”Gör det lönsamt att investera i Sverige”

Skattelättnader för dem som investerar långsiktigt i företagen. Det är alternativet till förmögenhetsskatten, säger IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven i en intervju inför S-kongressen.

På onsdag inleds socialdemokraternas kongress i Stockholm. En av de viktigaste S-kongresserna på länge. Partiet befinner sig i opposition och går för första gången till val tillsammans med andra partier.

Stefan Löfven sitter i den verkliga S-toppen, i partiets verkställande utskott. Inför kongressen ger han sin syn på partiet, samarbetspartierna, a-kassan, kärnkraften och jobbskatteavdraget.

IF Metall försöker få fler av sina medlemmar aktiva i politiken. Är det för få aktiva industriarbetare inom socialdemokratin?
– Ja absolut. På den här kongressen har vi visserligen 41 ombud, vilket motsvarar drygt 11 procent och det måste jag säga är rätt hyggligt. Men överlag måste det finnas fler industriarbetare i politiken. Risken är annars att våra frågor hamnar i skymundan.

Hur märks det i socialdemokraternas politik att partiet har alltför få industriarbetare?
– Nu tycker jag att de industripolitiska frågorna tas upp på ett bra sätt i partiets riktlinjer och program. Det är inte så enkelt att bara för att vi får fler industriarbetare i partiet så blir det mer utrymme för industrifrågorna. Jag vill absolut inte ställa några sektorer mot varandra, alla behövs. Men det vore ödesdigert om industrins betydelse förringades.

Nu finns industriperspektivet med i riktlinjer och program som du säger. Innebär det att du är nöjd?
– Nej, jag tycker att industrifrågorna kunde lyftas fram ännu mer och bli ännu tydligare. Men jag tycker ändå frågorna kommer fram bra i synen på exempelvis branschprogram, riskkapitalets roll, exportsatsningar och så vidare. Men det gäller att hålla i frågorna också. Därför måste vi vara många som tycker industrifrågorna är viktiga.

Vad vill du ska komma ut av kongressen?
– Fyra saker. För det första: att vi slår fast att jobben är grunden för vår välfärd och att politiken har en roll att spela. Vi ska ha en tydlig politik för näringslivets utveckling.

– För det andra: vi måste orka prioritera. Vi ska ha tydliga idéer hur klyftorna ska minskas samtidigt som vi måste orka prioritera i vilken ordning vi ska satsa.

Vad vill du prioritera?
– Förutom jobbfrågorna: a-kassan och sjukförsäkringen.

Vi återkommer till a-kassan. Du nämnde fyra saker som du ville att kongressen skulle ställa sig bakom. Vilka är de två återstående?
– Höjd kvalité i välfärden. Exempelvis att personalen i vården måste få mer tid för patienterna. Det fjärde området rör globaliseringen. De demokratiska krafterna har en viktig roll att spela i det ökade utbytet mellan länderna och på så vis bli en motkraft till kapitalet.

Först förlorar partiet ett val som handlar om jobben. Sedan tappar partiet sympatier i en djup ekonomisk kris. Vad drar du för slutsatser av det?
– Vad vi sett under det senaste året är första delen av en djup ekonomisk kris som i de flesta europeiska länder gynnat sittande regeringar. Men nu kommer människor ut i arbetslöshet och dessutom slängs tiotusentals ut från sjukförsäkringen. Krisen förvärras och den politik som förs förmår inte svara mot krisens verkningar. Då kommer fler att säga: det är fel politik som förs.

– Nu omformulerar partiet sin politik och går dessutom in i en ny konstellation. Och då tar det tid innan bitarna är på plats. Det tar tid att jobba igenom en gemensam politik och då kanske många upplever det som om partiet är tyst.

– Det märkliga är att det är bara Mona Sahlin och inte Fredrik Reinfeldt som ständigt avkrävs svar på vad man vill göra nästa mandatperiod.

Vad tycker du innerst inne om samarbetet med Miljöpartiet och Vänsterpartiet? Bara som något nödvändigt ont?
– Vill man regera då måste man ha majoritet i parlamentet. Då måste man också knyta ihop ett samarbete mellan partier som tillsammans kan utgöra en majoritet. Att låta allt vara som det är och låta den här regeringen fortsätta fyra år till vore direkt farligt för IF Metalls medlemmar.

– Därför är det viktigt att politiken utformas så att våra förtroendevalda och medlemmar känner igen sig och tycker att det här är en bra politik. Då går det inte att komma dragandes med vad som helst.

