Industriarbetarnas tidning

Är ditt bruk bland de starka?

17 april, 2013

Skrivet av

Trots nedläggningar och varsellarm står merparten av arbetsplatserna på 
Pappers område väl rustade för framtiden. Det visar en genomgång som 
Dagens Arbete har gjort.

6 faror för branschen

Här är de sex största hoten mot pappers- och massabruken:
1. Minskad efterfråga på tryckpapper
2. Energipriserna
3. Priset på vedråvaran
4. Kemikaliepriserna
5. Ökade transportkostnader
6. Otillräcklig forskning

Det är fjärde gången som Dagens Arbete rangordnar bruken på Pappers område utifrån en ABC-skala. A-bruken är de där stora, välinvesterade bruken som inte möter några större hotbilder från omvärlden. C-bruken är de arbetsplatser där förhållandet är det omvända, medan B-bruken rullar på.

Christer Larsson, Pappers ekonom, menar att rangordningen ger en bild som de flesta kan skriva under på.

– En stor del av produktionen på Pappers område är konkurrenskraftig och vi har många bruk som har god överlevnad på lite längre sikt.

Samtidigt finns det stora bruk, som tidigare knappt kunde ifrågasättas, som har hamnat i knipa.

– Det är naturligt att bruk som befinner sig på utsatta marknader graderas ner. Det gäller främst bruk som producerar grafiskt papper.

Här kommer marknadsläget att vara fortsatt svårt även framöver.

– Vi kan förvänta oss fortsatta kapacitetsjusteringar.

Christer Larsson kastar in en brasklapp för de företag som får en C-stämpel på sig.

– Många är seglivade och jag kan inte i nu-läget se några akuta nedläggningar.

Dagens Arbetes förra listning av brukens framtidsmöjligheter gjordes i augusti 2010. Sedan dess har två tidigare C-listade bruk tvingats slå igen; Inlands kartongbruk och SCA Jönköping. Båda beskeden kom under fjolåret.

Inland, med säte på en liten ö i Göta älv, ingick i tyska Knauff-koncernen sedan mitten på 1990-talet. Koncernen är en av Europas största tillverkare av byggnadsmaterial och på Inland tillverkades gipsskivepapper för byggnadsindustrin. Men med en kärvare byggmarknad blev de röda siffrorna till slut för många.

I SCA Jönköpings fall levde de länge på lånad tid, precis som kollegerna de delade fabriksområdet med, Munksjö Paper. I båda fallen har företagen haft bra produkter, men det centrala läget i Jönköping har varit ett ständigt hot.

I fjol beslöt SCA att flytta produktionen av hushålls- och toarullar till Lilla Edet i stället.Kvar finns Munksjö Paper, vars överlevnad nu framstår som direkt osäker med tanke på bostadsbyggandet på granntomten.

I början av 2000-talet ansågs risken för nedläggning vara störst för personalstinna bruk, men nu har energipriset alltmer blivit branschens värsta fiende. Många bruk har därför på senare tid investerat i energiförbättringar. Allt fler har också sett till att skaffa sig inkomster genom av försäljning av överskottsenergi till konsument.

Som Dagens Arbete tidigare konstaterat anses bruk med egna sodapannor klara energiförsörjningen bäst.

Mängden av investeringar på just energiförsörjningens område är en trend som håller i sig. Senast var det Holmen som slängde in 200 miljoner kronor i Hallstavik, ett bruk som dessförinnan legat på ett sluttande plan.

Men industrierna har även haft ökade priser på virke, kemikalier och returfibrer att brottas med.

Långa transporter ligger en del arbetsplatser i fatet. Kilometerskatten och de skärpta kraven för svavelutsläpp i Östersjön lägger ny börda på många företag, särskilt i de norra delarna av landet. Inte bara inom Pappers område.

Jämfört med 2010 är branschläget annars tämligen oförändrat. Svårigheterna kvarstår för bruk som producerar tidnings- och tryckpapper. Det gäller även stora välinvesterade A-klassade bruk som Kvarnsveden, som helt nyligen fick släcka ner en tidningsmaskin.Detsamma gäller för Stora Hylte. I Holmenägda Hallstavik har varsel lagts till varsel.

I årets listning har det skett en hel del. ATA Timber Waggeryd är litet men väl-
investerade och tar klivet upp bland A-bruken.

Ytterligare några andra bruk har tagit steget från C- till B-grupperingen, trots sin litenhet. Det gäller Kisa-baserade Absorbest och lilla Alstermo. Båda fabrikerna har stabila produkter och i det senare fallet pratas det nu även om expansion.

B-klassade Lessebo bruk (före detta Vida Paper) har tappat till C. Bruket genomgick en konkurs under fjolåret och än är det för tidigt att se hur de nya ägarna kan få rätsida på produktion och ekonomi.

Ett mindre bruk har lyfts upp i A-kategorin, trots att de på egen hand inte lever upp till denna status. Det gäller Rockhammar, som lever i symbios med Frövi inom ramen för nybildade BillerudKorsnäs.

Att SCA Munksund marscherar uppåt i graderingen är en direkt följd av de senaste årens kraftiga investeringar, och nytillskottet SCA Mölnlycke går direkt in som ett stabilt 
B-bruk tack vare sin världsunika mjukpappersprodukt. SCA-koncernens arbetsplatser på Pappers område framstår också som de mest välinvesterade som finns på listan här intill.

I övrigt ser det ganska oförändrat ut mot 2010. De bruk som då hade ett utsatt läge ligger med något undantag fortfarande i riskzonen. Men skillnaden mellan dem och de svagare B-bruken är inte så stor som man kan förledas att tro. Flera överlever i nischer och det behöver inte alltid vara en nackdel att finnas utanför den ”trygga” storkoncernens famn. Strategiska beslut har genom åren haft en tendens att sänka väl fungerande, mindre bruk utan röda siffror.                


Så gjordes Dagens Arbetes rankning

  • A-bruk är de arbetsplatser som bedöms ha goda möjligheter till överlevnad på lång sikt. Antingen är de prioriterade bruk inom sin respektive koncern, i förekommande fall, eller har en nischprodukt, eller har fått större investeringar som gör framtiden mindre osäker.
  • B-bruk är stabila arbetsplatser där inga större hot anses föreligga i dagsläget.
  • C-bruk är arbetsplatser som möter större framtida utmaningar. 
Oftast handlar det om lite mindre bruk där större investeringar behövs.
  • I alla kategorier har känsligheten för energipriser och råvaruförsörjningen vägts in, liksom den produkt som produceras.
Här hittar du listan som PDF.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.