Industriarbetarnas tidning

Många frågetecken inför avtalsupploppet

5 mars, 2013

Skrivet av

DA ANALYSHar vi landat, eller…? Lågkonjunkturen planar ut, men de besvärliga tiderna är långtifrån över. Osäkerheten stökar till det när avtalsförhandlingarna går in på finalrundan.

Antingen tittar man bakåt eller framåt.

Arbetsgivarna tittar gärna bakåt mot ett mediokert 2012 som utlöste en varselvåg som riskerar att spola bort tusentals jobb från industrin.

Ännu vet vi inte hur många som i slutändan verkligen förlorar jobbet efter höstmånadernas dystra varselstatistik. 

Häromdagen kom en sammanställning från Teknikföretagen som visade att industrins volym minskade med 8,5 procent i fjol. En rejäl inbromsning med andra ord.

2012 var ett riktigt skitår.

Facken, å sin sida, tittar hellre framåt. Häromdagen kom rapporten Ekonomiska bedömningar från Facken inom industrin.

Skriften är egentligen en uppdatering av den rapport som lämnades i november,  fjolårets dystraste varselmånad.

En uppdatering var på sin plats om man vill gå in i avtalsrörelsens sista månad med större självförtroende än vad en massiv varselvåg kan ge.

Redan på den första sidan lyser signalord som var helt frånvarande i novemberversionen: ”ljusglimtar”, ”förbättrad framtidstro”, ”långsam återhämtning”.

Vi har landat, är fackets uppfattning. Nu väntar en långsam återhämtning och nästa år förväntas Kina och USA dra världsekonomin vidare ur det träsk som den globala finanskraschen 2008 lämnade efter sig.

Däri ligger också osäkerheten. Att det var just en finanskrasch – som i ett slag trasade sönder något så skört som förtroendet – bäddar för att uppgången blir både segdragen och skakig.

Den som läst den amerikanske nationalekonomen Kenneth Rogoffs bok ”Annorlunda nu – åtta sekel av finansiell dårskap” ser en förfärande regelbundenhet i historien: finanskrascher tar längre tid att läka än andra krascher. Just därför att den skadar förtroendet och för att skulderna vältras över på andra som tvingas betala notan, skattebetalarna.

När både privat och offentlig sektor samtidigt försöker spara bort ett skuldberg väntar bara magra år. Där är Europa i dag, Sveriges viktigaste exportmarknad. 

Världsekonomin knäar efter finanskrisen och det påverkar jobben och lönerna i ett litet och exportberoende land som Sverige. 

När ekonomerna i Industrins ekonomiska råd i fjol försökte spå in i den närmaste framtiden listade de fyra riskzoner som särskilt avgörande för våra jobb och löner. 

  • Eurozonen: när Europeiska centralbanken i fjol signalerade obegränsade stödköp i de darriga storekonomierna Italien och Spanien var det som om eurokrisen dämpades något. Men just de länderna är i högsta grad osäkra kort. Politiskt kaos hotar efter det italienska valet och korruptionsskanadaler förlamar den spanska regeringen samtidigt som massarbetslöshet eldar på den sociala oron.
  • USA: oenigheterna om budgeten kvarstår och riskerar att om inte stoppa så dämpa återhämtningen.
  • Kina: farhågor fanns om ”hårdlandning” med betydligt lägre tillväxt. Det blev snarare en mjuklandning för den kinesiska ekonomin ångar på i en takt som gör att de snart har passerat USA som världens största ekonomi.
  • Råvarupriserna: i fjol befarades stigande råvarupriser till följd av en utbredd politisk oro. Men det viktigaste av alla råvarupriser, råoljan, ligger fortsatt kvar på undegär samma nivå som det gjort de senaste 2–3 åren, runt 90 dollar fatet. 
  • Summa summarum: ovisst och knackigt, men något bättre än väntat.

