Har jag rätt till en mikro?
Läsaren jobbar i skogen och vill kunna värma sin lunch Experten svarar
Världen – från kris till kris
Publicerad 2011-10-06, 12:00 Uppdaterad 2015-02-09, 11:19
Kriser återkommer med jämna mellanrum. Här är några tillbakablickar.
• Börskraschen 1929: Under 20-talet stiger produktiviteten i USA:s industri med 43 procent, medan arbetarlönerna står stilla. Höga vinster gör de rika rikare. En del av pengarna hamnar på börsen. Många köper aktier, många lånar till aktier. Efter två års kraftigt stigande aktiekurser kraschar börsen 1929. Depressionen är här.
• President Roosevelt inför regleringar för att minska risken för nya finansiella katastrofer. Den viktigaste är The Glass-Steagall Act från 1933 som tvingar fram vattentäta skott mellan vanliga banker och risktagande investment-banker. Syftet är att skydda vanliga banker från onödigt risktagande.
• För att skapa ekonomisk stabilitet efter andra världskriget inrättas ett system med dollarn knuten till guldet och dollarn som internationell reservvaluta. Länderna som ingår i Bretton Woods-systemet får i princip inte ändra värdet på sin valuta. Därför innehöll svenska skolböcker länge uppgiften att en dollar är värd 5:25 kronor.
• USA krigar i Vietnam på 1960-talet. Det finns två sätt att bekosta kriget: Antingen genom att höja skatterna eller trycka mer pengar. Skattehöjningar är politiskt omöjliga. Det blir sedelpressen i stället. Med mera pengar i omlopp ökar inflationen, priserna stiger. Dollarn börjar gunga, inflationen biter sig fast i hela världsekonomin.
• 1971 slutar det som kallats ”det gyllene kvartsseklet”. President Nixon meddelar 1971 att dollarn lämnar Bretton Woods-systemet som nu rasar samman. En orolig tid tar vid. Köpare och säljare på valutamarknaden sätter nu priset på länders valuta. Att handla med valuta blir en allt viktigare finansiell verksamhet.
• Politikerna börjar avveckla regler som sattes upp efter 30-talets depression. I USA tar avregleringarna fart med Reagan som president 1981. Storbritannien går samma väg under Thatcher. Den svällande finanssektorn ses som en motor i samhällsekonomin. Affärsbanker tillåts till exempel åter fungera som investmentbanker och ta stora risker.
• 1987 föll världens börser dramatiskt för första gången sedan depressionen. Men det hindrar inte finansekonomins framfart. Från 1980 till 2005 stiger vinsterna i den amerikanska finanssektorn med 800 procent, mot 250 i resten av ekonomin. Nya typer av värdepapper med allt större risker tillåts.
• Efter att IT-bubblan sprack år 2000 och terrorattacken året därpå stimuleras USA:s ekonomi med låga räntor. Det blir ännu billigare att låna. Kina, Japan och oljeländerna lånar ut pengar till USA som sänker skatterna och startar två dyrbara krig. Utgifterna ökar, inkomsterna minskar och USA fortsätter att låna.
• Bostadsbubblan i USA blir hela världens finanskris. Först steg huspriserna med 15 procent per år och många trodde sig kunna göra en bra affär med ett husköp tack vare riskfyllda lån med rörlig ränta. 2007 stiger räntorna, många kan inte betala sin lån. Huspriserna rasar. Husägarnas skulder hade av banker sålts vidare som värdepapper till andra banker världen över.
• I september 2008 går proppen ur världsekonomin. Amerikanska banken Lehman Brothers går omkull. USA:s regering vägrar rädda. Tvärstopp i hela världsekonomin. Ingen vet vem som sitter med värdelösa värdepapper. Banker vågar inte låna ut till varandra. I Sverige försvinner 70 000 industrijobb på grund av finanskrisen.
• För att rädda bankväsendet går regeringar in och tar över skulderna. Annars hade världen kastats in i en djup depression. Staten fick ta över notan från finanskrisen. Många länders ekonomi var redan i dåligt skick med höga skulder. Nu väntar hårda besparingar, låg tillväxt, stigande arbetslöshet och social oro, som i Grekland.
