Skogsentreprenören får nej från Migrationsverket efter polisutredning: ”Flera brister”
Utreds för människoexploatering Nekas ta in ny utländsk arbetskraft
Publicerad 2005-11-21, 12:00 Uppdaterad 2015-02-09, 11:33
Mario dömdes till två års fängelse för misshandel. Ett år senare fick han sparken från sitt jobb i ett industriföretag. Industrifacket har ogiltigförklarat uppsägningen och stämmer företaget inför Arbetsdomstolen.
Mario hade arbetat på det västsvenska företaget i fem år. Sommaren 2004 blev han dömd för flera brott i tingsrätten. Misshandel, grov kvinnofridskränkning, olaga hot och skadegörelse, gav två års fängelse.
Ett år senare kom det ett brev till anstalten där han satt.
– Det stod att jag blivit uppsagd. Jag blev förvånad. Jag har alltid skött mitt jobb och jobbat övertid när det behövts.
När han dagen efter att ha lämnat fängelset kom till arbetsplatsen, fick han dessutom veta att han var avstängd från sitt jobb.
– När jag kom dit hälsade folk. ”Hur är det? Det var länge sedan?” De var glada att se mig, det kändes skönt.
– Men efter förhandlingen med facket sa chefen att jag skulle gå därifrån. Självklart blev man sårad och besviken. Jag har inte gjort något fel på jobbet, och jag har alltid ställt upp.
Industrifacket har ogiltigförklarat uppsägningen och begär att Arbetsdomstolen i ett förhandsbeslut ska häva avstängningen.
I första hand hävdar förbundet att uppsägningen skett i strid med den så kallade tvåmånadersregeln. Enligt den kan arbetsgivaren inte hänvisa till händelser som ligger mer än två månader tillbaka i tiden. Att det tog ett år mellan tingsrättens dom och uppsägningen, är alltså oacceptabelt, enligt förbundet.
– Kommer domstolen fram till att man inte har följt tvåmånadersregeln, går domstolen inte vidare med fallet, förklarar Robert Utterström, jurist på LO-TCO Rättsskydd.
Anses regeln av någon anledning inte gälla, yrkar Industrifacket i andra hand att brotten inte är skäl nog att säga upp. De har inte någon anknytning till arbetsplatsen och har begåtts utanför arbetstid.
– Har man avtjänat ett straff ska man inte behöva fortsätta straffas hela livet, säger Robert Utterström.
Mario säger att han saknar sitt jobb. För att inte bli isolerad har han engagerat sig i föreningen Kris (kriminellas revansch i samhället).
– Jag är där så gott som varje dag. Vi åker bland annat ut och föreläser på skolor och företag. Det är ett bra sätt att komma tillbaka. Jag tänker sköta mina bitar nu.
Industrifacket kräver att företaget ska betala mannen 190 000 kronor i allmänt skadestånd.
Dagens Arbete har talat med den ansvarige chefen på företaget. Han har avböjt att kommentera stämningen.
Not: Mario är ett fingerat namn.
Fakta:
Är ett brott som begåtts av en anställd saklig grund för att hon/han sägs upp?
Har brottet anknytning till arbetsplatsen har arbetsgivaren en långtgående rätt att säga upp.
Begås brottet på fritiden påverkar flera olika faktorer Arbetsdomstolens (AD:s) bedömning. Brottets karaktär och tiden den anställde beräknas vara borta från arbetsplatsen vägs samman. Anser AD att brottet är tillräckligt grovt kan uppsägningen bedömas vara riktig.
Den anställdes yrke och position i företaget har också betydelse. En polis som begår ett brott kan till exempel antas påverka allmänhetens förtroende för poliskåren, något som AD kan väga in i bedömningen. En fabriksarbetare utan förtroendeställning i företaget, anses inte kunna skada arbetsplatsens förtroende på samma sätt.