Vice riksbankschefen: ”Riksbankens ränta kostar 65 000 jobb”

VARSELVÅGENRiksbanken har sedan sommaren 2010 skickat ut 65 000 personer i arbetslöshet – alldeles i onödan. Det säger vice Riksbankschefen Lars EO Svensson som säger att en lägre ränta skulle hejda jobbflytten utomlands.

Arbetslösheten är onödigt hög på grund av Riksbanken, säger vice riksbankschefen Lars EO Svensson.

I dag medverkade han vid ett LO-seminarium om räntan och jobben.

Vice riksbankschefen är mycket kritisk till att Riksbanken sätter en så hög ränta.

Svensson står i opposition till majoriteten i Riksbankens direktion, den samling på sex personer som bestämmer räntan.

Tillsammans med en annan ledamot, Karolina Ekholm, har han de senaste åren reserverat sig mot majoritetens beslut om räntenivån. Just för att den höga räntan spär på arbetslösheten.

På 1990-talet fick vi en självständig Riksbank i Sverige.

Uppdraget från politikerna var att se till att värdet på den svenska kronan skulle vara stabilt. Prisökningarna, inflationen, fick inte skena iväg som på 1970- och 80-talet – en utveckling som slutade med den stora kraschen i början på 1990-talet.

Prisökningarna, inflationen, ska vara i genomsnitt 2 procent.

Räntan ska fungera som en gaspedal för ekonomin. Och det är Riksbankens ledning – direktionen – som sitter vid ratten.

I goda tider ska man sakta in på farten och höja räntan. Annars finns det risk för hög inflation, snabba prisökningar som gröper ur värdet på våra pengar.

I dåliga tider – i lågkonjunkturer – ska Riksbanken gasa genom att sänka räntan.

Sänkt ränta innebär att det blir billigare att låna. Billigare för företag att låna till att köpa in nya maskiner eller bygga ut. Billigare för privatpersoner att låna till bostadsköp.

Sänkt ränta sätter snurr på ekonomin.

I dag befinner vi oss i en lågkonjunktur där många förlorar jobbet.

Snart går över 400 000 utan arbete. Det innebär att 8 procent av arbetskraften inom kort kommer att vara arbetslösa, en mycket hög nivå.

Läge för Riksbanken att trycka på gasen genom att sänka räntan. Det skulle spara jobb och mildra arbetslösheten, enligt Lars EO Svensson.

Det finns ingen inflation att bekämpa idag. Den är 0 procent. Därför skulle man utan problem kunna gasa genom att sänka räntan.

Den 0-procentiga inflationen kostar, säger Lars EO Svensson. Priset kan mätas i antal förlorade jobb.

Så här resonerar han: Om Riksbanken inte hade börjat höja räntan igen sommaren 2010 då hade vi haft 1 procents högre inflation idag. Det motsvarar 1,3 procents lägre arbetslöshet. Och det är lika mycket som 65 000 jobb.

– 65 000 jobb, det är vad den strama penningpolitiken kostat sedan sommaren 2010, säger Lars EO Svensson.

I dag skulle en sänkt ränta också sänka värdet på kronan. Hög ränta innebär att kronan blir dyr och därmed blir svenska exportvaror dyra utomlands. det missgynnar jobben i industrin i Sverige.

– Det var en välsignelse för hela ekonomin att kronan var så svag under krisen 2008 och 2009, säger Svenssson.

Dagens dyra krona är ytterligare ett skäl för att sänka räntan, menar han.

– Några företag skulle överleva och en del multinationella företag skulle inte flytta jobben härifrån till andra länder.

Riksbankens majoritet försvarar den högre räntan med att hushållen har för stora skulder. Om räntan sänks kommer hushållen att låna ännu mer till att köpa bostäder – och därmed bygga upp en skuldberg som på sikt kan hota stabiliteten i ekonomin.

Det här resonemanget underkänner Lars EO Svensson. Räntan är ett trubbigt verktyg om man vill komma tillrätta med hushållens skulder. Räntan har en mycket liten effekt, det visar till och med Riksbankens egen utredning, enligt Svensson.

Ett räkneexempel: Utredningen visar att om Riksbankens styrränta ligger 1 procent för högt så sjunker bostadspriserna och hushållens skulder med 2 procent. Men samtidigt faller tillväxten i ekonomin och hushållens inkomster med 1 procent. Dessutom blir arbetslösheten 0,5 procent högre. Vilket motsvarar 25 000 jobb.

Alltså: enligt Riksbankens egna uträkningar kostar det 25 000 jobb att minska hushållens skulder med 1 procent.

Därför är räntan ett trubbigt vapen mot att hushållen drar på sig för stora skulder i förhållande till sina inkomster, enligt Svensson.

– Man vinner ingenting som motsvarar kostnaderna. Man får bara lägre inflation och högre arbetslöshet.

Nu vill Lars EO Svensson sänka Riksbankens styrränta så att inflationen verkligen når upp till 2-procentsmålet. Det skulle betyda fler jobb och lägre arbetslöshet.

Att Riksbanken missar 2-procentsmålet är inget nytt. Det har man gjort hela tiden sedan 1997.

Sedan dess har Riksbanken genom styrräntan tryckt ner inflationen till att hamna på ett genomsnitt på 1,4 procent..

Om Riksbanken hade prickat in målet på 2 procent hade i genomsnitt 38 000 personer per år sluppit arbetslöshet, enligt Svensson. Riksbanken fullgör inte sitt uppdrag från Riksdagen, anser han.

– Vårt mandat går ut på att hålla prisstabilitet och högsta hållbara sysselsättning. Vi ska stabilisera inflationen runt inflationsmålet och arbetslösheten runt en långsiktigt hållbar nivå. Där har vi inte lyckats.

Harald Gatu