Industriarbetarnas tidning

”Bryt mönstret” – forskarnas recept för kreativa jobb

5 juni, 2013

Skrivet av Malin Timan

Dra fram en vattenpistol eller bjud kollegan på en godisklubba. Och må bättre. Att bryta mönster på jobbet minskar risken för att bli stressad. Men är det verkligen så enkelt? I belysningsfabriken får vi veta om forskarna vet vad de pratar om.

Lek mer – och våga misslyckas

  • Välj en ny plats i lunchrummet, gå på ett möte i stället för din kollega, byt platser i produktionen, ta en ny väg till jobbet eller dansa under pausen.
  • Censurera inte varandra. För att få till ett företag med högt i tak går det inte att vara negativ i onödan. Lyssna på varandra och säg aldrig att något redan är gjort.
  • Våga misslyckas. Kreativitet är att våga ta tag i något som är nytt och okänt. Nya bra idéer föds ofta ur misslyckanden.
  • Lek mer på jobbet. Få kollegorna att leka hela havet stormar under lunchen. Eller starta en tävling med dem som står närmast i produktionen och bjud vinnaren på klubbor. Se till att skratta och gör jobbet, med en liten twist.

Amatörgjorda akvarelltavlor hänger snett längs korridorernas väggar och Landskronafabriken Thorns egen belysning visas stolt upp på väg in till företagets ekande hjärta. I lokaler byggda för drygt 700 arbetare finns nu 180 kvar. Radioapparater kämpar för att överrösta maskinernas pulserande. Retro FM, den enda kanal som hittas i lokalen, spelar Creedence och antenner rättas till när bruset tar över. Där, mitt på golvet, står Gösta Svensson. Han som presenterar sig som Thorns egen uppfinnarjocke. En som efter 47 år på jobbet har roligare för varje dag som går. Det finns bara ett svar på varför det är så. Erfarenhet.

– Det är det som behövs för att kunna se alla fel och det är därför jag har det bra.

Stolt visar han upp sin senaste uppfinning, ett enkelt rör av plast som löst stora problem. Personalens händer som tidigare hade förhårdnader och valkar efter att ha snurrat hårda gummisnoddar runt kabelbuntar tusentals gånger, känns nu bättre. Gösta fortsätter berätta om hur lönsamheten skulle kunna öka om bara maskinerna byggdes om en aning, om det nya projekt han planerar att göra för att höja säkerheten i måleriet och hur viktigt det är att någon hinner ta över stafettpinnen innan hans dagar på fabriken tar slut.

Gösta Svensson är precis en sådan arbetare som kreativitetsforskarna anser att alla ska vara. Kreativ. Nytänkande. Tar vara på kunskapen han har samlat på sig efter alla år på företaget och gör något utöver det vanliga. Kreativiteten på jobbet ger honom dessutom energi till att efter jobbet orientera, sjunga med sin dotter, se på hockey och komma tillbaka dagen efter med energi till nya projekt.

Samuel West och Farida Rasulzada forskar båda två om kreativitet och har matat mig med information om vikten av kreativa arbetsplatser. De menar båda att alla arbetsplatser har potential, att saker och ting bara handlar om hur väl varje person förvaltar sin egen kreativitet. På en bra arbetsplats censurerar inte personalen varandra, säger Farida. Ingen får säga att något redan är gjort eller vara negativ i onödan. För att få fram den förändringen måste mönster brytas. Det kan handla om att platser inom produktionen byts en dag, att någon plötsligt drar i gång hela havet stormar runt fikabordet, eller att morgonrutinerna en dag är annorlunda och vägen till jobbet ny.

– Det handlar väldigt mycket om att öppna upp sig för nya idéer. Resten löser sig lite av sig självt.

Samuel West anser i sin tur att jobbet ska göras till en lek. Ordentligt, men med en twist. När han själv packade upp varor på Systembolaget började han och hans kollega att ge varje tom kartong en ”kung fu-spark”. Och piloten han berättar om gjorde sitt jobb roligare genom att rappa ut den annars så tråkiga säkerhetsinformationen.

Jag följer IF Metalls klubbordförande Simon Andrijevski vidare in i fabriken. Han förstår kreativitetsforskarna, i teorin, men menar att det de säger är alldeles för svårt att genomföra i praktiken. Att det är svårt medger till och med Samuel West. Företag pratar gärna om att de vill ha en kreativ miljö, men har svårt att gå från ord till handling.

– Till och med i Nordkorea pratar man om att man vill ha innovativa arbetare. Men vad händer?

