Industriarbetarnas tidning

Tobias Billström: ”Ersättningen får inte bli för generös”

3 september, 2010

Skrivet av

Räkna med olika höga a-kasseavgifter med en fortsatt alliansregering. Det slår Migrations- och arbetsmarknadsminister Tobias Billström fast i en intervju med Dagens Arbete.

Tobias Billström fick ta över arbetsmarknadsfrågorna i regeringen när Sven Otto Littorin avgick i somras.

Därmed ansvarar han för utformningen av a-kassan som nu en halv miljon står utanför. Regeringens skärpta medlemsvillkor och höjda avgifter för vissa ledde till massflykt från a-kassan.

Tobias Billström öppnar för justering av avgifterna. Men principen om olika avgift beroende på var man jobbar är viktig för regeringens arbetslinje, säger han.

En högre avgift om du arbetar i en bransch med hög arbetslöshet gör a-kassan mer försäkringsmässig, enligt migrationsministern

Vad är det viktigaste ni har åstadkommit med a-kassan under de senaste fyra åren?

– Det allra viktigaste är att den numera har blivit mer försäkringsmässig. Ambitionen har varit att man ska vikta två komponenter mot varandra: man ska ha en balans mellan det som man betalar in och det som man får ut när man blir arbetslös. A-kassan ska vara mer försäkringsmässig än vad den varit tidigare.

En metallarbetares avgift är 338 procent högre idag.

– Jag skulle vilja utvärdera effekterna av den här reformen. Nu har jag talat om ambitionerna från regeringens sida, men effekterna vill vi nu utvärdera. Det arbetet är ännu inte igångsatt och det finns många faktorer som talar i den ena och den andra riktningen.

Vad finns det för rättvisa i att en skogsarbetare betalar 420 kronor i månaden medan en läkare betalar 90 kronor?

– Det är svårt för mig att här och nu exakt uttala mig om de här frågorna. Jag tycker att det är viktigt att man först prioriterar ordningen i de offentliga finanserna, välfärdens kärna och att man förstärker arbetslinjen. Innan vi gjort de bedömningarna är det för tidigt att prata om förändringar i a-kassan.

En tanke med den högre egenavgiften var ju att de skulle dämpa lönekraven. Men nu har Anders Kjellberg, sociolog i Lund, underkänt detta i en ny studie av två avtalsrörelser. Det finns inget samband, anser han.

– Det är många faktorer som avgör resultaten i avtalsförhandlingar. Förhandlare tar många hänsyn, till många omständigheter. Det är för tidigt att helt utvärdera effekterna av den här reformen.

Två avtalsrörelser har studerats.

– Ja, men det är fortfarande för tidigt av att utvärdera effekterna av reformen. I Kjellbergs analys kan man inte särskilja betydelsen av de olika faktorernas utfall. Det viktiga för mig och för regeringen är att den svenska modellen fungerar väl och att avtalsrörelserna gett löneökningar som är förenliga med samhällsekonomisk balans och ökad sysselsättning. Det har varit avgörande.

Nu betalar industriarbetare runt 400 kronor i månaden till a-kassan på grund av att det råder hög arbetslöshet i de branscherna. Men är arbetslösheten deras eget fel som de ska straffas för med hög avgift?

– Du faller tillbaka på Kjellbergs analys även i detta avseende, men som jag sa: det är för tidigt att dra de här långtgående slutsatserna.

Men tanken med er a-kassepolitik är ju att om man jobbar i en bransch med hög arbetslöshet så ska man också betala mer. Det är ju därför en läkare betalar 90 och en medlem i IF Metall 390 kronor. Beror dagens höga arbetslöshet bland metallarbetare på alltför höga lönekrav eller på den finanskris som har varit?

– Det är ju många faktorer som avgör resultaten i avtalsförhandlingarna. Avtalen förhandlas fram av förhandlare som har många omständigheter att ta hänsyn till.

Då måste man väl titta på utvecklingen av lönekostnaderna i Sverige jämfört med resten av Europa: har Sverige lidit av någon explosion av lönekostnader de senaste tio-femton åren?

– Nej, men däremot har vi gått igenom den största krisen på år och dag.

Var det metallarbetarnas fel eller beror arbetslösheten på finanskrisen?

– Vi har gått igenom den största krisen på år och dag… om du nu talar om upphovet till arbetslösheten. Nu ser vi hur arbetsmarknaden utvecklas bättre. 113 000 fler i arbete i juni 2010 jämfört med juni 2006. Detta om något visar att den grundläggande strukturen i svensk ekonomi fungerar. Förstärkningen av arbetslinjen i arbetslöshetsförsäkringen har del i detta.

I Sverige har människor ställt upp på omställningar. Vi har en lång tradition av strukturomvandling. Branscher har slagits ut och det har kommit nya branscher med nya jobb efter hand. En hörnsten har varit en bra a-kassa som underlättat omställningen. Vad tror du händer med acceptansen när knappt var tionde IF Metallmedlem kommer upp i 80 procents ersättning?

