Skogsentreprenören får nej från Migrationsverket efter polisutredning: ”Flera brister”
Utreds för människoexploatering Nekas ta in ny utländsk arbetskraft
Friåret fullträff för arbetslösa
Publicerad 2006-02-07, 12:00 Uppdaterad 2015-02-09, 11:32
Friår är bra för hälsan. Både vikarierna och de lediga mår bättre av friåret, visar en rapport från Arbetslivsinstitutet.
Professor Bo Melin på Arbetslivsinstitutet har undersökt reformens hälsoeffekter. Friårslediga får bättre kostvanor, mer motion, ökat välbefinnande och en bättre relationer till nära och kära.
Vikarierna mår bättre av samma skäl, särskilt om de varit arbetslösa en tid innan de fick vikariatet. De som varit arbetslösa under mycket lång tid visar förvånansvärt nog inte samma effekt, varför kan Bo Melin inte förklara.
Människor med åkommor som mag- och muskelvärk känner sig friskare i båda grupperna, även om skillnaden är större bland de lediga.
Tydligt är också att friåret leder till en positiv förändring av arbetssituationen för de friårslediga, säger Bo Melin. ”Förändringsår” är ett mer passande namn än friår, tycker han.
– Folk får möjlighet att förändra sin situation. Efter friåret är det 14 procent som har bytt arbetsplats.
Nära en fjärdedel har dessutom på eget initiativ förändrat sina arbetsuppgifter när de kommit tillbaka.
Undersökningen har genomförts genom enkäter som besvarats av över 2 500 friårslediga och vikarier. Åtta procent av de undersökta jobbar inom industrin. De allra flesta som utnyttjat friåret är kvinnor med jobb i offentlig sektor.
Friårsreformens effekter på arbetsmarknaden är inte lika positiva, enligt en tidigare utvärdering som Ifau, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, gjorde 2005.
