Historisk facklig framgång i USA:s sydstater – kan påverka svenska Teslastrejken

PERSPEKTIV För första gången någonsin har det amerikanska bilfacket lyckats organisera arbetarna vid en bilfabrik i amerikanska södern. Efter Volkswagen väntar nu Mercedes – och snart Tesla.

I över 40 år har det amerikanska bilarbetarförbundet UAW, United Auto Workers, förgäves försökt organisera de anställda vid bilfabrikerna i de amerikanska sydstaterna.

Nu har genombrottet kommit. Med bred marginal har arbetarna vid Volkswagens fabrik i Chattanooga i delstaten Tennessee röstat för att låta sig representeras av bilarbetarförbundet.

Det här var tredje gången gillt för UAW. Vid två tidigare omröstningar har nej-sägarna vunnit med ytterst knapp marginal. De omröstningarna har präglats av starka anti-fackliga påtryckningar från delstatspolitikerna.

Nu var marginalen odiskutabel, till fackets fördel. 2 628 röstade ja till UAW medan 985 arbetare röstade nej. 

Förändring – efter år av antifacklig politik

Omröstningen har skakat om den amerikanska arbetsmarknaden. Att fackföreningsrörelsen till slut lyckats få ett genombrott i sydstaterna är historiskt.

Det var just i södern som de japanska företagen satte upp sina fabriker på 1980-talet när de på allvar började utmana sina amerikanska konkurrenter. De tre stora amerikanska bilföretagen höll till uppe i norr. Där hade UAW tillkämpat sig kollektivavtal redan på 1930-talet.

Sydstaterna frestade de japanska företagen med oorganiserad arbetskraft, låga löner och generösa bidrag från offentliga kassor. Något som även kom att locka bland annat Volvo Cars till South Carolina. Där stod delstaten för halva investeringskostnaden – runt 2 miljarder kronor – i form av bidrag och lån.

I South Carolina förde facket en blygsam tillvaro, motarbetat av såväl arbetsgivare som myndigheter. Delstatens dåvarande guvernör Nikki Haley förklarade att hon gick i höga klackar ”inte för att det skulle vara modernt utan för att vi sparkat ut fackföreningarna alla veckans dagar så länge som jag varit med”.

När UAW under åren försökt organisera arbetarna har sydstaternas konservativa antifackliga guvernörer gång efter annan hotat med att dra in det ekonomiska stödet till fabrikerna. Så gjorde man i Tennessee 2014 och 2019. Det gav önskvärd effekt – då.

Pandemi och strejk – avgörande för facket

Sedan dess har två viktiga händelser förändrat spelplanen och som fått den amerikanska fackföreningsrörelsen att vädra morgonluft: Covid-19 och höstens framgångsrika bilarbetarstrejk.

Covid-19 påminde löntagarna om hur sårbara och utsatta de är när samhället plötsligt inte fungerar. Så snart restriktionerna var över ökade tillströmningen av nya medlemmar till facket.

Men minst lika viktigt för det fackliga uppvaknandet var det som hände i höstas.

För första gången i bilarbetarförbundets 88-åriga historia gick UAW ut i strejk mot de tre jättarna Ford, General Motors och Chrysler (idag en del av Stellantis) – samtidigt.

En vågad utmaning som tydde på nyfött självförtroende efter decennier av missmod och medlemstapp. UAW tog till brösttonerna och förklarade att strejken hösten 2023 minsann var lika viktig som de sittstrejker som en gång banade väg för att facket tilläts på 1930-talet. Till och med Joe Biden gav sitt stöd åt strejken, den förste president att besöka strejkvakter under pågående konflikt.

Strejken ledde till en överenskommelse som gav 25 procents lönelyft under drygt fyra år. Det gav eko i sydstaterna där timlönen ligger ungefär 50 kronor lägre än i de kollektivavtalsbundna fabrikerna i norr.

Därutöver saknar den avtalslösa södern det som UAW framförhandlat i norr: sjukförsäkring, pensionsavsättningar, rätten till fem veckors semester (i USA finns ingen lagstadgad semester) plus ytterligare 19 lediga dagar i samband med helger.

”Historisk seger i fackföreningsrörelsens historia”

Den här gången lyssnade inte VW-arbetarna i Tennessee på guvernörens hot om indragna bidrag. Han försökte, med hjälp av sina vänner. Bara några dagar innan omröstningen vid VW-fabriken i Chattanooga hade sex sydstatsguvernörer gått samman i ett upprop där de utmålar UAW som ett främmande väsen ”som hotar våra jobb och våra värderingar”.

Det bet inte. Och nu fortsätter striden till andra arbetsplatser. Varannan av USA:s cirka 300 000 bilarbetare finns i södern och arbetar i fabriker utan fackförening.

Upprymd av segern i Chattanooga säger UAW:s förbundsordförande Shawn Fain till amerikanska media att ”nu firar vi en historisk seger i vårt lands och vår fackföreningsrörelses historia. Nu går vi vidare mot fler segrar för arbetarklassen i det här landet.”

Efter Chattanooga väntar närmast en omröstning på Mercedesfabriken i Alabama. Redan i mitten av maj får de 6 000 anställda ta ställning till om de vill låta sig representeras av facket eller inte.

Sedan står de på tur: Toyota, Subaru, Honda, Mazda, Nissan, Hyundai, Rivian, Lucid, Volvo Cars.

Och Tesla.

Fackets framgång i väst – kan påverka Teslakonflikten i Sverige

Blåser vindarna rätt och dominobrickorna faller till UAW:s fördel kan det få betydelse även för den svenska Teslastrejken. Inget tyder på att Elon Musk kommer ändra åsikt om facket – men ökar trycket på hemmaplan kan företaget trots allt tvingas lätta på sin antifackliga policy. Det skulle kunna leda till islossning i förhandlingarna i Sverige.

UAW är fast beslutna att organisera sydstaternas bilarbetare. Att lyfta deras löner och anställningsvillkor handlar i själva verket om att värna det som facket har uppnått i norr. Ingen underbudskonkurrens ska kunna urholka UAW:s förmåga att teckna bra avtal för sina medlemmar. Förbundet har därför avsatt motsvarande över 400 miljoner kronor till kampanjkassan.

Att UAW inleder sin organiseringskampanj på just Volkswagen och Mercedes är ingen tillfällighet. Två tyska företag som är vana att umgås med facket och där metallarbetarförbundet IG Metall har en stark ställning på hemmaplan. Varken Volkswagens eller Mercedes koncernledning skulle knappast motsätta sig en facklig organisering i de amerikanska dotterbolagen.

I höstas, efter den framgångsrika sexveckorsstrejken, muttrade en surmulen Bill Ford, vd för Ford Motor Company, att facket borde ha gjort gemensam sak med hans företag och enats mot uppstickarna i södern i stället för att strejka för högre lön.

Men UAW:s Shawn Fain svarade Ford-chefen med att bilarbetarnas kamp är gemensam, oavsett var man jobbar. ”Den är riktad mot företagens girighet. Arbetarna vid Tesla, Toyota, Honda och de andra företagen är inte våra fiender. De är framtida medlemmar av UAW.”

Läs också

Här ska nya Volvo byggas – i delstaten som hatar facket

Volvo startar sin första bilfabrik i USA om några år – med miljardstöd från en delstat vars guvernör bär högklackat för att kunna sparka ut facket. Dagens Arbete åkte till södra USA och mötte en verklighet med låga löner och otrygga anställningar.

Harald Gatu