På Retro FM har Creedence övergått till Elvis. Pia Jacobsson stänger av sin röda spelare när vi närmar oss. Radion och kollegan Helga Andersson bredvid är det som håller henne vid liv om dagarna.

Helga undrar om forskarna verkligen sett hur det ser ut i verkligheten. Hur hon efter 33 år i fabriken nu plötsligt ska hinna skriva i allt arbete hon gjort. Minut för minut. Hur hon ska fylla i den vita synliga tavlan med grön penna de timmar som hon klarat målen. Röd penna när hon inte gjort det. Hur hon ska jobba hårdare än någonsin och aldrig röra sig från sin plats.

Nej, i det verkliga livet finns det inte längre tid för lek, säger hon. Men den har varit där. Innan produktionskraven blev övermänskliga och en gemenskap fortfarande var naturligt. Och ingen av dem jobbade ett dugg mindre då än vad de gör nu, det är hon övertygad om.

– Nu vill de att jag ska vara en robot, men ingen har tid att smörja mig, säger Helga och ler trött.

Fabrikschefen Patrik Källåker erkänner att han och de andra från ledningens sida inte är tillräckligt lyhörda alla gånger. Det svåra med att vara arbetsgivare menar han ligger i att få alla att vilja öppna ögonen och våga berätta vilka förbättringsmöjligheter de ser.

Gösta Svensson fingrar på det presentkort han fick när han vann förslagsverksamheten 1997. Det på sjuttiotusen kronor som han och en kollega delade på efter en idé som företaget inte kunde motstå. Men att få pengar för bra och kreativa idéer är sedan länge borta. Patrik Källåker saknar det inte alls. Tvärtom tror han att det är mer motiverande att känna att någon lyssnar på ens förslag i stället för att smussla ner en lapp i en låda.

– Alla är inte som Gösta. Det viktigaste är att vi möter alla medarbetare, också de som är blyga och tillbakadragna, så att de får möjlighet att berätta om sina idéer på sitt eget sätt.

Gösta Svensson skruvar upp ännu ett skydd vid en monteringsbänk, ännu en sak han kommit på för att få personalen att må bättre och produktionen att flyta på smidigare. Tvärtemot Patrik Källåker tror han inte att någon tjänat på att ta bort förslagsverksamheten.

– Jag tror att de sköt sig själva i foten när de tog bort det faktiskt. Pengarna spelar egentligen ingen roll. Men gesten. En uppmuntran för kreativitet.

Trots de praktiska svårigheter som finns med att vara kreativ på jobbet står både Farida Rasulzada och Samuel West på sig. Åtta timmar om dagen. En tredjedel av livet. Om den tid som arbetet kräver också får vara en tid för kreativitet kommer arbetsplatserna göra större framsteg och livet utanför automatiskt fyllas av mindre stress och färre depressioner. En sak är de båda överens om. Alla tjänar på kreativa arbetsplatser.

Du kanske också vill läsa…

Utredning: Sekretess försvårar i myndigheters kamp mot kriminalitet i arbetslivet

Utredning: Sekretess försvårar i myndigheters kamp mot kriminalitet i arbetslivet

Myndigheterna behöver betydligt större möjligheter att utbyta information för att sätta stopp för arbetslivskriminaliteten, konstaterar en utredning som nu överlämnats till regeringen.

Svidande kritik – nu måste regeringen agera

Svidande kritik – nu måste regeringen agera

Riksrevisionen kommer till samma slutsats som vi gjort i granskningen av skuggsamhället: alldeles för lite görs mot exploateringen av arbetskraft, skriver Elinor Torp.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Han vill få de tysta att prata

Han vill få de tysta att prata

Regionala skyddsombudet Dan Torkelsson är uppmärksam på problem som bubblar under ytan.

Utdragen väntan för de anhöriga

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers. Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, […]

Pennskaftspriset till Elinor Torp

Pennskaftspriset till Elinor Torp

Dagens Arbetes reporter Elinor Torp har tilldelats Pennskaftspriset för sitt journalistiska arbete.

Martin Ådahl (C): Facket får inte bli en stat i staten

Martin Ådahl (C): Facket får inte bli en stat i staten

Mer makt åt facken behöver inte nödvändigtvis innebära en bättre arbetsmiljö, anser Centerpartiets arbetsmarknadspolitiske talesperson Martin Ådahl.

Mindre belastnings­skador med ett knapptryck

Mindre belastnings­skador med ett knapptryck

Den automatiska tvätten har sparat axlar på Atlas industrial print i Motala.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.