Industriarbetarnas tidning

Lång väg till lika lön

14 augusti, 2013

Skrivet av

DA granskarKvinnor tjänar i genomsnitt sämre än sina manliga kolleger, oavsett befattning. Det visar en unik kartläggning av lönerna på pappersbruken som Dagens Arbete har tagit fram.– Statistiken bekräftar tyvärr den bild vi själva har, säger Mikael Jansson, ombudsman på Pappers.

Befattningslönerna borde vara lika, oavsett kön, men statistiken pekar på motsatsen.
Varför männen på i stort sett varje befattning tjänar mer kan inte Mikael Jansson svara på. Han konstaterar bara att även Pappers tycks följa samhället i övrigt vad gäller kvinnors löner. Att kvinnornas genomsnittslöner släpar efter männens ser Mikael Jansson möjligen som en del i den allmänna lönediskrimineringen av kvinnor i arbetslivet.
– Det här borde synas i de lönekartläggningar som görs. Eller också tittar man på fel saker när man gör dem.

Gunnar Norbäck, förhandlare på Industriarbetsgivarna, förutsätter att bruken gör sina lönekartläggningar som de ska, och på det sätt som arbetsgivarna och facket kommit överens om.
Han tror dock att det kan finnas inbyggda ”buggar” i den statistik som DA ställt samman.
– Frågan är viktig, men innehållet i statistiken kan diskuteras.
– Ett snitt för ett antal bruk avspeglar inte hur det lokala lönesystemet och kvalifikationerna till dessa ser ut på det enskilda bruket, säger han.

Gunnar Norbäcks uppfattning är att det som regel inte finns någon lönediskriminering i lönesystem med befattningslöner.
– Sen finns det individuella lönepåslag som anställningstid, mångkunnighet med mera som kan påverka lönestatistiken, men jag tror inte att skillnaderna på det enskilda bruket är så här stora som DA:s statistik visar.

Och i den mån de finns – vilket de uppenbarligen gör om man tittar på DA:s framtagna statistik – så handlar det heller inte om några osakliga löneskillnader.
Han ser också de neddragningar som varit i branschen som en tänkbar orsak till skillnaderna i statistiken.
– De unga och de med kort anställningstid får gå och kvar blir män med lång anställningstid.

Jag tror att man måste ner på det enskilda företaget för att hitta en förklaring till den löneskillnad som statistiken visar.

Gunnar Norbäck pekar också på att det dessutom inom en och samma befattning kan finnas olika kvalificeringssteg, där kanske fler män än kvinnor avancerar och på så sätt snedvrider statistiken.
– Men jag tror som sagt att man måste ner på det enskilda företaget för att hitta en förklaring till den löneskillnad som statistiken visar.

Mikael Jansson menar att man kanske ska fokusera mer på de enskilda bruken och få fram egna kvinnopotter i avtalsförhandlingarna.
Till saken hör också att bruk med många kvinnliga anställda tenderar att vara så kallade låglönebruk, de återfinns i den undre halvan i Pappers lönestatistik.

Så även om förbundet jobbat för stora generella pålägg för den enskilde och utlägg i kronor under de senaste avtalsrörelserna, återstår mycket att göra.
Inte minst på befattningssidan.
Av de fjorton befattningar som Dagens Arbete synat närmare är det bara på lagret som kvinnolönerna i snitt hankar sig över männens. Där ligger kvinnornas lönesnitt 280 kronor över männens. Annars tjänar männen i genomsnitt allt från 33 till 1 368 kronor mer i månaden än sina kvinnliga kollegor. Oavsett befattning.

Noterbart är att skillnaden är minst bland förste maskinförare på massabruk. Där skiljer det bara 33 kronor i snitt mellan män och kvinnor. Så jämställdheten är bäst i lönetoppen.

Dagens Arbetes undersökning bygger på statistik från Svenskt Näringsliv, bearbetad av Facken inom industrins statistiker, för 11 500 individer. Av dem är 1 543 kvinnor.
Uppgifterna är hämtade från 2012 då Pappers hade totalt 14 729 yrkesaktiva medlemmar, varav 2 017 kvinnor. Siffrorna som redovisas av Dagens Arbete är alltså statistiskt väl underbyggda.

De största genomsnittliga löneskillnaderna återfinns bland sodahusoperatörer (1 190 kronor), på de lite mindre kvalificerade jobben på blekerisidan (1 166 kronor) och motsvarande jobb på torkmaskinen (1 368 kronor). Alla i manlig favör. Män som städar har mer betalt än sina kvinnliga kollegor. De elva männen i undersökningen har 640 kronor mer i genomsnittslön.

Kvinnornas vanligaste jobb på Pappers område är i efterbearbetningen på ett pappersbruk. Av de 2 139 i undersökningen på sådana jobb var drygt 600 kvinnor. Men deras arbetsinsats värderades till 965 kronor lägre i månaden i snitt än männens prestationer.

Du kanske också vill läsa…

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar lönestatistik från Pappers som DA har bearbetat. Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

Så kan lönerna bli rättvisare

Utbildning, kvotering och rätt till heltid. Att minska löneskillnader mellan män och kvinnor är inte lätt, men det finns idéer. Vi frågade avdelningsordförandena för IF Metalls, GS och Pappers vad som borde göras. Här är några av svaren.

”Klart man vill ha mer”

”Klart man vill ha mer”

Hur mycket mer i lön blir det nästa år? Det är förstås omöjligt att svara på. Men nu ska detta och mycket annat stötas och blötas en lång tid framöver.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

”Något litet extra borde man väl kunna få”

”Något litet extra borde man väl kunna få”

Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper i Gävle har de högsta lönerna i Pappers, och gapet mellan toppen och botten har ökat. Det visar Dagens Arbetes unika lönekartläggning för 2020. Se hur ditt bruk ligger till i löneligan.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

De anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

Avtal 2023

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.