Under tre år betalade Arbetsförmedlingen ut nästan en miljard kronor för mycket till arbetsgivare med lönebidragsanställda. Nu kan Dagens Arbete avslöja att felet pågått i minst 12 år. Först nu ändras reglerna.

I våras visade Dagens Arbetes granskning att Arbetsförmedlingen åren 2009-2011 betalat ut nästan en miljard kronor för mycket i försäkringsstöd till arbetsgivare som tar emot lönebidrag.

Nu visar det sig att felaktiga utbetalningar gjorts åtminstone sedan år 2000.

Arbetsförmedlingen har räknat med att arbetsgivarnas kostnad för försäkringar är 9 procent av den anställdes bruttolön. En procentsats som är högre än de verkliga kostnaderna.

Hur länge har schablonen legat på 9 procent?

– Vi tror att den legat still sedan år 2000, möjligen längre, säger Henrietta Stein, chef för avdelningen rehabilitering till arbete på Arbetsförmedlingen.

Både Svenskt Näringslivs och LO:s expert har varit frågande till hur myndigheten kommit fram till de 9 procenten.

Har den tidigare schablonen på 9 procent varit för hög?

– Om vi hade tyckt att 9 procent låg rätt så hade vi inte sänkt till 6.8 procent. Nu lägger vi oss på en procentsats som ligger närmare arbetarkollektivet, säger Henrietta Stein.

Dagens Arbete har tagit del av Arbetsförmedlingens beslut där det framgår att myndigheten beslutat att sänka schablonen till 6,8 procent av den anställdes bruttolön. Beslutet togs före sommaren och träder i kraft 1 september.

Hur mycket pengar rör det sig om som ni betalt ut för mycket genom åren?

– Det kan vi inte bedöma. Det är en komplex fråga, där många olika faktorer påverkar kostnaden, säger Henrietta Stein.

Dagens Arbetes uträkning för de tre senaste åren visade på felaktigheter på nästan en miljard kronor. En uträkning som Arbetsförmedlingen inte har motsatt sig. Att felet pågått sedan år 2000 talar för att de totala felaktiga utbetalningarna i själva verket är mycket högre.

När Arbetsförmedlingens ekonomichef Karin Leth intervjuades i våras svarade hon att myndigheten då måste ta tag i frågan.

Nu säger Henrietta Stein att Arbetsförmedlingen började diskutera en sänkning av schablonen redan sommaren 2011. Men det finns ingen skriftlig dokumentation som verifierar det.

– Nej, det finns ingen sådan dokumentation, säger hon.

Varför kände inte er ekonomichef till att ni jobbade med frågan?

– Det har diskuterats på min avdelning. Vi visste inte var vi skulle landa i frågan.