Är ditt bruk bland de starka?

Trots nedläggningar och varsellarm står merparten av arbetsplatserna på 
Pappers område väl rustade för framtiden. Det visar en genomgång som 
Dagens Arbete har gjort.

Det är fjärde gången som Dagens Arbete rangordnar bruken på Pappers område utifrån en ABC-skala. A-bruken är de där stora, välinvesterade bruken som inte möter några större hotbilder från omvärlden. C-bruken är de arbetsplatser där förhållandet är det omvända, medan B-bruken rullar på.

Christer Larsson, Pappers ekonom, menar att rangordningen ger en bild som de flesta kan skriva under på.

– En stor del av produktionen på Pappers område är konkurrenskraftig och vi har många bruk som har god överlevnad på lite längre sikt.

Samtidigt finns det stora bruk, som tidigare knappt kunde ifrågasättas, som har hamnat i knipa.

– Det är naturligt att bruk som befinner sig på utsatta marknader graderas ner. Det gäller främst bruk som producerar grafiskt papper.

Här kommer marknadsläget att vara fortsatt svårt även framöver.

– Vi kan förvänta oss fortsatta kapacitetsjusteringar.

Christer Larsson kastar in en brasklapp för de företag som får en C-stämpel på sig.

– Många är seglivade och jag kan inte i nu-läget se några akuta nedläggningar.

Dagens Arbetes förra listning av brukens framtidsmöjligheter gjordes i augusti 2010. Sedan dess har två tidigare C-listade bruk tvingats slå igen; Inlands kartongbruk och SCA Jönköping. Båda beskeden kom under fjolåret.

Inland, med säte på en liten ö i Göta älv, ingick i tyska Knauff-koncernen sedan mitten på 1990-talet. Koncernen är en av Europas största tillverkare av byggnadsmaterial och på Inland tillverkades gipsskivepapper för byggnadsindustrin. Men med en kärvare byggmarknad blev de röda siffrorna till slut för många.

I SCA Jönköpings fall levde de länge på lånad tid, precis som kollegerna de delade fabriksområdet med, Munksjö Paper. I båda fallen har företagen haft bra produkter, men det centrala läget i Jönköping har varit ett ständigt hot.

I fjol beslöt SCA att flytta produktionen av hushålls- och toarullar till Lilla Edet i stället.Kvar finns Munksjö Paper, vars överlevnad nu framstår som direkt osäker med tanke på bostadsbyggandet på granntomten.

I början av 2000-talet ansågs risken för nedläggning vara störst för personalstinna bruk, men nu har energipriset alltmer blivit branschens värsta fiende. Många bruk har därför på senare tid investerat i energiförbättringar. Allt fler har också sett till att skaffa sig inkomster genom av försäljning av överskottsenergi till konsument.

Som Dagens Arbete tidigare konstaterat anses bruk med egna sodapannor klara energiförsörjningen bäst.

Mängden av investeringar på just energiförsörjningens område är en trend som håller i sig. Senast var det Holmen som slängde in 200 miljoner kronor i Hallstavik, ett bruk som dessförinnan legat på ett sluttande plan.

Men industrierna har även haft ökade priser på virke, kemikalier och returfibrer att brottas med.

Långa transporter ligger en del arbetsplatser i fatet. Kilometerskatten och de skärpta kraven för svavelutsläpp i Östersjön lägger ny börda på många företag, särskilt i de norra delarna av landet. Inte bara inom Pappers område.

Jämfört med 2010 är branschläget annars tämligen oförändrat. Svårigheterna kvarstår för bruk som producerar tidnings- och tryckpapper. Det gäller även stora välinvesterade A-klassade bruk som Kvarnsveden, som helt nyligen fick släcka ner en tidningsmaskin.Detsamma gäller för Stora Hylte. I Holmenägda Hallstavik har varsel lagts till varsel.

I årets listning har det skett en hel del. ATA Timber Waggeryd är litet men väl-
investerade och tar klivet upp bland A-bruken.

Ytterligare några andra bruk har tagit steget från C- till B-grupperingen, trots sin litenhet. Det gäller Kisa-baserade Absorbest och lilla Alstermo. Båda fabrikerna har stabila produkter och i det senare fallet pratas det nu även om expansion.

B-klassade Lessebo bruk (före detta Vida Paper) har tappat till C. Bruket genomgick en konkurs under fjolåret och än är det för tidigt att se hur de nya ägarna kan få rätsida på produktion och ekonomi.

Ett mindre bruk har lyfts upp i A-kategorin, trots att de på egen hand inte lever upp till denna status. Det gäller Rockhammar, som lever i symbios med Frövi inom ramen för nybildade BillerudKorsnäs.

Att SCA Munksund marscherar uppåt i graderingen är en direkt följd av de senaste årens kraftiga investeringar, och nytillskottet SCA Mölnlycke går direkt in som ett stabilt 
B-bruk tack vare sin världsunika mjukpappersprodukt. SCA-koncernens arbetsplatser på Pappers område framstår också som de mest välinvesterade som finns på listan här intill.

I övrigt ser det ganska oförändrat ut mot 2010. De bruk som då hade ett utsatt läge ligger med något undantag fortfarande i riskzonen. Men skillnaden mellan dem och de svagare B-bruken är inte så stor som man kan förledas att tro. Flera överlever i nischer och det behöver inte alltid vara en nackdel att finnas utanför den ”trygga” storkoncernens famn. Strategiska beslut har genom åren haft en tendens att sänka väl fungerande, mindre bruk utan röda siffror.                

Så gjordes Dagens Arbetes rankning

• A-bruk är de arbetsplatser som bedöms ha goda möjligheter till överlevnad på lång sikt. Antingen är de prioriterade bruk inom sin respektive koncern, i förekommande fall, eller har en nischprodukt, eller har fått större investeringar som gör framtiden mindre osäker.
• B-bruk är stabila arbetsplatser där inga större hot anses föreligga i dagsläget.
• C-bruk är arbetsplatser som möter större framtida utmaningar. 
Oftast handlar det om lite mindre bruk där större investeringar behövs.
• I alla kategorier har känsligheten för energipriser och råvaruförsörjningen vägts in, liksom den produkt som produceras.

Här hittar du listan som PDF.

Göran Widerberg