Ny lag efter Laval-domen begränsar konflikträtt

Facket får konflikta om det mesta – men inte allt.
– Ett litet avsteg från den svenska modellen, konstaterar arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin när han i dag presenterade en ny lag till följd av Laval.

EG-domstolens dom i Lavalmålet väckte många frågor och mycket oro. Kan den svenska modellen leva vidare? Måste ett system med minimilöner införas? Kommer fackförbunden ha rätt att vidta konfliktåtgärder?

På torsdagen presenterade regeringen sina förslag på åtgärder. Första april ska en ny lag träda i kraft. Den reglerar villkoren för människor som är i Sverige tillfälligt och jobbar för ett utländskt företag. Upprinnelsen är Byggnads omtalade blockad av ett skolbygge i Vaxholm 2004.

Efter EG-domstolens dom fick arbetsrättsexperten Claes Stråth i uppdrag att utreda vad fackförbunden egentligen har rätt till i form av konfliktåtgärder. Lagen bygger på hans utredning. Regeringen gör några få ändringar i Laval-utredningen: Alla utstationerade kommer att behandlas på samma vis, oavsett om man kommer från ett EU-land eller inte. Utländska arbetsgivare måste följa bestämmelserna i arbetstidslagstiftningen om förbud mot nattarbete och skyldigheten att ge pauser. Och Arbetsdomstolen ska fortfarande ha behörighet att lösa tvister.

Sven Otto Littorin säger så här till Dagens Arbete:

– Det kommer fortfarande att vara möjligt att vidta konfliktåtgärder för att tränga undan ett utländskt kollektivavtal med ett svenskt, men vi måste begränsa det till villkor som finns i den hårda kärnan, alltså såna saker som gäller lön, arbetstid, diskriminering, arbetsmiljö med mera.

Vad kommer inte facket kunna konflikta om?
– Kompletterande försäkringar och såna saker. De ingår inte i den hårda kärnan.

Om någon skadar sig i arbetet i Sverige, vad händer då?
– Det handlar om ett par tusen personer som är här och jobbar. De flesta har svenska kollektivavtal och berörs inte. De andra är bundna av utländska kollektivavtal där det oftast finns olycksfallsförsäkringar och liknande.

När kan det uppstå problem?
– Hur definierar man den hårda kärnan? Vad ingår i den? Det är inte helt klart. Det får testas i Arbetsdomstolen och eventuellt så småningom i EG-domstolen.

Du förväntar dig alltså en hel del fall i AD?
– Jag tror inte att det blir en kraftfull ökning, men jag utgår ifrån att parterna kommer att testa lagstiftningen i domstol i något eller några fall.

Men lagstiftade minimilöner blir det inte?
– Nej. Vi behåller parternas ansvar. Däremot kan man inte tränga undan ett utländskt kollektivavtal om det uppfyller den hårda kärnan. De svenska branschavtalen blir normerande, men man kan inte kräva mer än den grundläggande nivån. Det är egentligen olyckligt. På det sättet får vi en liten politisk inblandning som vi önskat att vi hade kunnat avstå ifrån.

Vad i den svenska modellen går förlorat?
– Mot bakgrund av EG-domstolens dom så är det inte tillåtet att vidta konfliktåtgärder om allt. Det är bara den hårda kärnan som är okej att konflikta om. Det är ett avsteg från den svenska modellen. Traditionellt sett så har vi ju kunnat konflikta om allt.

ELINOR TORP