Du låter lite bekymrad. ”Dragandes med vad som helst”?
– Ja, jag är inte speciellt road av att Miljöpartiet prioriterar ner förbättringar i arbetslöshetsförsäkringen. Det är absolut inte bra och det måste redas ut. Energin är en annan sådan fråga. När det gäller Vänsterpartiet har de en tendens att lägga väldigt många förslag som sammantaget blir väldigt dyra. Även de måste orka prioritera.

Kan de här partierna tillföra något?
– Ja, jag tycker ju att Miljöpartiet är duktigt på de gröna frågorna. Men de är svagare i arbetslivsfrågorna.

Som a-kassan?
– Till exempel.

Miljöpartiet vill ha en allmän och obligatorisk arbetslöshets- och sjukförsäkring, bland annat för att nå den halva miljon som står utanför a-kassa. Hur vill du få in den här halva miljonen?
– Det måste bli billigare att vara med i a-kassan. Avgifterna måste ner. Dessutom ska avgiften vara solidarisk så att den som jobbar i en bransch med hög arbetslöshet inte tvingas betala mer. Arbetslösheten beror inte på de arbetslösa.

– Sedan är det viktigt att höja taket. Målet är att 80 procent av de arbetslösa verkligen ska få 80 procent i a-kassa.

Hur snabbt ska vi komma upp till det målet?
– Under nästa mandatperiod. Vi får ta det stegvis men det är viktigt att börja direkt. Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen är viktig inte bara för den som förlorat sitt jobb. Den är också oerhört viktig för den som har jobb. Lägre ersättning pressar ner lönerna. På så vis fungerar a-kassan som ett löneskydd.

Varför är det viktigt att a-kassan förblir i facklig regi?
– Framför allt ur arbetsmarknadspolitisk synpunkt. Samspelet mellan a-kassan och den fackliga organisationen är viktig. Facket känner till villkoren på arbetsmarknaden och vet vad som gäller. Det ger bättre förutsättningar för ordning och reda.

Att förbättra a-kassan kostar väl en del. Hur ska det betalas?
– Vi säger nej till det fjärde steget av jobbskatteavdraget. Vi vill också göra om fastighetsskatten så att de rika betalar mer än vad de gör i dag.

Vill du återinföra förmögenhetsskatten?
– Jag tycker det är viktigt att de som har det allra bäst också ska bidra med mest till det allmänna. Inte minst med tanke på att regeringens politik skapar ökat rättvisetryck. Men samtidigt måste vi se risken med att återinförande av förmögenhetsskatten kan leda till pengar ut ur landet, då blir det kontra produktivt. En förmögenhetsskatt kanske kan kompletteras med ett system där de som investerar pengar i Sverige och ligger kvar i en verksamhet i säg fem år, skulle kunna gynnas.

IF Metall brukar säga att lönebildningen ska stödja sysselsättningen. Gäller samma sak för skattesystemet?
– Javisst.

Du har ofta talat om behovet av ökade investeringar i Sverige, att investeringsnivån varit för låg. Har vi ett beskattningssystem som gynnar investeringar och i slutändan sysselsättningen?
– Ja det har vi. Men det är inte tillräckligt bra. Det måste exempelvis bli mer lönsamt än i dag att knyta pengarna till investeringar. Därför skulle man kunna tänka sig någon form av skattelättnader för den som satsar mer långsiktigt.

Om vi går över till regeringen, har den gjort något bra?
– Då måste jag fundera en stund… jag är verkligen störd över deras nonchalans gentemot industrin. Jag begriper det inte. Där har de inte gjort något rätt. Det enda som har varit bra är väl egentligen forskningspropositionen. Sedan får vi se hur politiken utformas, men vad jag hittills hört så är industrin nöjd.

Hur tror du IF Metallarna uppfattar jobbskatteavdraget?
– En del säger sig vara nöjda över att ha fått mer pengar. Andra inser att de fått betala för jobbskatteavdraget.

Hur då?
– Genom att växla bort ett trygghetssystem. Det är dyrare a-kassa, sämre arbetslöshetsersättning, slopad avdragsrätt på fackavgiften. Dessutom en dyrare trafikförsäkring. Tittar man på nettot så blir det inte så mycket kvar.

Vad jag förstått är avdraget värt 1 250 kr för en metallare med en genomsnittlig lön på 22 000 kronor. Det motsvarar en sexprocentig löneökning, eller hur?
– Men de pengarna har ju betalats genom försämrade trygghetssystem. Och är det något som industriarbetarna behöver är det väl fungerande trygghetssystem. Det förstår alla som är arbetslösa.

