Industriarbetarnas tidning

”Skattesystemet är en ödesfråga”

10 november, 2010

Skrivet av

Skattefusket förtjänar mer debatt. Att skattesystemet fungerar är en ödesfråga för kommande generation, säger Lars Korsell, chef på Brå.
Vi får fler och fler äldre som ska försörjas av de unga.

Att 133 miljarder om året i skatt försvinner varje år förtjänar mer debatt, säger Lars Korsell, chef för Brottsförebyggande rådet.

– Särskilt med tanke på den framtid vi går in i. Det talas väldigt mycket om hur jobbavdraget förändrat folks ekonomi, och det kostade nära hälften så mycket. Att komma åt skattefusket skulle ju också vara ett sätt att öka skatteintäkterna.

Anpassningen till en flexiblare arbetsmarknad, till exempel att det blivit mycket lättare att få F-skattsedel, är också en utmaning för skattesystemet. Forskning som Dagens Arbete tagit del av visar att ökat egenföretagande också ökar skattefusket.

Det diskuteras inte i samband med framtidens arbetsmarknad. Borde vi höra mer om det från politikerhåll?
– Javisst, det är stora ödesfrågor. Befolkningspyramiden borde leda till att vi behöver ha så många som möjligt i arbete i framtiden. Samtidigt gäller det att få in skattepengarna när allt färre ska försörja allt fler.

Upprördheten över bidragsfusket är både stort och överdrivet hos allmänheten. Hela två av tre tror att bidragsfusket är ”mycket eller ganska omfattande”, enligt en undersökning av Delegationen mot felaktiga utbetalningar, FUT. Att Skattefusk inte anses vara lika allvarligt tror Lars Korsell att det finns en enkel förklaring till.

– Det är ett större steg att bidragsfuska. Det pengar man ska betala skatt på ser man ju komma in, man har dem i handen eller på sitt konto. Det blir inte lika tydligt för dig att du gör fel, eftersom du har pengarna själv. Bidragsfusk uppfattas som fusk med ”andras” pengar medan skattefusk mer betraktas som i grunden ”egna” pengar.

När skattefusket väl hamnar i fokus är det frisörer, städare, hantverkare och restaurangägare som undersöks. Rutavdraget och personalliggare har införts som åtgärder för att skydda branscherna mot osund konkurrens.

Storföretagen får mindre uppmärksamhet. Fusket kallas saker som ”ränteupplägg” och ”momskaruseller”. Det handlar om olagligt trixande och allt för aggressiv skatteplanering. För några år sedan skapade flera stora företag ett upplägg som gjorde att de kunde befria sig själva från bolagsskatt. Det fick knappt debattörerna att höja på ögonbrynen säger en tjänsteman på skatteverket. Det finns heller inga stora utredningar om storbolagens fusk.

– De här uppläggen är komplicerade och svåra att förstå, säger Lars Korsell.

– Jag tror att det lättare skapas en reaktion på det som är synligt och begripligt. Även politiker och debattörer går till frisörer, och har hantverkare hemma. Det finns någon sorts upprördhet över det synliga och vardagliga.

– Det hör också till saken att inom de branscher som granskats finns företag som är ganska små och sårbara. De har ingen makt och de har inte mycket att sätta emot. De kan inte hota med att flytta utomlands.

Det var den tidigare socialdemokratiska regeringen som drog i gång jakten på bidragsfuskare.

Korsell och två av hans kollegor författade för två år sedan en teori kring den breda politiska omsvängningen i synen på bidragstagarna. Innan debatten om sjukfusket drog igång i början av 2000-talet var de ”kelgrisar” som på kort tid förvandlades till ”styvbarn”.

När den debatten eskalerade hade både Socialdemokraterna och de borgerliga partierna mycket att vinna på att skärpa kontrollen. Den ena sidan för att kunna upprätthålla och försvara de trygghetssystem som fanns, de andra för att kunna genomföra reformer som förändrade dem.

En tänkbar förklaring till att skattefusket har kommit i politikens bakvatten kan vara trenden hos partierna att profilera sig som företagarvänliga, säger Lars Korsell. Vänsterblocket och högerblocket hade många gemensamma budskap inför valet.

– Båda ville ha jobbavdrag, båda ville värna småföretagen. De tjänade på att vara återhållsamma med att prata om skattefusket, annars fanns det risk för att budskapet blev otydligt.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Slutbud lämnat i kväll

Slutbud lämnat i kväll

Facken och arbetsgivarna inom industrin har på lördagskvällen fått ett slutbud att ta ställning till. Ett besked väntas tidigast söndag morgon.

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.