Industriarbetarnas tidning

Mindre demokrati i storförbund

27 april, 2005

Skrivet av ANNA TIBERG och HARALD GATU

I går sa Industrifackets förbundsstyrelse nej till att gå samman med Metall. Sista ordet är ändå inte sagt, beslutet kan ändras av Industrifackets överstyrelse. Men då avgår hela förbundsledningen.

– Ja, då går vi allihopa, säger Catrine Näsmark, förbundsstyrelseledamot från Västernorrland-Jämtland.– Vi kan inte sitta kvar om överstyrelsen kommer fram till en annan slutsats än vad vi gjorde.

I överstyrelsen har varje avdelning två representanter. Dessutom ingår förbundsstyrelsen. Överstyrelsen är förbundets högsta beslutande organ mellan kongresserna.

Att överstyrelsen kört över förbundsstyrelsen har hänt tidigare – utan att förbundsstyrelsen avgått. Men det var i en fråga av en helt annan dignitet än den det handlar om nu, det vill säga att upplösa förbundet och gå samman med ett annat.

– Det är den här ordningen som är demokratisk och som vi slår vakt om, säger Catrine Näsmark.

I det nya sammanslagna förbundet skulle det inte finnas någon överstyrelse. I gengäld var det tänkt att kongresserna skulle hållas vart tredje år.

– Det var ett tungt skäl för oss att säga nej. Vi vill ha kvar en överstyrelse, det är en demokratisk fråga, säger Näsmark.

– Som förslaget nu var tänkt skulle det nya förbundet med sina 450 000 medlemmar styras av 19 personer och det är inte bra.

Men Industrifacket sa ju ja till den här konstruktionen vid fjolårets kongress, varför bråka nu?

– Då fick vi inte ändra i det förslag som vi tog ställning till. I stället skulle vi få peta i detaljerna inför den kongress som skulle ha hållits nu i juni.

Kongressombuden kan få rösta om överstyrelsens beslut – även om kongressen ställs in, enligt Marie Nilsson som är styrelseledamot från Göteborg. Det går till så att ombuden via brev svarar på om de tycker att det var rätt att inte bilda ett nytt storförbund ihop med Metall.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.