltningen av arbetarna saknar bredd, tycker hon.

– Det finns en liten grupp som får fungera som exempel. De får representera alla andra i samma situation. De är missnöjda, oroliga och visar mycket känslor. På ett sätt som är ”lagom”. Det är som om de ska passa in i någon sorts mall. Går de inte in i mallen yxar man till dem, tar bort de delar som inte passar in.

Lena Levin menar att många av arbetarnas versioner av det som händer på företaget aldrig når allmänheten. Arbetarna stängs ute från den allmänna diskussionen.

Dessutom påverkar medierna allmänhetens bild av hur samhället fungerar.

– Att se sig själv i en ständig eländesbild kan göra människor handlingsförlamade, fast de inte är det.

Läs mer i dokumentet Journalisterna skapar sina offer.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.