Industriarbetarnas tidning

”Våra lägstlöner har sackat efter”

6 februari, 2007

Skrivet av

Fattigare låglönearbetare, försämrad a-kassa och konkurrens från utländsk arbetskraft. Därför är det viktigt att satsa på att höja avtalens lägstlöner just nu, enligt IF Metall.

Lägstlönerna i Sverige är höga jämfört med andra länder. Men enligt Veli-Pekka Säikkälä, chef för IF Metalls förhandlingsavdelning, har svenska lägstlöner sackat efter i förhållande till genomsnittslönerna under de senaste tjugofem åren.

Kravet till arbetsgivarna i årets avtalsrörelse är att lägstlönerna ska höjas med 1 400 kronor. Med en sådan höjning skulle till exempel de lägst betalda tvätteriarbetarna tjäna strax under 16 000.

Förutom att lägstlönerna sackat efter, är de viktiga för facket att höja eftersom den försämrade a-kassan kan pressa lönerna neråt.

– Ett annat hot är att Sverige är ett av de få EU-länder som inte satt upp några spärrar mot utländsk arbetskraft, säger Veli-Pekka Säikkälä.

De lägsta lönerna ska vara till för arbetare som saknar erfarenhet och utbildning. Dessa ska sedan snabbt stiga i lön. Men om utländska kvalificerade arbetare som tillfälligt jobbar i Sverige, automatiskt placeras in på avtalets lägsta lön och stannar där, innebär det en hårt ökad lönepress.

Enligt Per Skedinger på Institutet för näringslivsforskning, kan samhället förlora på att lägstlönerna höjs. Höjda lägstlöner ger högre arbetslöshet, säger han.

– Det drabbar marginalgrupper (grupper som anses ha svårt att få jobb, exempelvis ungdomar och invandrade, red.kommentar).

Albin Kainelainen, ekonom på LO, tycker inte att bilden är lika svartvit. Många andra faktorer påverkar sysselsättningen bland grupper som står långt från arbetsmarknaden.

– Vi har nog bland de högsta minimilönerna i Europas industriländer, men vi har inte lägst sysselsättning i de marginaliserade grupperna, säger han.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?