Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Illustration: ROBERT HILMERSSON

”Skattesystemet är en ödesfråga”

Skattefusket förtjänar mer debatt. Att skattesystemet fungerar är en ödesfråga för kommande generation, säger Lars Korsell, chef på Brå.
Vi får fler och fler äldre som ska försörjas av de unga.

Att 133 miljarder om året i skatt försvinner varje år förtjänar mer debatt, säger Lars Korsell, chef för Brottsförebyggande rådet.

– Särskilt med tanke på den framtid vi går in i. Det talas väldigt mycket om hur jobbavdraget förändrat folks ekonomi, och det kostade nära hälften så mycket. Att komma åt skattefusket skulle ju också vara ett sätt att öka skatteintäkterna.

Anpassningen till en flexiblare arbetsmarknad, till exempel att det blivit mycket lättare att få F-skattsedel, är också en utmaning för skattesystemet. Forskning som Dagens Arbete tagit del av visar att ökat egenföretagande också ökar skattefusket.

Det diskuteras inte i samband med framtidens arbetsmarknad. Borde vi höra mer om det från politikerhåll?
– Javisst, det är stora ödesfrågor. Befolkningspyramiden borde leda till att vi behöver ha så många som möjligt i arbete i framtiden. Samtidigt gäller det att få in skattepengarna när allt färre ska försörja allt fler.

Upprördheten över bidragsfusket är både stort och överdrivet hos allmänheten. Hela två av tre tror att bidragsfusket är ”mycket eller ganska omfattande”, enligt en undersökning av Delegationen mot felaktiga utbetalningar, FUT. Att Skattefusk inte anses vara lika allvarligt tror Lars Korsell att det finns en enkel förklaring till.

– Det är ett större steg att bidragsfuska. Det pengar man ska betala skatt på ser man ju komma in, man har dem i handen eller på sitt konto. Det blir inte lika tydligt för dig att du gör fel, eftersom du har pengarna själv. Bidragsfusk uppfattas som fusk med ”andras” pengar medan skattefusk mer betraktas som i grunden ”egna” pengar.

När skattefusket väl hamnar i fokus är det frisörer, städare, hantverkare och restaurangägare som undersöks. Rutavdraget och personalliggare har införts som åtgärder för att skydda branscherna mot osund konkurrens.

Storföretagen får mindre uppmärksamhet. Fusket kallas saker som ”ränteupplägg” och ”momskaruseller”. Det handlar om olagligt trixande och allt för aggressiv skatteplanering. För några år sedan skapade flera stora företag ett upplägg som gjorde att de kunde befria sig själva från bolagsskatt. Det fick knappt debattörerna att höja på ögonbrynen säger en tjänsteman på skatteverket. Det finns heller inga stora utredningar om storbolagens fusk.

– De här uppläggen är komplicerade och svåra att förstå, säger Lars Korsell.

– Jag tror att det lättare skapas en reaktion på det som är synligt och begripligt. Även politiker och debattörer går till frisörer, och har hantverkare hemma. Det finns någon sorts upprördhet över det synliga och vardagliga.

– Det hör också till saken att inom de branscher som granskats finns företag som är ganska små och sårbara. De har ingen makt och de har inte mycket att sätta emot. De kan inte hota med att flytta utomlands.

Det var den tidigare socialdemokratiska regeringen som drog i gång jakten på bidragsfuskare.

Korsell och två av hans kollegor författade för två år sedan en teori kring den breda politiska omsvängningen i synen på bidragstagarna. Innan debatten om sjukfusket drog igång i början av 2000-talet var de ”kelgrisar” som på kort tid förvandlades till ”styvbarn”.

När den debatten eskalerade hade både Socialdemokraterna och de borgerliga partierna mycket att vinna på att skärpa kontrollen. Den ena sidan för att kunna upprätthålla och försvara de trygghetssystem som fanns, de andra för att kunna genomföra reformer som förändrade dem.

En tänkbar förklaring till att skattefusket har kommit i politikens bakvatten kan vara trenden hos partierna att profilera sig som företagarvänliga, säger Lars Korsell. Vänsterblocket och högerblocket hade många gemensamma budskap inför valet.

– Båda ville ha jobbavdrag, båda ville värna småföretagen. De tjänade på att vara återhållsamma med att prata om skattefusket, annars fanns det risk för att budskapet blev otydligt.

Läs mer:


at@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Skyddsombuden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3
Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.