    Många tecken tyder på att vi landat på mark som är någorlunda mer stabil än för ett halvår sedan. Företag nyanställer, investeringar aviseras och varselsiffrorna är betydligt lägre nu än i fjol.

    I januari varslades ungefär hälften så många från industrin som för ett år sedan. Inom verkstadsindustrin varslades 741 personer nu i januari mot mellan 1 000 och 3 400 per månad i höstas.

    Landat eller inte landat? Svag uppgång eller oviss väntan på uppgången? Många frågor, osäkra svar. Så hur komma överens om ett löneutrymme i denna skakiga tid?

    Lönefrågan blir de opartiska ordförandenas sak att knäcka.

    Sedan i fredags har de opartiska ordförandena tagit över förhandlingarna inom industrin. Vanligtvis brukar det dröja någon vecka innan den första skissen kommer. En lös skiss, en struktur som handlar om avtalsperiodens längd och tidpunkter för eventuella lönehöjningar.

    Nästa steg blir att hälla i siffror. Det är då det hettar till.

    Arbetsgivarna har krävt treårsavtal och lyssnar man på IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekkas Säikkälä tycks ett längre avtal vara möjligt om delpensionen får en lösning.

    Teknikarbetsgivarnas bud lyder på 4,5 procent under dessa tre år och det är knappast en djärv gissning att de vill ha ett baktungt avtal som möjligt. Så lite som möjligt i början, desto mer längre fram i tiden. Och med möjlighet att säga upp det sista avtalsåret.

    Dessutom vill de helst av allt ha ett avtal som man lokalt kan göra avsteg ifrån.

    Arbetsgivarna motiverar en lång avtalsperiod med att industrin efter en ”brant nedgång” står ”inför en lång tidsperiod med mycket svag efterfrågan”.

    Så tecknade de bilden veckan före jul. Därefter har de inte offentliggjort någon ny prognos. I väntan på nästa konjunkturbarometer från teknikföretagen kan vi läsa den färska sammanställningen om fjolårets produktionsfall.

    Sannolikt ser inte arbetsgivarna samma ljusglimtar som industrifacken. Om de ens skymtat landningsbanan.

    När opo ska försöka fylla ett första avtalsår med pengar kan det vara intressant att titta söderut mot Tyskland. Där befinner sig de anställda inom stålindustrin mitt i sin avtalsrörelse. Där har facket krävt 5 procent på ett år.

    Utgången är i högsta grad osäker. Tysklands ekonomi backar något, tyngd av eurokrisen och är det någon bransch som har det kämpigt i dagens investeringssvaga Europa är det just stålindsutrin.

    Utfallet i tyska avtalsrörelser brukar vanligtvis bli ungefär två tredjedelar av fackets utgångskravet. Det skulle i så fall ge de tyska stålarbetarna uppåt en 3 procents höjning av avtalslönerna i år.

    Om nu det skulle betyda något för Sverige och diskussionen om det materiella innehållet i industrins första avtalsår.

    Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

    Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

    Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

    Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

    ”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

    ”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

    På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

    Att förhandla löneförhöjningar under coronan

    Att förhandla löneförhöjningar under coronan

    Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

    Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

    Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

    Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

    Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

    Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

    Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

    Arbetarna räddar Sverige ur krisen

    Arbetarna räddar Sverige ur krisen

    Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

    Tuff väg till ett rättvist avtal

    Tuff väg till ett rättvist avtal

    Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

    Industrin svarar på första avtalsskissen

    De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

    Arbetsmiljöveckan

    Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

    Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

    21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

    ”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

    ”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

    I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
    Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

    Han har gått 75 fackliga utbildningar

    Han har gått 75 fackliga utbildningar

    Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

    Dagarna då livet förändrades

    Dagarna då livet förändrades

    ”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

    Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

    Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

    Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

    Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

    Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

    Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

    Sätter stopp för smittan

    Sätter stopp för smittan

    Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?