Facket får inte veta vilka som sjukskrivs
GDPR-tolkning försvårar fackligt arbete Tidigare skyddsombudet: ”Det blev locket på”
Publicerad 2013-07-12, 09:23 Uppdaterad 2015-02-09, 11:14
TillträderLedarskap, skydds- och försäkringsfrågor. Det är vad det nya ansiktet i Pappers förbundsstyrelse, Jennie Söderman, vill jobba för.
Namn: Jennie Söderman.
Ålder: Fyller 41.
Familj: Två barn, 18 och 9 år gamla.
Bor: Hus i Kramfors.
Jobbar: Mondi Väja.
Utbildning: Gymnasium, Komvux, KY-utbildning.
Facklig bakgrund: Ordförande på Väja, ord-förande i Södra Norrland, ny ledamot i förbundsstyrelsen.
Hobby: Funderar på mc-kort.
Läser: Enormt mycket böcker i olika genrer.
En kvinna går – en annan kommer. 41-åriga Jennie Söderman från Mondi Väja tar plats i ledningsstolen efter avgående Carina Magnusson-Fernlund.
Och det kommer som en överraskning även för henne själv.
Att det gick så snabbt.
– Jag blev tillfrågad om att bli ersättare i förbundsstyrelsen. Nu är det redan skarpt läge. Tanken var att få ”pröva på” som ersättare under en tid …
Klättringen mot den fackliga toppen har gått i rekordfart. Det var inte länge sedan, vid millennieskiftet, som Jennie gick sin första fackliga kurs och strax därefter blev ersättare i styrelsen hemmavid.
Och för bara några år sedan tog hon över ordförandeklubban på Mondi Väja efter Sven Sollén.
Jennie Söderman har varit anställd på bruket i Väja sedan 1999. Som operatör på massabruket.
Hennes utbildningsbakgrund är humanistisk linje i gymnasiet. Sedan läste hon in de naturvetenskapliga ämnena på Komvux och kryddade med en KY-utbildning riktad mot pappers- och massaindustrin.
På frågan om vilka fackliga frågor som hon mest brinner för i det kommande styrelsearbetet är svaret:
– Som ny bedömer jag allt som viktigt, men försäkrings- och arbetsskadefrågor är sådant som engagerar.
Och arbetsskyddsfrågor.
– I dag ställer företagen krav på säkerhet före produktion och då ska det inte heller vara ett problem att jobba fackligt med skyddsfrågor.
Jennie lyfter också fram ledarskaps- och attitydfrågorna på arbetsplatserna.
– Det handlar om ledarskap och attityder på alla nivåer och de skillnader som finns i manligt och kvinnligt ledarskap. Antingen har man chefer eller så har man ledare.
– För att medlemmar ska kunna växa och utvecklas på sina arbetsplatser är det jätteviktigt hur ledarskapet ser ut.
På förbundsnivå vill hon gärna se att man blir bättre på att lyfta fram yngre förmågor, men också se till att de som tar på sig de fackliga uppdragen ska orka med – oavsett ålder.
– Vi blir färre på våra arbetsplatser och många kan få eller har redan fått det tuffare att jobba fackligt.
I förbundsstyrelsen blir hon den enda kvinnan.
– Ja, det är så det är. Men jag är van att jobba i manliga miljöer. På Väja har jag aldrig haft någon kvinnlig arbetskamrat. Eftersom det finns få kvinnor på bruket är det sällan man har kvinnliga kolleger.