Branschen vill kicka ut de ryska ägarna från Kubal: ”Det är bråttom”

Först portades vd:n för Kubal från branschorganisationens styrelse. Nu säger Svenskt Aluminium öppet att de vill att smältverket i Sundsvall får nya ägare.

– Det behövs av beredskapsskäl, säger generalsekreteraren Lars-Inge Arwidson.

En tidig morgon i slutet av mars. Mats Andersson, vd för Kubikenborg Aluminium, befann sig i Vetlanda i Småland – långt ifrån verket i Sundsvall. Han hade rest dit för att delta i ett styrelsemöte med branschorganisationen Svenskt Aluminium. Då slog polisen till. Han och en annan person i ledande befattning fick veta att de misstänktes för grovt sanktionsbrott.

Andersson och hans chefskollega är fortfarande skäligen misstänkta och utredningen pågår, även om de inte längre är frihetsberövade. Men Andersson var inte välkommen tillbaka till styrelsebordet i Svenskt Aluminium. Kort efter gripandet beslutade att frysa Kubalchefens styrelseuppdrag och företagets deltagande i diverse projekt. – Det är helt i linje med våra stadgar och egentligen ganska odramatiskt, säger Lars-Inge Arwidson, generalsekreterare för Svenskt Aluminium.

Den exakta bakgrunden till brottsmisstankarna mot Kubal-vd:n är än så länge okänd. Men enligt Skatteverket har bolaget fört ut närmare en miljard kronor i vinstutdelning till sina ryska ägare under 2023 och 2024. Samma myndighet gör också gällande att oligarken Oleg Deripaska fortfarande utövar kontroll över bolaget, något som skulle göra att Kubal omfattas av USA:s och EU:s sanktioner mot Ryssland. 

Läs också

Chefer på Kubal anhållna för grovt sanktionbrott

✓Polisens nationella insatsstyrka slog till i Sundsvall ✓”Misstankar om brottslighet”

Svenskt Aluminium har tidigare uttalat sig med försiktighet vad gäller ägandefrågan. Men efter den senaste utvecklingen är organisationen helt öppen med att man gärna ser att Kubal får andra – icke-ryska – ägare. 

– Vår hållning har från allra första början varit att se till att Kubal blir kvar som ett svenskt smältverk. Det behövs inte minst av beredskapsskäl, säger generalsekreteraren Lars-Inge Arwidson. 

Han fortsätter: 

– Vi ser ju till våra övriga medlemmars framtid och försörjning av råvaran. Och det är därför vi anser det så viktigt att det finns ett smältverk kvar i Sverige som inte är ryskt. 

Frågan om svenskt ägande har fått ny aktualitet i ljuset av det globala läget. I Hormuzsundet väntar just nu två miljoner ton aluminium på att få åka vidare, något som enligt Lars-Inge Arwidson kommer att märkas i Sverige om kriget inte får ett snart slut. 

– På kort sikt så kommer vi inte att påverkas så mycket. Men om det här håller i sig och vi börjar få problem med leveranser av råvaran. Ja, då är det ju inte bara vår industri som drabbas, utan då drabbas ju företagen downstream. Alltså Volvo, Scania, IKEA, Thule. Alla som använder aluminium, alla fönstertillverkare och så vidare. 

Effekten i närtid är att priset på aluminium har rusat. Till sommaren tror bedömare att priset kan överstiga 4 000 dollar per ton. 

– Jag har varit i branschen i över fyrtio år, och jag har aldrig sett något liknande, säger Lars-Inge Arwidson. 

Läs också

Staten kan frysa Kubals skattekonto: ”Då blir det konkurs”

✓Uppgifter: Finns koppling till rysk oligark ✓Över 450 jobb på spel i Sundsvall ✓Vd:n: ”Tar frågorna på största allvar”

Misstankarna om sanktionsbrott har satt den svenska regeringen under press att agera mot Kubal. Bland annat har Centerpartiets ekonomipolitiska talesperson Martin Ådahl riktat hård kritik mot näringsminister Ebba Busch (KD) och krävt att bolaget försätts under statlig tvångsförvaltning – som en del av det ryska krigsskadeståndet till Ukraina. 

– Nästan en miljard i blodspengar har gått rakt från Sundsvall in i den ryska krigsekonomin, säger han till Dagens industri med hänvisning till vinstutdelningarna under 2023 och 2024: 

– Det är en skandal att de inte gjort något åt det här de senaste åren. 

Ebba Busch har hittills inte bemött kritiken från Ådahl, men i höstas uttalade sig bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i frågan om tvångsförvaltning. 

– Det finns många nackdelar med att staten går in och tar över en verksamhet, sa han till Sundsvalls tidning i oktober. 

Lars-Inge Arwidson säger att också han och Svenskt Aluminium har informerat tjänstemän på regeringskansliet om situationens allvar. Nyligen avslöjade han i Sundsvalls tidning att det under 2023 pågick förhandlingar med en spekulant till aluminiumsmältverket. 

– Det pågick förhandlingar 2023, då det var nära att det klev in nya ägare. Men det rann ut i sanden, säger han. 

Vad hände? 

– Vad jag förstår så var det ryssarna som backade undan. Om det var för att de inte fick tillräckligt betalt eller något annat, det vet jag faktiskt inte, säger Lars-Inge Arwidson. 

Hur akut tycker du att ägarfrågan är? 

– Inte akut. Men bråttom. Om säkerhetsläget förändras har vi behov av ett smältverk i Sverige. 

Robin Folkö