– Jag tycker den svenska modellen fungerar väldigt väl. Avtalsrörelsen föll ut väl, ett tecken på att den svenska modellen fungerar väl. Löneökningarna är förenliga med samhällsekonomisk balans.

Men om skyddsnätet försämras, hur ska då folk ställa upp på den här omställningen?

– Det är fråga om man tycker att skyddsnätet är sämre eller inte. Jag anser inte att det blivit sämre.

I dag är det bara 13 procent av de arbetslösa som får 80 procent i a-kassa. För två år sedan var det 37 procent. Det är väl en försämring?

– Det där har att göra med förändringar av arbetsmarknaden i stort. Samordning är också en fråga i de här sammanhangen, tycker jag. Vi har inte för avsikt att slopa den här avgiftsdifferentieringen som du är inne på. Den är den del av regeringens långsiktiga politik för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och få fler människor i arbete.

Men att färre får 80 procent i ersättning, är inte det en försämring?

– Nej, jag tycker det ligger i linje med den politik vi har fört. Givet de ambitioner vi har på det här området. Man måste också ställa det i relation till de förändringar som skett på svensk arbetsmarknad. Och i relation till den stora kris vi sett.

Ser du ingen risk att arbetslösa lockas ta oskyddade svartjobb ju sämre a-kasseersättningen blir?

– Det är ju så att vi kan tänka oss och överväga lägre avgifter men vi måste först och främst prioritera de offentliga finanserna, välfärdens kärna och förstärka arbetslinjen. Så det kan dröja. Men vi utesluter inte förändringar av a-kassan.

Lägre avgifter men de som jobbar i branscher med risk för högre arbetslöshet ska betala mer.

–Ja.

En industriarbetare ska betala mer än en läkare.

– Vi ser inga skäl att ändra avgiftsdifferentieringen. Men vi ser tecken på måttliga löneökningar och dessutom ett nytt kollektivavtal som bygger på att lönebildningen fungerar bättre. Så det är inte så svart som man kan tro.

Under regeringens två första år tappade a-kassan en halv miljon medlemmar. Vad har ni för ansvar för det?

– Vi hade ju gärna sett ett obligatorium.

Vad löser det?

– Jo men det löser ju problemen.

Samtidigt skärper ni inträdesvillkoren. Det blev ju svårare att ansluta sig till a-kassan. Vore det inte bättre att mildra inträdesvillkoren i så fall?

– Vi ser gärna ett obligatorium på den här punkten, men nu ska vi utreda. Och vi har sagt att obligatoriet inte får ske till priset av drastiska avgiftshöjningar.

Men du måste svara på frågan: hur får ni in fler in i a-kassan med att skärpa inträdesvillkoren?

– Den moderata uppfattningen är att man bör satsa på ett obligatorium. Det kommer en utredning som ska leverera svar. Men inte till priset av drastiska avgiftshöjningar. Vi får ta det steg för steg och se vad den här utredningen kommer fram till.

Men vad tycker du om de skärpta inträdesvillkoren?

– Det är väldigt angeläget att vi satsar på en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Men det här något som utreds och det är viktigt att utredningen blir färdig innan vi lämnar.

Du vill inte svara på frågan om inträdesvillkoren?

– Har man tillsatt en utredning är det rimligt och talat om att man ska göra en översyn på det här området, då måste man också låta den här utredningen leverera ett svar. Jag kan inte sitta här och gissa vad den här utredningen kommer fram till.

Ser du något samband mellan nivån på arbetslösheten och nivån på ersättningen från a-kassan.

– Det är en fråga som måste ställas i relation till avtalsförhandlingarna. Vilka typer av avtal tar man fram. Den Kjellbergska analysen talade ju om att samordningen mellan fackförbund och arbetsgivare inte ledde till som regeringen hade tänkt sig. De verkade inte ta hänsyn till a-kasseavgifterna när de samordnade sig.

Vad jag undrar är: ju generösare ersättningsnivåerna är desto högre blir arbetslösheten? Får man mer i a-kassa blir man mindre sugen att jobba då?

– Det är en fråga som måste lyftas in i perspektiv av arbetslinjen.

Men vad tror du?

– Det kan inte uteslutas att det finns den typ av samband. Det är viktigt att vi har en typ av balans i de här sammanhangen. Så att man å ena sidan får en ersättning som bidrar till omställning. Men det här måste vägas av så att ersättningen inte är så generös att man väljer att inte gå vidare och ta ett nytt arbete.

Hur ska man då förklara att på 1980-talet då vi hade den mest generösa a-kassan också den lägsta arbetslösheten?

– Well, det kan också ha att göra med både konjunkturläget och hur strukturen på den svenska arbetsmarknaden såg ut. Med kompetenskraven. Det finns ju en mängd faktorer som förändrats sedan 1980-talet.

Då kan alltså efterfrågan i ekonomin kan påverka arbetslösheten?

– Det finns en mängd faktorer som påverkar. Det går inte att peka ut en enskild åtgärd. Det enda vi kan vara helt säkra på är att när vi har får den typen av kriser som nu då är det väldigt många faktorer som ställs på ända.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?