Men 8 av 10 medlemmar är inte arbetslösa. De tjänar väl i alla fall på jobbskatteavdraget?
– Man kan tro att man fått mer pengar att röra sig med. Men du måste också titta på vad du har betalat. En försämrad arbetslöshetsförsäkring är dessutom någonting som missgynnar den som har jobb. Sämre ersättning hotar att pressa ned lönerna. Därför har alla löntagare intresse av en väl fungerande och rättvis arbetslöshetsförsäkring.

När det gäller ekonomisk politik brukar ju socialdemokrater luta sig mer mot Keynes än mot nyliberaler som Friedman. En av hörnpelarna hos Keynes är ju att staten i en kris ser till att hålla efterfrågan uppe för att hålla tillbaka arbetslösheten. Är det okej för staten att låna för att hålla efterfrågan uppe?
– Ja, om man lånar till investeringar som utvecklar ekonomin. Det kan vara satsningar i infrastruktur som vägar och järnvägar, rustande av skolor och sjukhus. Det kan också vara satsningar i utbildning. Samtidigt gäller det att hålla sig under statens utgiftstak, annars hotar räntehöjningar.

Är det okej att låna till att sänka skatten och ge folk mer i plånboken så att efterfrågan ökar?
– Nej, jag tror mer på andra åtgärder. Som att sänka momsen i så fall. Om man sänker skatten ska man se till att sänkningen går till dem som tjänar minst. Men att som regeringen gjort nu är helt förkastligt. De lånar för att sänka skatten till dem som tjänar mest. Det är djupt orättvist.

Men då är det fördelningen du kritiserar. Inte att man lånar till skattesänkningar?
– Man ska ha klart för sig att skattesänkningar leder till minskade inkomster för staten. Det är ingen smart politik. Om man ska låna måste man använda pengarna offensivt som att investera i sånt som förbättrar transporterna. Eller i utbildningssystemet i syfte att höja utbildningsnivån.

Vi går över till energifrågan. En av president Obamas första åtgärder var att anslå 150 miljarder dollar på tio år till utvecklandet av förnyelsebara energikällor. Satsningen ska ge 5 miljoner nya jobb. Skulle du vilja att S stod för en liknande inriktning?
– Ja, vi måste ha mer av förnyelsebar energi. Men vi kan inte förvänta oss att vindkraften ska fixa allt. Vi behöver en bra mix av energikällor. Och skapa möjligheter för alternativen. Samtidigt måste vi dra fördel av den vattenkraft och kärnkraft som vi redan har investerat i. Jag tror inte att vi kan växla bort den energin till förmån för alternativa energikällor.

Hur vill du då göra med kärnkraften?
– Säg att kärnkraftverken har en livslängd på 60 år. De 60 åren löper ut runt 2030. Det innebär att vi måste bestämma oss senast 2015 vad vi ska göra. Man kan inte komma några år före 2030 och bestämma sig, det håller inte.

2015 ska vi alltså säga ja till fortsatt kärnkraft?
– Jag tror inte att lyckas ersätta den med något annat. Om vi tar bort kärnkraften 2030 då måste vi se till att vi kan ersätta de drygt 70 terrawatt-timmar el som försvinner med något annat. Och det tror jag är orealistiskt.

Energimyndigheten räknar med ett stort överskott av el framöver. Så stort att vi 2030 kan exportera 25 terrawatt-timmar el – mer än tredjedel av känkraftselen. Skulle vi inte kunna påbörja avvecklingen då och satsa mer på förnyelsebart?
– Energimyndigheten baserar sina beräkningar på bibehållen kärnkraft. Samtidigt ska vi veta att elbehovet kommer att öka. Alla vill ha elbilar, till exempel. Till det behöves mer el.

IF Metall säger att både lönebildning och skattesystem ska utformas så att det minimerar arbetslösheten. Gäller det energipolitiken också?
– Självklart.

Vad tror du ger mest jobb och mest teknisk utveckling: fortsatt kärnkraft eller en satsning på alternativen?
– Båda kräver teknisk utveckling och bägge ger jobb. Kärnkraften hade säkert gett mer jobb om vi inte haft det besynnerliga förbudet att forska i kärnkraft. Båda förnyelsebara energikällor och kärnkraft är viktiga för energiförsörjningen. Det går inte att ställa dem mot varandra.

Texten korrigerad 26 oktober.

Harald Gatu