Pappersarbetaren Thomas, 44, har skrivit över 600 dansbandslåtar
Femskiftet på fabriken avgörande ”Gäller att ha drivet hela tiden”
Publicerad 2012-11-05, 10:45 Uppdaterad 2020-08-12, 13:19
Twisted sister
We’re not gonna take it
Aretha Franklin Chain of Fools
Ratata Glad att det är över
Morrissey Sing your life
Eurythmics Thorn in my side
Lars Winnerbäck Det är visst nån som är tillbaka
Amy Winehouse/Quincy Jones
It’s my party
Stefan Sundström Hög kan bli låg
John Prine Sweet revenge
Chumbawamba Tubthumping
Ozzy Osborne Bark at the moon
Sara Löfgren Starkare
Alanis Morisette You ougta know
Nina Simone I put a spell on you
Peter Harryson
Rudolf med röda mulen
At first I was afraid, I was petrified… Det händer något när Gloria Gaynor sjunger de orden. Go on now, go, walk out the door. Hon reser sig, kastar ut honom.
Yes! I will survive. Behöver inte karln, är bra som jag är. I’ve got all my life to live.
De är en lång rad, kvinnorna som står upp mot svekfulla män, sjunger sig till kraften att gå vidare, rakryggade, klarsynta. Från Donna Summer och Barbra Streisand, som tycker att Enough is Enough, via Lill-Babs, besluten att Leva livet, till Christina Aguilera, som sveket gör till en Fighter.
Revansch. Finns det någon bättre uppgift för musiken? Man behöver inte kasta ut en älskare för att stärkas av budskapet, det räcker med att ha en dålig dag.
När män tar revansch i musiken låter det ofta lite annorlunda. Det är lätt att få känslan av att medan kvinnor riktar sin ilska mot män, riktar män sin ilska mot allt som trycker ner. Thorsten Flinck sjunger Jag reser mig igen, Ulf Lundell blir Aldrig nånsin din clown, och Moneybrother ryter till mot dem som inte tror på honom:
Och jag kan höra alla snackare
Så mycket snyggare än jag och mycket starkare
Men du ska lyssna lilla stackare
Och när vi kommer åt ditt håll då ska du akta dig
Ibland vore det skönt om kvinnor kunde vara lite mindre upptagna av sina kärleksrelationer, och i stället ge sig på omgivningen de med. Som Säkert!, som på Sanningsdan går rakryggad ner på stan för att ta hämnd på alla som gjort henne ont.
Håll min jacka, Martin, när jag börjar slå.
Men vänta lite. Slå? Tänker smarta, eftertänksamma Annika Norlin använda våld?
Nej, det är förstås skillnad på konst och verklighet.
Och det finns en annan skillnad – den mellan revansch och hämnd. Inte alltid lätt att se, men viktig. Kanske kan man säga så här: Hämnd är när du gör illa någon som gjort dig illa. Revansch är när du blir nedtryckt och reser dig. Hämnd får den andra att må dåligt, revansch får dig själv att må bra. Och det är ju det sistnämnda man vill åt.
Det är då det är så bra med musik. För det kan vara underbart att höra någon ta gruvlig hämnd i en låt. Lyssna bara på Nancy Sinatra:
These boots are made for walking
And that’s just what they’ll do
One of these days these boots
Are gonna walk all over you.
Ingen får ett enda blåmärke. Men kanske får du ändå snudda vid den där sköna känslan av revansch.