Skogsentreprenören får nej från Migrationsverket efter polisutredning: ”Flera brister”
Utreds för människoexploatering Nekas ta in ny utländsk arbetskraft
Ja och nej till mbl-ändring
Publicerad 2005-11-09, 12:00 Uppdaterad 2015-02-09, 11:33
Metalls utredare Göran Nilsson håller med arbetslivsminister Hans Karlsson. Att lagstifta om att ge facket insyn i oorganiserade arbetares villkor och löner behövs inte längre.
När det inte blev några övergångsregler (för gästarbetare från de nya medlemsländerna) i och med EU:s utvidgning, tillsattes en utredning med uppgift att ge förslag på hur lagen kunde ändras. Facket borde få ökad insyn i oorganiserade arbetares rättigheter och löner, ansåg regeringen. På så sätt skulle facket få ett verktyg att bevaka att kollektivavtalen följs och lättare kunna förhindra dumpning av löner och villkor.
Nu är förslagen överlämnade. Men varken utredningens ordförande eller arbetslivsministern tycker längre att ändringarna behövs. De rekommendationer till medlemsförbunden som LO, Svensk Näringsliv och PTK kommit överens om, räcker.
Göran Nilsson på Metalls utredningsenhet håller med.
– Avtalen ger de fackliga organisationerna möjlighet till information och de anställda ges möjlighet att bli informerade. Har man det i avtal äger parterna frågan och kan göra förändringar om det behövs.
Enligt rekommendationen ska facket ha en skälig misstanke om att något inte står rätt till för att få ut uppgifter om oorganiserade arbetare. Den tröskeln till information finns i lagförslaget också. Anledningen är enligt utredarna, att Sverige ska leva upp till det integritetsskydd som alla har rätt till enligt Europakonventionen.
Christer Erlandsson, riksdagsledamot (s) och metallare, går mot strömmen. Han tycker att rätten till informationen ska vara lagstadgad och dessutom lämnas ut utan förbehåll.
– Vi skulle behöva en informationsskyldighet som regleras i lag. Handlar det om jobb under kortare tid hinner vi inte kontrollera och sätta in sanktioner. Informationen måste finnas från början.
Integritetsskyddet ser han som ett svepskäl. De oorganiserade arbetarna vinner inte på att deras löner och villkor inte är öppna för insyn.
– Arbetsgivarna kan gömma sig bakom kravet på integritetsskydd. Men det är ju inte den som har dålig lön som ska skämmas, utan arbetsgivaren som betalat ut den dåliga lönen.
