Var femte hoppar av gymnasiet

I dag hoppar var femte elev av gymnasieskolan. De flesta av dem går praktiska yrkesutbildningar. Skolan behöver närma sig arbetslivet för att avhoppen ska minska, anser forskaren Jonas Olofsson.

Jonas Olofsson skriver i en nyutkommen bok från Arbetslivsinstitutet att en femtedel av alla unga hoppar av gymnasiet varje år. De går främst yrkesförberedande utbildningar, det vill säga praktiska utbildningar där eleverna lär sig ett visst yrke.

Deras föräldrar har inte själva läst vidare efter gymnasiet och har låga inkomster. De unga som hoppar av skolan riskerar att bli arbetslösa och bidragsberoende i mycket högre utsträckning än andra, enligt Jonas Olofsson.

– I dag erbjuder skolan i princip bara ett paket, och det passar inte alla elever. Det behövs ett tydligt yrkesutbildningsalternativ, säger han.

Som svar på problemet vill han se en modern lärlingsutbildning med nära anknytning till näringslivet, och höjd status för yrkesförberedande utbildning.

– Det är inte fråga om några andraklassens utbildningar. De är minst lika viktiga för samhället som de studieförberedande programmen, säger Jonas Olofsson.

När gymnasieskolan förändrades i början av 90-talet var tanken att de sociala klyftorna skulle minska. Fler unga skulle få behörighet till högskolan, därför blev alla gymnasieutbildningar treåriga.

Dessutom ökade kraven på att också yrkesförberedande utbildningar skulle innehålla så kallade kärnämnen, till exempel matte, svenska och samhällskunskap. Men reformen har också lett till att många unga väljer att hoppa av, enligt Jonas Olofsson.

– Frågan är om man har nått vägs ände nu. Resultatet av det nya gymnasiet är att vi får en grupp som inte klarar av utbildningen.

Yrkesförberedande utbildningar har också blivit mindre attraktiva. År 1990 var andelen som sökte sådana utbildningar 45 procent. I dag är den cirka 30 procent. Resten läser studieförberedande utbildningar, där studentexamen inte leder till ett yrke utan endast förbereder för högskole- eller universitetsstudier.

– Det betraktas som ”finare” att gå studieförberedande program. Men de yrkesförberedande utbildningarna är mycket viktiga och vi vet att det kommer att bli stor efterfrågan på personer som har dessa kunskaper under de närmaste åren, säger Jonas Olofsson.

En ljuspunkt i sammanhanget är att de som faktiskt genomför de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna klarar sig bra.

– De får ofta jobb och bra möjligheter till försörjning, också när man jämför med dem som gått studieförberedande utbildningar.

JOHANNA THORELL