Hög beredskap hos medlarna

Facken kallar till avtalsråd och förbundsmöten. Avtalsadrenalinet pumpar igång. Vad gör då medlarna, de som ska ta över om det går snett? Bjuder in till pressträff. Sedan tänker de hålla mun och ligga lågt.

Medlingsinstitutet. Smaka på ordet. Kanske är myndigheten den svenska modellens signum.

Medlingsinstitutet från år 2000 tillhör de färskare myndigheterna. Och definitivt en av de minsta. Nio anställda verkar inte vara mycket för världen. Ändå slår de nog sina större syskon i betydelse.

Uppgiften är att medla i arbetstvister. De ska också se till att Sverige har en väl fungerande lönebildning. Inte bara det. De ansvarar också för den officiella svenska lönestatistiken.

Samtidigt som fack och arbetsgivare samlar sina styrkor på skilda håller Medlingsinstitutet seminarium för journalister. Och den givna frågan var förstås. Har ni medlare så det räcker?

Särskilt som frukten av ett lyckat medlingsarbete bör vara ökad reallön och högre sysselsättning. Jo, det står så i institutets arbetsbeskrivning.

Frågan är alltså befogad. Inte minst mot bakgrund av att 500 av sammanlagt 600 rikstäckande kollektivavtal faller under Medlingsinstitutets ansvarsområde.

Men den församlade journalistkåren fick lugnande besked.

– Vi har medlare så vi reder oss. Ett 40-tal, för närvarande. Det är glädjande många som vill ta på sig ett uppdrag, konstaterar Kurt Eriksson, Medlingsinstitutet, MI.

Vem blir då medlare? Oftast är det pensionerade förhandlare från facket och arbetsgivarsidan. Inte sällan är de jurister som tidigare mötts som motsatta parter och då skapat respekt för visad förmåga och kunskap.

Det förekommer att en viss medlare är favorit hos bägge parter.

– Vi är i en förtroendebransch, summerar Claes Stråth, som leder verksamheten i rollen som generaldirektör.

– Det gäller att inledningsvis skapa förtroende i en medlingssituation.

När det är moget för resonemang lägger medlaren ett första bud, en hemställan, till parterna. Då rensar man bordet, plockar bort ett antal frågor och förbereder för det slutliga förslaget.

Första förslaget förankras alltid på arbetsgivarsidan. Då slipper medlaren backa och kan istället tänja det förslag arbetsgivaren är beredd att gå med på. Allt i syftet att nå punkten där även arbetstagarna är beredda att säga ja.

Medling är en process med mycket psykologi. Exempelvis att ena parten ofta har lättare att fördra en medlare som ursprungligen kommer från motparten.

”En medlare går in i tystnaden”, som Lars-Gunnar Ahlbåge en gång uttryckte det, säger medlarnas chef Claes Stråth och citerar den legendariska Ahlbåge som hade ett förflutet som vice vd för arbetsgivarna.

Men så går det inte till i våra grannländer. Där pratar medlarna vitt och brett i media, konstaterar Claes Stråth.

KJELL JOHANSSON