Industriarbetarnas tidning

Hög beredskap hos medlarna

19 november, 2009

Skrivet av KJELL JOHANSSON

Facken kallar till avtalsråd och förbundsmöten. Avtalsadrenalinet pumpar igång. Vad gör då medlarna, de som ska ta över om det går snett? Bjuder in till pressträff. Sedan tänker de hålla mun och ligga lågt.

Medlingsinstitutet. Smaka på ordet. Kanske är myndigheten den svenska modellens signum.

Medlingsinstitutet från år 2000 tillhör de färskare myndigheterna. Och definitivt en av de minsta. Nio anställda verkar inte vara mycket för världen. Ändå slår de nog sina större syskon i betydelse.

Uppgiften är att medla i arbetstvister. De ska också se till att Sverige har en väl fungerande lönebildning. Inte bara det. De ansvarar också för den officiella svenska lönestatistiken.

Samtidigt som fack och arbetsgivare samlar sina styrkor på skilda håller Medlingsinstitutet seminarium för journalister. Och den givna frågan var förstås. Har ni medlare så det räcker?

Särskilt som frukten av ett lyckat medlingsarbete bör vara ökad reallön och högre sysselsättning. Jo, det står så i institutets arbetsbeskrivning.

Frågan är alltså befogad. Inte minst mot bakgrund av att 500 av sammanlagt 600 rikstäckande kollektivavtal faller under Medlingsinstitutets ansvarsområde.

Men den församlade journalistkåren fick lugnande besked.

– Vi har medlare så vi reder oss. Ett 40-tal, för närvarande. Det är glädjande många som vill ta på sig ett uppdrag, konstaterar Kurt Eriksson, Medlingsinstitutet, MI.

Vem blir då medlare? Oftast är det pensionerade förhandlare från facket och arbetsgivarsidan. Inte sällan är de jurister som tidigare mötts som motsatta parter och då skapat respekt för visad förmåga och kunskap.

Det förekommer att en viss medlare är favorit hos bägge parter.

– Vi är i en förtroendebransch, summerar Claes Stråth, som leder verksamheten i rollen som generaldirektör.

– Det gäller att inledningsvis skapa förtroende i en medlingssituation.

När det är moget för resonemang lägger medlaren ett första bud, en hemställan, till parterna. Då rensar man bordet, plockar bort ett antal frågor och förbereder för det slutliga förslaget.

Första förslaget förankras alltid på arbetsgivarsidan. Då slipper medlaren backa och kan istället tänja det förslag arbetsgivaren är beredd att gå med på. Allt i syftet att nå punkten där även arbetstagarna är beredda att säga ja.

Medling är en process med mycket psykologi. Exempelvis att ena parten ofta har lättare att fördra en medlare som ursprungligen kommer från motparten.

”En medlare går in i tystnaden”, som Lars-Gunnar Ahlbåge en gång uttryckte det, säger medlarnas chef Claes Stråth och citerar den legendariska Ahlbåge som hade ett förflutet som vice vd för arbetsgivarna.

Men så går det inte till i våra grannländer. Där pratar medlarna vitt och brett i media, konstaterar Claes Stråth.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?